{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Cyklonen Idai: 300 000 evakueras när ny cyklon drar in över Indien | Njus Sverige

Länderna där flest svenska ingenjörer jobbar

Karriär och Arbete Ingenjören

Ingenjör är ett internationellt yrke. Det märks på statistik från Sveriges Ingenjörers medlemsregister. Förbundet har medlemmar som jobbar i allt ifrån Danmark till Falklandsöarna, Malawi och Taiwan. Se hela listan och läs om några ingenjörer som
'Ingenjör är ett internationellt yrke. Det märks på statistik från Sveriges Ingenjörers medlemsregister. Förbundet har medlemmar som jobbar i allt ifrån Danmark till Falklandsöarna, Malawi och Taiwan. Se hela listan och läs om några ingenjörer som jobbar utomlands. 1 705 medlemmar i Sveriges Ingenjörer har angett att de jobbar i ett annat land än Sverige. Totalt finns 67 olika länder representerade. Ytterligare 249 medlemmar har angett att de jobbar utomlands men utan att uppge i vilket land. Antal medlemmar i Sveriges Ingenjörer som jobbar utomlands (och angett land) Land Antal Danmark 288 USA 197 Norge 171 Tyskland 118 Kina 92 Storbritannien 82 Schweiz 66 Nederländerna 38 Frankrike 30 Finland (inkl Åland) 29 Singapore 27 Japan 26 Australien 25 Belgien 24 Spanien 19 Förenade Arabemiraten 19 Kanada 18 Indien 16 Thailand 16 Österrike 13 Brasilien 13 Portugal 12 Italien 8 Sydkorea 8 Polen 7 Irland 7 Nya Zeeland 6 Kenya 5 Luxemburg 5 Sydafrika 4 Hongkong 4 Lettland 4 Malta 4 Estland 3 Indonesien 3 Malaysia 3 Rumänien 3 Ryssland 3 Island 2 Tjeckien 2 Turkiet 2 Chile 2 Colombia 2 Grekland 2 Saudiarabien 2 Sri Lanka 2 Tunisien 2 Ungern 2 Vietnam 2 Argentina 1 Bahrain 1 Bolivia 1 Bulgarien 1 Cypern 1 Egypten 1 Falklandsöarna 1 Irak 1 Israel 1 Jordanien 1 Libanon 1 Malawi 1 Mocambique 1 Panama 1 Slovakien 1 Taiwan 1 Trinidad och Tobago 1 Uganda 1 Vi har pratat med fyra ingenjörer i olika åldrar och med olika erfarenheter av att jobba utomlands. Fredrik Arbegard En av dem är Fredrik Arbegard som är konsult på Xdin i USA, med uppdrag på Volvo Group Trucks Technology. Han upplever att arbetet är friare i USA – bara man ser till att leverera och har en bra relation med chefen. – Man styr mer över arbetssituationen och om man visar framfötterna och trycker på så kommer folk att se det och tycka att du är en bra person. Chefer vill inte veta hur det är med dig eller hur det går utan bara att jobbet blir gjort. Det är mer hierarkiskt. För även om det är Volvo så är det i USA, med amerikanska anställda och chefer. Lönen är högre, samtidigt som man inte tjänar in någon pension. Själv kunde Fredrik Arbegard välja mellan en fast och en rörlig lönemodell – med fast lön och två veckors betald semester eller lön för de timmar man jobbar och möjlighet till mer semester så länge uppdragsgivaren godkänner det. Han har två gånger sett människor som får lämna jobbet på dagen. – Första gången blir man chockad, sen inser man att det inte är ovanligt. Och är man duktig så har man stor chans att få jobb på något annat ställe. Men arbetsvisumet är sponsrat av arbetsgivaren så det är bra att stämma av vad som händer om man förlorar jobbet, så att man inte måste lämna landet. Fredrik Arbegard tycker att den som gillar utmaningar absolut ska ta chansen att jobba i USA. Hans råd är att läsa recensioner av företag – till exempel på Glassdoor.com där människor skriver vad de tycker om lönen och vd:n. Susanne Svensdotter Susanne Svensdotter jobbar inom oljeindustrin i Frankrike sedan 2007. I dag på Baker Hughes. Innan det jobbade hon sju år i Storbritannien, bland annat på Rolls Rolls flygmotorer. – Den mest påtagliga skillnaden i Frankrike är att det är auktoritärt. Man måste vara på jobbet en viss tid och är man sen måste man förklara varför. Men det är också strikta regler för att man inte ska jobba för mycket. Fackföreningarna i Frankrike bråkar mer. Vid löneförhandlingar strejkar man först och förhandlar sen. En egenhet på Susanne Svensdotters nuvarande jobb är att ingenjörer måste resa i första klass när de åker tåg i jobbet – men de får inte ersättning för att ta taxi till tåget. Lönerna är lägre än i England, å andra sidan är det billigare att leva i Frankrike. Eftersom Susanne Svensdotter jobbar på ett amerikanskt företag går det bra att använda engelska på jobbet, men det underlättar att kunna franska. – Jag kan rekommendera Frankrike att jobba i. Det är ett land som har mindre skillnader mellan hög- och låginkomsttagare och det tycker jag personligen är trevligare. I England är stora skillnader. Och utbildning är viktigt här. Det är bra att vara ingenjör utan att det är snobbigt, som det kan vara i England. Hon råder andra som vill jobba utomlands att vara öppna för möjligheter. – Det blir sällan som man tänkt sig, men det blir något spännande. Jag har mest gjort karriär sidledes, men jag har lärt mig en förfärlig massa och har vänner i hela världen. Thomas Hagström Danmark ligger i topp på listan över var flest svenska ingenjörer jobbar utanför Sverige. Thomas Hagström jobbar på nordvästra Jylland som kvalitetsingenjör på Phillips-Medisize som utvecklar medicinska produkter för personlig dosering av läkemedel. – Att jobba i Danmark är mestadels som i Sverige. En skillnad är att diskussioner på möten gärna blir mer intensiva och beslut tas snabbare och inte alltid i konsensus, berättar han. Danska talas, snabbt, men Thomas Hagström tycker att det gick fort att förstå den lokala dialekten. Skriver gör både han och de andra på engelska. Villkor som semester och arbetstider är i stort sett som i Sverige. Övertidsersättning är ovanligt. Lönen upplever han ligger klart högre än i Sverige. – Men det är viktigt att ta reda på vilken lön man borde ha och vara beredd att diskutera den vid en första arbetsintervju, säger han samtidigt som han kan rekommendera andra ingenjörer att prova på att jobba i Danmark. – Det är ett fantastiskt land som är både ”hyggelig” och otroligt välorganiserat. Pontus Nobréus Pontus Nobréus är affärsutvecklingschef  på Biovica, ett svenskt bolag som utvecklar produkter för cancerdiagnostik. Han är sedan januari i år stationerad i USA för att förbereda lanseringen av en produkt och han menar att marknaden skiljer sig mycket från den europeiska. – Hälsovårdssektorn har en helt annan uppbyggnad i USA i hur den finansieras, där försäkringsbolag betalar för en stor del av sjukvården. Det är ett stort land och det gäller att hitta nyckelpersoner och early adopters. I Europa handlar det mer om hälsoekonomi medan kliniskt utfall – vad som är bra för patienten – styr mer i USA. Pontus Nobréus har jobbat i USA en gång tidigare och har också jobbat i Sydafrika 2010–2014, för HemoCue som tillverkar system för patientnära tester. – Sydafrika är lite likt USA med att det är väldigt segregerat med en privat och en allmän sjukvård. Jag jobbade också mot hela Afrika och bland annat med hjälporganisationer som Unicef och Läkare utan gränser som har behov av produkter som kan användas utan labbinfrastruktur. Genom det har han sett kliniker i många länder i Afrika, ditt patienter kan ha gått i timmar. – Det är riktigt spännande att få uppleva den verkligheten. Jag har fått blodad tand för att bo i ett annat land och lära känna en annan kultur. I Sydafrika var barnen också med och gick i skola där. Man utvecklas som person. Så mitt råd till andra är att om man får chansen att ta ett uppdrag så tycker jag att man ska göra det. Det ger mycket tillbaka. Karin Thorsell'

Kärnkraft i fem punkter

Politik Flamman

Trots att kärnkraften inte är en fråga för EU-politiken har det varit de borgerliga partiernas klimatpolitiska ess i rockärmen. Men på vänsterkanten tycks frågan närmast förpassad till politikens marginaler, och motståndet mot kärnkraften är
'Trots att kärnkraften inte är en fråga för EU-politiken har det varit de borgerliga partiernas klimatpolitiska ess i rockärmen. Men på vänsterkanten tycks frågan närmast förpassad till politikens marginaler, och motståndet mot kärnkraften är ljummet. Flamman listar fem punkter som kan påminna oss om kärnkraftens baksidor. 1. Folket sade sitt — för 39 år sedan 1980 var tonläget i kärnkraftsdebatten ett annat. Kärnkraftsmotståndet hade vind i seglen när 70-talets vänsterrörelse marscherade tillsammans med centerpartister och fältbiologer från Kävlinge till Barsebäck och 20 000 demonstranter visade sitt motstånd. När folkomröstningen ägde rum handlade de tre möjliga alternativen alla om avveckling. Nästan 40 procent av rösterna ville se en snabb avveckling, men med en skillnad på 0,4 procent var det linje två som fick flest röster. Linje två, stödd av Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet, stod för en total avveckling av kärnkraften i Sverige till 2010. När 2010 väl kom röstade i stället riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer för att ersätta de gamla. Förra året stod kärnkraften för 42 procent av Sveriges elproduktion. Dagens opinionsmätningar visar en viss ambivalens inför kärnkraften, men majoriteten vill, i en undersökning från SOM-institutet liksom vid folkomröstningen, se en långsam avveckling. I den blocköverskridande överenskommelsen från 2016 är målet om en fossilfri elproduktion satt till 2040. Vi får helt enkelt se om det lyckas den här gången. 2. Det som inte får hända händer Trots att säkerhetssystemen utvecklats och byggts ut sedan folk­omröstningen 1980 finns det vissa saker som aldrig förändras. Människan är en av dem, naturen en annan. För det som inte fick hända hände. Sedan hände det igen. Och igen. 1979 havererade reaktorn i amerikanska kärnkraftsverket Three Mile Island utanför Harrisburg. Operatörerna gjorde en felbedömning av en driftstörning vilket ledde till en härdsmälta. Sju år senare satt operatörer i kärnkraftsverket Tjernobyl och skulle utföra ett test på en av reaktorerna. Säkerhetssystemet var frånkopplat när ett misstag ledde till att reaktoreffekten steg till tiotals gånger normal effekt. Branden som följde frigjorde stora mängder av radioaktiva ämnen som spreds i luften. Runt femtio personer dog som direkt följd av olyckan, men i uppskattningar av dödlighet i en större omfattning varierar siffran mellan tusen och en miljon människor. Till listan ska även Fukushima-olyckan räknas, där en jordbävning med efterföljande tsunami i mars 2011 ledde till en serie av haverier och härdsmälta i tre reaktorer. En stor mängd strålning uppmättes i havet efter olyckan. Förutom nämnda katastrofer har en lång rad mindre händelser och rapporter om brister i säkerhet eller reaktorer rapporterats. Det finns till dags dato inte ett enda försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft för att kostnaderna vid en olycka skulle bli för stora. Om man bortser från de omätbara kostnaderna av människors liv har nämnda katastrofer inneburit enorma ekonomiska konsekvenser. Vid en olycka skulle kostnaderna i dagsläget falla tillbaka på skattebetalarna. Och riskerna för en olycka ökar ju äldre reaktorerna blir. Till det kan läggas förhöjd risk för terrordåd men kanske framför allt, där Fukushima står som ett skrämmande exempel, vad de av klimatförändringarnas ökade risk för oförutsedda stormar kan innebära för konsekvenser. 3. Ett hundratusenårigt problem Kanske har den pågående klimatkrisen gjort oss något bedövade inför dystopiska framtidsscenarier, eller fått oss att ge upp hoppet om att det ens ska finnas en mänsklighet om 100 000 år. Oavsett är frågan kring förvaringen av kärnkraftens avfall fortsatt olöst. Man vet att det för högaktivt avfall krävs runt 100 000 år för att nå de nivåer som finns naturligt i uranmalmen. Sverige har haft kärnkraft i 40 år. Ändå har man under den tiden inte funnit några lösningar på vad man ska göra av avfallet, och det har man inte riktigt någon annanstans heller. 300 000 ton avfall från kärnkraft finns i dag i världen, men ett slutförvar för det saknas. Därutöver finns det rester från kärnvapentester som gjorts. Hur det går med de resterna? I förra veckan framkom att den betongkista som har som syfte att förvara kärnavfallet från kärnvapenproverna USA utfört i Stilla havet nu riskerar att läcka. Runt Enewetakatollen, del av Marshallöarna, gjordes tester under 40- och 50-talen. Man hällde sedan ned avfallet i en enorm krater och täckte den med ett betonglock som nu har börjat spricka. En cyklon skulle med stor sannolikhet innebära att hela betonglocket går sönder, och att avfallet läcker ut i havet. 4. Smutsig brytning någon annanstans Att bryta uran i Sverige är sedan förra året emot lagen, med anledning av att det ”ju är en smutsig brytning”, som Centerpartiets näringspolitiska talesperson Helena Lindahl sade efter att ha röstat igenom lagen. Det stämmer också. Vid brytning av uranmalm frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm, luften har höga halter av radon och sönderfallsprodukter kan läcka ut i vattnet. I de mest uranrika gruvorna kan direktstrålning förekomma. Men 1 500 ton naturligt uran per år används i Sverige i kärnkraftsverken, vi är alltså helt beroende av import. Bränslet importeras från platser där det arbetsrättsliga skyddet är svagare, som glesbefolkade områden i Namibia, Kanada och Australien, där ursprungsbefolkning lever. En synnerligen smutsig brytning alltså. 5. Det nya är dyrt och långsamt Högern vill ha ny kärnkraft. De nya reaktorerna ska vara säkrare och ha kortare halveringstid för avfallet. Man kan då välja att blicka åt Finland, som bygger ett nytt kärnkraftsverk. Det påbörjades 2005 och skulle stå klart 2009. Tio år senare är byggandet ytterligare uppskjutet och notan har hittills landat på 90 miljarder kronor.'

Ilska efter cyklonen Fanis framfart

Utrikes TT Nyhetsbyrån

Miljoner människor i en av Indiens fattigaste delstater är fortfarande utan vatten och ström efter cyklonen Fani som drabbade regionen i början av månaden.
'Dödssiffran har stigit till 77. Av dem omkom 64 i Indien och 13 i Bangladesh.Inledningsvis fick Indien beröm för att ha flyttat 1,2 miljoner människor till säkerhet innan stormen kom, men nu kommer kritik.Under söndagen pågick protester i delstaten Odishas huvudstad Bhubaneswar. Demonstranterna tycker att hjälpinsatserna kommer långsamt, att mat och vatten är för dyrt och att samordningen mellan olika myndigheter brister. – Det finns en gräns för vårt tålamod. Vi tvingas till sömnlösa nätter. Vi måste köpa dricksvatten till orimliga priser, säger en demonstrant till nyhetsbyrån Press Trust of India (PTI).'

Måsteläsning om öljätte

Samhälle Accent

Heineken in Africa visar öljättens förehavanden i en världsdel där företagen dikterar villkoren.
' Heineken in Africa visar öljättens förehavanden i en världsdel där företagen dikterar villkoren. Journalisten Olivier van Beemen har granskat Heinekens förehavanden i Afrika under flera år. I augusti present­erade han resultatet vid ett seminarium under IOGT internationals kongress i Sigtuna. Nu har boken kommit. Än så länge bara på engelska, men språket är enkelt och boken fängslande. Det är upprörande läsning, men ett måste för alla med intresse för alkoholpolitik. Olivier van Beemen börjar med exemplet Etiopen. Här har kombinationen öl och moskéer aldrig varit något problem och affärerna går bra. Men hur får Hein­eken ut sin vinst ur landet, som har stort valutaunderskott? Av en lokal bankchef får författaren höra att myndigheterna uppmanat banken att prioritera bryggeriernas intressen – framför import av livsviktiga mediciner. Exemplen tycks aldrig ta slut; Nigeria, Sierra Leone, Sydafrika, Burundi, Kongo, Rwanda, Mocambique. Muthärvor och nära relationer med politiker beskrivs, liksom hur Heineken hyr in ett stort antal prostituerade, siffran 2 500 nämns, som ska få sina kunder att välja en speciell ölsort. Utnyttjandet av så kallade öl-flickor har fått konsekvenser. The Global Fund, som stöds av Bill Gates, har avslutat sitt samarbete med Heineken. Och en nederländsk bank har tagit bort Heineken från sin investeringsfond och pausat all annan ekonomisk inblandning med företaget.'

Kris i Moçambique efter andra cyklonen

Bostad SR Ekot

Hjälparbetet pågår för fullt i Moçambique. Landet drabbades av en andra cyklon Kenneth för drygt en vecka sen. Minst 40 människor har dött och tiotusentals hem har förstörts i norra Moçambique.
'Liten pojke försöker städa upp gatan med en spade. Lyssna: Stor brist på mat i Mocambique Hjälparbetet pågår för fullt i Moçambique. Landet drabbades av en andra cyklon Kenneth för drygt en vecka sen. Minst 40 människor har dött och tiotusentals hem har förstörts i norra Moçambique. Cubai i staden Pemba i norra Moçambique sa åt sin familj att lämna huset när vattnet steg och de såg på håll hur katastrofen slog till, berättar hon för Reuters. – Det var nog rätt beslut, säger hon. Cyklonen Kenneth är den starkast e som uppmätts i landet. Bilder visar hur palmer vält in i ett klassrum över trasiga skolbänkar när taket på skolbyggnaden slitits bort. Vägar har rasat samman. Turistön Ibo med idylliska kritvita stränder är ett av de hårdast drabbade områdena. Ett sjukhus ser ut som om det blivit bombat. 7 000 människor hamnade i en desperat situation innan FN:s matprogram kunde nå fram med helikopter till de områden som blev helt avskurna. Vita FN-tält har nu byggts upp och energikex delas ut på ön. Den sydafrikanske hjälparbetaren Marcel Nordin som sänts dit hjälper nu till med att röja bort träd som vält och blockerat ett område. – Nu handlar det om att rensa upp och att utföra ett humanitärt arbete, säger Marcel Nordin till Reuters. Det är brist på mat, kolera har brutit ut. Det är den andra cyklonen på en månad i regionen. I den förra, Idai, dog över tusen människor i Mocambique och grannländerna Malawi och Zimbabwe. Hundratusentals blev hemlösa med stora landområden under vatten. Ett tiotal organisationer och myndigheter i Sverige har gett över hundra miljoner kronor i stöd till hjälpinsatser i regionen. Sida, Rädda Barnen, Röda Korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns bland de som hjälp till med humanitärt stöd. Beatrice Janzon beatrice.janzon@sverigesradio.se'

Tusentals hus har skadats av cyklonen Fani

Utrikes TT Nyhetsbyrån

Fler rapporter om omkomna kommer från grannländerna Indien och Bangladesh, där den kraftigaste cyklonen på fem år dragit fram. De massevakueringar som gjordes inför cyklonen tros ha förhindrat en enorm katastrof.
'Minst tolv människor i Indien har mist livet i cyklonen Fani. Inför ovädrets ankomst evakuerades omkring 1,2 miljoner människor, skriver nyhetsbyrån AFP.I Bangladesh har minst 14 människor omkommit, rapporterar Dhaka Tribune. Minst 36 byar har översvämmats. Men Bangladeshiska myndigheter hade sett till att 1,6 miljoner människor evakuerades innan Fani slog till, skriver AFP.Fanis styrka har avtagit sedan den nådde land i delstaten Odisha i Indien med full kraft tidigt i fredags. – Rädslan för en omfattande katastrof är till stor del över och (Fani) försvagas, säger Shamsuddin Ahmed, vid Bangladeshs meteorologiska byrå, till nyhetsbyrån Reuters.Styrkan har avtagitMen trots att Fani tappade i styrka när den drog in över Bangladesh förstörde vindarna fördämningar, vilket gjorde att vatten forsade in över samhällen vid Bangladeshs lågt liggande kust, enligt Tanmoy Das vid räddningsmyndigheten.De människor som bor i landets mest utsatta områden flyttades till runt 4 000 härbärgen. Omkring 1 000 hus har skadats, skriver Reuters.I Indien arbetar myndigheterna med att bedöma omfattningen av skadorna efter cyklonen. Värst drabbades kuststaden Puri som låg direkt i Fanis väg när den kom in över land. Vindar på uppemot 55 meter i sekunden slet av tak, förstörde elledningar och drog upp träd med rötterna. – Förstörelsen är ofattbar. Puri är ödelagd, säger Bishnupada Sethi, kommissionär för hjälparbetet i Odisha, till Reuters.Många skadadeSethi uppger att 116 personer har rapporterats skadade i delstaten.Odishas grannstat Västbengalen klarade sig utan lika allvarliga skador. Där flyttades närmare 45 000 människor till säkra platser.Cyklonsäsongen i Bengaliska viken kan sträcka sig från april till december.Indiens premiärminister Narendra Modi planerar att besöka delstaten Odisha under måndagen.'

PK:s släktingar väntar på cyklonen

Samhälle SR Sjuhärad

En miljon människor har evakuerats från Indiens sydostkust inför cyklonen Fanis ankomst. I Målsryd finns PK Mahanandia som har sin släkt i området.
'PK Mahanandia ihop med hustrun Lotta von Schedvin. Lyssna: PK om cyklonen i Indien En miljon människor har evakuerats från Indiens sydostkust inför cyklonen Fanis ankomst. I Målsryd finns PK Mahanandia som har sin släkt i området. – Här i Målsryd är jag inte orolig och jag ser det som att vi måste lära av allting, även den här cyklonen, säger PK. Melissa Gustafsson melissa.gustafsson@sverigesradio.se'

Försvagade cyklonen Fani drar norrut

Utrikes TT Nyhetsbyrån

Styrkan i cyklonen Fani har avtagit när den nu närmar sig södra Bangladesh. Under eftermiddagen, lokal tid, har vindar på över 60 meter i sekunden orsakat förödelse där cyklonen dragit fram. Tre personer ska ha mist livet.
'Värst drabbad är delstaten Odisha, där flera städer och byar har drabbats av strömavbrott, rapporterar Times of India. I delstatens huvudstad Bhubaneshwar har träd och elstolpar slitits upp ur marken och myndigheterna har beslutat att skolor ska hållas stängda, precis som flygplatsen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.Tre personer ska ha dött i samband med ovädret.Vindarna vid kuststaden Puri har nått upp till 68 meter per sekund, och cyklonen har fört med sig väldigt kraftiga regn. Men styrkan i ovädret väntas successivt avta när cyklonen nu närmar sig Västbengalens kust, enligt det meteorologiska institutet IMD Hyderabad.Även i Västbengalen har en flygplats stängts, i delstatens huvudstad Kolkata.Indiens meteorologiska institut har varnat för ännu hårdare vindar, och fler än 1,2 miljoner människor har evakueras från kustområdena inför Fanis ankomst.Våldsamma stormar brukar drabba östra och sydöstra Indien under perioden april till december, men Fani är den kraftigaste som drabbat landet sedan 1999.Cyklonen har växt sig starkare under flera dygn i Bengaliska viken.'

Halv miljon evakuerade i Indien

Nyheter SR Ekot

Nära en miljon människor har evakuerats längs Indiens sydostkust. Det är en del av förberedelserna för cyklonen Fani som väntas nå land under fredagen.
'Satellitbild över cyklonen Fani. Lyssna: Halv miljon evakuerade i Indien Nära en miljon människor har evakuerats längs Indiens sydostkust. Det är en del av förberedelserna för cyklonen Fani som väntas nå land under fredagen. Enligt Indiens metrologiska myndighet beräknas cyklonen Fani röra sig med en hastighet på upp till 56 meter i sekunden när den når delstaten Orissa idag. Därtill väntas häftiga regn, enligt prognosen 20 cm, och det är en tiondel av det regn som Orissa vanligtvis får på ett år. Svallvågor på flera meter tros också följa i cyklonens spår. Den väntas nå land vid staden Puri, som är en mycket populär turist- och pilgrimsort. I staden finns ett hinduiskt tempel från 1 000-talet. Sydöstra Indien drabbas av cykloner en fem sex gånger per år. Det som gör att denna sticker ut är att den är ovanligt stark för att komma före sommarens monsunregn. För att undvika en återupprepning av katastrofen 1999, då 10 000 människor omkom och 1,5 miljon blev hemlösa, har nu mer än en miljon människor evakuerats längs den väg cyklonen beräknas ta och sjukvårdspersonal har kallats in. Tåg till det drabbade området är inställda liksom flyg. Även flygtrafiken till mångmiljonstaden Calcutta i Västbengalen ställs in senare idag då cyklonen beräknas fortsätta norrut längs den indiska kusten innan den går in i Bangladesh. Efter den omfattande förstörelsen för 20 år sedan har katastrofberedskapen i Orissa byggts upp. Insatsstyrkor står beredda att agera när stormen avtagit och runt om i delstaten finns räddningsmateriell och proviant utplacerade. Naila Saleem, Delhi naila.saleem@sverigesradio.se'