{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Senaste nyheterna från Allas, | Njus Sverige

Digitant-Malin: Nu finns min bok som onlinekurs

Läsa och Lyssna Allas

Onlinekurser med rörligt material gör succé världen över. Malin Perlheden, författare till Digitant – din nybörjarguide till den digitala världen, lanserar nu en digital kurs baserad på sin succébok.
' Annons från Allas shop J ag minns grundskolans obligatoriska ämnen som matte, kemi och idrott mest som en långtråkig pina som var nödvändiga att ta sig igenom, och mina slutbetyg från högstadiet speglade denna inställning väldigt väl. Digitant-Malin: Hela världens radio i din smarta telefon Läs mer Lite bättre blev det på gymnasiet där jag valde en inriktning baserat på mina intressen, men den stora förändringen vad gäller mitt lärande kom faktiskt först när jag började på universitetet. Då upptäckte jag att jag ÄLSKAR att lära mig nya saker och visst kan förkovra mig hur mycket som helst i ett ämne, bara jag tycker det är tillräckligt intressant. Och så är det fortfarande. När det dyker upp någon kurs eller konferens som jag tycker är spännande tjatar jag hål i huvudet på min chef att släppa iväg mig. Oftast är det distansen som sätter käppar i hjulen, det är svårt att motivera en resa till USA för att delta i ett seminarium. Men här har digitaliseringen öppnat många nya dörrar. Annons Kurser med rörligt material Digitant-Malin: ”Min mamma hade älskat Instagram” Läs mer ”Det är väl bara att köpa en bok?” kanske du tänker, men riktigt så fungerar det inte. Kurserna på nätet erbjuder oftast ett rörligt format, det vill säga att man kan följa föreläsningarna via video på sin datorskärm. Ofta kan man också delta i seminarier och prata med andra personer som deltar i kursen – via datorn. Denna typ av lärande är populär, inte minst på videosajten Youtube dit hela 60% av internetanvändarna i Sverige vänder sig för att titta på instruktionsfilmer av olika slag. Det går bra att pausa, gå tillbaka och hoppa mellan avsnitten hur enkelt som helst Under året har jag varit på så många orter i Sverige och föreläst om min bok Digitant – din nybörjarguide till den digitala världen och efter varenda föreläsning har det kommit fram personer som vill att jag kikar på deras telefoner och hjälper till med att lösa något problem. Varför? Jo, ibland är det helt enkelt enklare att sehur man ska göra, än att ta sig till informationen via en instruktion. Annons Digitant som onlinekurs Digitant-Malin: Därför älskar jag Pinterest Läs mer Detta är förstås anledningen till att Youtube blivit ett så populärt ställe att lära sig nya saker. Och självklart vill inte jag vara sämre! Så, kära vänner och aspirerande digitanter, nu finns min bok med alla dess instruktioner också som onlinekurs – med rörligt material! För att komma igång går du bara in på allas.se/digitant och anmäler dig så får du samma information som i boken, fast också i kompletterande rörligt format! Det går bra att pausa, gå tillbaka och hoppa mellan avsnitten hur enkelt som helst. Med onlinekurser är det både roligt och enkelt att lära sig nya saker. Foto: TT Själv tänker jag lägga lite av min semestertid på att försöka lära mig att sticka, en dröm jag länge närt, men aldrig riktigt kommit igång med. Var börjar jag denna inlärningsresa? Jo, på Youtube, förstås! Vem är Malin Perlheden? Malin Perlheden är journalist med inriktning på digital publicering och har över tio års erfarenhet av att jobba mot kvinnor på nätet. Malin har via sitt arbete på Aller media, en av Sveriges ledande aktörer inom populärpress för kvinnor sett problematiken som äldre upplever på nätet. I hennes bok Digitant – din nybörjarguide till den digitala världen får läsaren lära sig alltifrån hur man kommer igång med e-post, till att skaffa mobilt BankID och vad man kan lita på i Google. Läs mer om Malin Perlhedens onlinekurs här  Beställ ditt exemplar av  Digitant – din nybörjarguide till den digitala världen här'

Meteorologen Lasse Rydqvist hyllas efter uppmaningen

Väder Allas

Nu hyllas meterologen i TV4:s morgonsändning efter de uppiggande orden. När semestervädret är grått och tråkigt verkar små saker kunna göra stor skillnad. ”Han är helt klart bäst”, kommenterar en användare på TV4:s Facebook.
' U nder söndagens nyhetssändning på TV4 fick tittarna ta del av veckans väder i vanlig ordning. Dessvärre var det inga vidare glada nyheter enligt de flesta: de var mest regn och åska som skulle komma in över Sverige. Tillsammans med nyhetsankaren diskuterar meteorologen Lasse Rydqvist , 31, hur åskan gjort flera hushåll strömlösa i helgen. De visar även upp bilder på åsknedslag som tittare har skickat in. – Ja vissa fick uppsöka vård till och med, men det var inga allvarliga skador. Men många blev ju utan el, säger nyhetsankaren. – Ja det var ett intensivt område i södra Småland där åskan slog ned, säger meterologen. Annons Trots det tråkiga vädret de kommande dagarna verkar det enligt meterologen bli bättre väder i slutet av veckan. – Det börjar nu dyka upp lite hopp om att det blir sommarvärme i slutet av veckan, säger meterologen Lasse Rydqvist. När meterologen senare ska sammanfatta vädret avslutade han, till tittarnas stora förtjusning, med några uppiggande ord efter den dystra rapporteringen. – Har du avslutningsvis några uppmuntrande ord till alla semesterfirare?, undrar nyhetsankaren. – Ja, regn och åska, det är ju lite så där med det. Men den som bara älskar sol, den har väl aldrig dansat i regnet som jag brukar säga, säger då Lasse Rydqvist. Annons – Stämmer mycket väl, svarar hans kollega. Hyllas av tittarna När TV4 delar vädersändningen på sin Facebooksida med texten: ”Fortsatt ostabilt i hela landet men meteorolog Lasse ger oss några uppmuntrande ord på vägen” , väller kommentaren in om hur mycket tittarna gillar meterologen Lasse. ”Lasse är den bästa meteorolog ni har på plats! Behaglig, bra kontakt med tittare och kamera samt lugn och härlig berättarröst!” , kommenterar en.  ”Så charmig och trevlig!” , skriver en annan. ”Hellre dansa i regn än stekas i sol” , kommenterar en. ”Han är helt klart bäst”, kommenterar en annan. ”Underbara människa!”, är det en som kommenterar. Av Alice Göransson/Hänt Foto: TV4'

Kokosmjöl återkallas från butiker – kan innehålla metall

Mat och Dryck Allas

Risenta kokosmjöl återkallas omedelbart. Mjölet kan innehålla metall och vara farligt att äta.
' H ar du köpt kokosmjöl från Risenta finns anledning att se upp. Produkten kan innehålla metallspån och återkallas omedelbart från butiker. Det gäller Risenta kokosmjöl, 300 gram, med bäst före datum 11-03-2020 och 13-06-2020. Därför kan du inte äta grön potatis Läs mer Enligt företaget Paulig som hanterar produkten dras den tillbaka då ”risk för skada föreligger vid konsumtion”. Paulig beklagar det inträffande och har påbörjat en analys av vad och hur metallspån hamnat i Risentas kokosmjöl. Företaget har också vidtagit åtgärder för att något liknande inte ska ske igen. Konsumenter ombeds att vända sig till Risentas konsumentkontakt för ersättning. Vad är kokosmjöl? Forskare: Därför ska du inte äta acaibär Läs mer Kokosmjöl framställs från kokosnöten när fruktköttet mals till mjöl. Smaken är söt och gör att mjölet passar bra till bakning och söta degar. Många tycker också att mjölet är gott att använda i smoothies eller att strö över sin gröt eller fil. Hur nyttigt är kokosmjöl? Kokosmjöl är glutenfritt och har en hög fiberhalt, mer än 40 %. Källa: Risenta  Foto: TT/Shutterstock'

Vad är det som knakar och knastrar när man rör kroppen?

Ljud och Bild Allas

Varför krasar det när du vrider på nacken? Och ”knaket” i knät, är det farligt? Här förklarar naprapaten Johan Starre varför våra kotor och leder ibland ger ifrån sig underliga ljud.
' D et är lätt att börja tänka på plåtmannen i Trollkarlen från Oz när det händer. Han som i filmen börjar gnissla och knaka och regelbundet får hjälpas tillbaka till livet med hjälp av en liten oljekanna… Är du där nu, att kroppen helt enkelt håller på att bli en utsliten maskin? Eller hur ska man se på sina leders ”knak och gnissel”-konsert? – Visst är det så att vi med åldern får förändringar i ledernas ytbrosk som gör att brosket krackelerar lite grand, som ytan på en gammal kakelplatta. Men den största orsaken till förslitningarna och de knäppande ljuden som ofta är en följd, är att vi i dag är så inaktiva, säger naprapaten Johan Starre, som menar att särskilt ”allt sittande” är det nya förslitningshotet. Annons För egentligen är vi ju gjorda för att stå och gå. Då är musklerna sammankopplade i en lång kedja som hjälper oss att hålla hållningen. Ont i ryggen? Ryggsmärtan kan bero på dina fötter Läs mer – Men så fort vi sätter oss går muskelverksamheten ner, särskilt om vi har en väldigt bekväm stol, förklarar Johan Starre som tycker att en stor pilatesboll egentligen är det mest ideala om man nu prompt ska sitta ner vid ett skrivbord till exempel. Rörelse ”smörjer” kroppen Rörelse är bra av flera skäl. Särskilt den rörelse som utmanar balansen (på ett säkert sätt förstås) är bra, eftersom det stärker kroppens fina nät av små muskelfibrer som ger stöd åt alla leder. Motion stimulerar också produktionen av ledvätska, och den fungerar precis som plåtmannens lilla oljekanna och skyddar lederna från friktionen vid rörelse. Rör mer på dig, är naprapaten Johan Starres råd för mindre kras och knaster. – Men även om vi rör på oss som vi ska, så kan vi faktiskt inte helt motverka de här förändringarna. Vi ärver ju också ofta våra förfäders kroppar. Dessutom finns artros och reumatiska sjukdomar som skadar brosket, förklarar naprapaten. En bra grundregel menar vår expert är: Om knakandet inte gör ont, så behöver du inte göra något åt det. Fortsätt att röra på dig som vanligt bara. Annons Träna ryggen hemma – 5 enkla övningar Läs mer – Och detta gäller även om man vet att man har artros, som också är en vanlig orsak till att det krasar, knakar och gör ont. Rörelse är alltid en bra medicin. Men om du inte vet orsaken, och om du känner smärta i samband med olika slags ljud från kroppen, se då till att gå och bli undersökt. Det kan vara en bit ledbrosk som har lossnat, förklarar Johan Starre. Guide: Vad är det egentligen som låter i kroppen? Det knastrar i nacken när jag vrider på huvudet Det låter som små gruskorn, men knastret har att göra med att det finns små ojämnheter i ledytorna som gnids mot varandra när vi vrider på huvudet. Ljudet kallas krepitation och hänger oftast ihop med ”naturligt åldrande”, särskilt efter ett långt arbetsliv av mer eller mindre statiska rörelsemönster. Då kan facettlederna på baksidan av nacken ha tryckts ihop och förändrats på ytan. Oftast är det inget farligt, men om du ändå tycker att det är obehagligt att höra, så tänk på att träna dina nackmuskler, till exempel genom att regelbundet ligga på rygg och försöka pressa hakan mot halsen. Det knäpper i mitt knä Bäst att lindra smärtan snabbt – här är 11 metoder! Läs mer Även här handlar det förmodligen om små ojämnheter i ledbrosket, eller lite ”stressade” kanter på menisken, eller brist på ledvätska som gör att det knäpper till när man böjer eller sträcker ut leden. Känner du samtidigt smärta så kan det vara någon flisa som släppt och hamnat på fel ställe, så smärtsamt knak ska alltid kollas upp. Men var också medveten om att många får bråkiga och ljudande knän med tiden. Träning är alltid bra, för då ökar cirkulationen och skyddande ledvätska bildas. Särskilt övningar som knäböj och utfall hjälper knät att hålla sin stabilitet och inte börja vingla farligt i sidled. Det knakar i axeln Axlar är komplexa saker av skelett, brosk, ligament, senor och två olika sorters vävnader som ”fodrar” hela leden, och ett knäppande kan därför bero på en skada eller inflammation i något av alla dessa lager, som då rubbar balansen. Axelleden har nästan all sin stabilitet i muskelstyrkan med fyra stycken stora muskler runt om. Tappar man styrka i någon av dessa, på grund av skada eller inflammation, så börjar axelleden glida i någon riktning, och då har du också direkt knak och knaster. Gör det ont, så sök hjälp! Det knakar till i ryggen när jag sträcker på mig Att det knakar i kroppen när man sträcker ut eller drar i en led (som exempelvis när man drar i fingerleden tills det knakar till) är faktiskt väldigt vanligt. Knaket handlar om att det blir ett undertryck i leden, som gör att syret i ledvätskan frigörs som vattenbubblor när du kokar vatten. Då blir det en smäll som liknar ett sugkoppsljud, och detta blir själva knaket. Dessa slags knakningar är som sagt helt ofarliga och mycket vanliga. Samma sorts teknik används för övrigt hos naprapater och kiropraktorer som en del av behandlingen och kallas då ”manipulering”. Det smäller till i min höft Höftleden är en väldigt stor och stabil led som relativt sällan råkar ut för något. I de fall den ändå drabbas av skador så är det ofta artros, som alltid kan orsaka ljud vid rörelser. Men en knakade höft kan också bero på att musklerna på lårets framsida är för korta och strama, så att muskelfästet snäpper till över höftkulan. Det kan också vara en sena på utsidan av benet som dras över en benknöl högt uppe på lårbenet och orsakar ett snäppande ljud där. Som alltid, gör det ont så sök hjälp och utred ytterligare. Men allsidig träning i form av promenader, löpning, simning, yoga och så vidare är bra för alla våra muskler! Av Marina Nilsson Foto: TT, Privat'

Stina föll tre våningar: ”Mirakel att jag överlevde”

Blåljus Allas

Det skulle bli en trevlig resa till solen. Men efter en olycka hamnade Stina på sjukhus där hon låg i koma i två veckor. Vägen tillbaka har varit tuff – och storasyster Rebeckas stöd har betytt mycket.
' H on minns bakåt och kan se framåt, men själva olyckan är höljd i dunkel. Klart är dock att hon kunde mist livet när hon föll nerför tre våningar och landade på huvudet. Hjärnan tog stryk, men Stina Sundin, 31, har återhämtat sig fantastiskt bra, inte minst tack vare storasyster Rebeckas, 40, insatser. Hon har hela tiden funnits vid Stinas sida och hjälpt henne med rehabiliteringen. – Det har varit många tårar, säger Rebecka Sundin. Men nu ser vi bara framåt och i dag ska jag och Stina ut och springa för första gången efter olyckan. Stina ler till svar. Hon är inte den som ger upp, även om hon fortfarande har lite svårt med balansen samt lider av hjärntrötthet. Men hon blir piggare för var dag som går och räknar med att ta upp sina sjuksköterskestudier till hösten. Och det hade ingen läkare i spanska Alicante kunnat tro, även om de kallade henne för ”miraklet”. – Aldrig hade jag kunnat tro att min och bästa kompisen Johannas resa till Alicante skulle sluta på ett spanskt sjukhus, säger hon. Vi reste för att få lite ljus, men hamnade i det totala mörkret. Systrarna har starka band till varandra, för Rebecka var det självklart att ställa upp och hjälpa Stina. Stina är västgötska och har sin familj – mamma Lisbeth, 71, och syskonen Robert, 43, Rebecka, 40, Kristoffer, 39, Josefin, 37, och tvillingbrodern Johan, 31 – i Sjuhäradsbygden. Just nu bor hon hemma hos Josefin och Johan i Blidsberg, och där har även Rebecka flyttat in för att stötta en älskad lillasyster. Vi reste för att få lite ljus, men hamnade i det totala mörkret I vanliga fall bor Stina i Norge. Hon flyttade till Oslo för tio år sedan och har haft olika jobb innan hon bestämde sig för att läsa till sjuksköterska och kom in på utbildningen i Bodö förra hösten. Där råder ett kompakt mörker under vintermånaderna och Stina ville se solen. Därför bestämde sig hon och Johanna för att resa till Alicante några dagar och den 25 november i fjol bar det iväg. Föll ner i trappschaktet Hon minns resan, men inte så mycket av Alicante. Redan första kvällen hände det som kunde ha slutat mycket illa, då de båda väninnorna hade tagit sig tre trappor upp till hotellrummet. Johanna gick först och skulle precis låsa upp dörren, när hon hörde hur Stina som lutat sig emot ett lågt räcke föll handlöst ner i trappschaktet. – Detta minns jag inget av, säger hon. Men Johanna har berättat att hon skrek så högt att hon förmodligen väckte hela hotellet och att någon som hörde skriket larmade ambulans. Rebecka åkte genast till Spanien för att stötta Stina på sjukhuset. Stina fördes till sjukhus där hon omedelbart opererades och kan inte nog lovprisa den spanska sjukvården – samtidigt som hon är medveten om att hon hade en enorm tur i oturen. – Hade detta hänt i Bodö hade jag inte haft en chans, säger hon allvarligt. Nu befann jag mig i en storstad och kom snabbt till ett stort sjukhus där läkarna tog hand om mig på bästa sätt. Leo överlevde sex timmars hjärtstopp – ett mirakel Läs mer Stina svävade mellan liv och död och medan denna kamp pågick försökte en förtvivlad Johanna komma i kontakt med hennes familj. Rebecka hade sin telefon på ljudlöst, och när hon vaknade på morgonen hade hon massor av missade samtal och meddelanden. Hon förstod att något inträffat och fick tag på Johanna som hade ett kort och rakt meddelande: ”Kom hit. Läget är mycket, mycket allvarligt.” Stina låg nersövd och hade ingen aning om vilken dramatik som utspelade sig. Rebecka och Josefin satte sig på ett plan samma dag och dagen efter flög mamman och övriga syskon dit. – Det var extremt svårt att komma in på intensiven, minns Rebecka och skakar på huvudet. Och inte gjorde det saken bättre att sjuksköterskorna inte pratade engelska. Allt de kunde säga var: ”It’s very bad”. Kunde inte prata Familjen vakade över Stina som låg i koma och efter en vecka gjorde läkarna ett försök att sänka narkosen. Efter ytterligare en vecka upptäckte Rebecka att Stina rörde sina fötter. Lite senare låg hon och kliade sig på låret, och Rebeckas hjärta nästan svämmade över av glädje. Stina på sjukhuset. Hennes tvillingbror Johan läser ur en sagobok för henne. – Jag tänkte att ”nu är min syster där”, säger hon och ler varmt. Efter två veckor behövde hon ingen narkos och vi grät glädjetårar när hon kunde krama våra händer. De var försiktigt hoppfulla och glada, men vågade inte fira eftersom de var rädda för bakslag. Och räddast av alla var Rebecka som har mycket starka band till sin lillasyster. Hon vågade inte vara den som gick in först till Stina utan gömde sig bakom Josefin. Nu var det min tur att vara patient. Familjen fick träffa läkarna varje dag, men språksvårigheter gjorde att de inte fick någon klar bild över det som hade hänt. Lyckan kände inga gränser den dag Stina vaknade upp. Annons – Jag minns att jag låg och tittade i taket och förstod att något hänt som inte var bra. Jag såg droppställningen och fattade att jag var på sjukhus – men nu var det min tur att vara patient. Hennes korttidsminne var dåligt. Läkarna och syskonen fick varje dag berätta om det som hänt henne: Hon var på sjukhus eftersom hon hade ramlat och slagit i huvudet. Stina kunde ännu inte prata, var kopplad till apparater och slangar och förlamad på höger sida. Efter en tid kunde hon le och succesivt återvände känseln. Kim var flickan som sprang från napalmbomberna Läs mer Efter två veckor åkte mamman och bröderna hem medan Rebecka och Josefin stannade kvar. Och de gjorde allt som stod i deras makt för att göra Stinas tillvaro så ljus som möjligt. De masserade henne, höll hennes hand, pratade med henne, spelade hennes spotifylistor och läste högt ur Astrid Lindgrens böcker för att träna upp minnet. Allt detta fick sjukvårdspersonalen att kalla Stina för ”prinsessan” och läkarna sa att syskonens omsorger var tusen gånger bättre än blodtrycksmedicin. Annons – Vi hade hyrt ett boende i närheten och gjorde inget annat än pendla till och från sjukhuset, säger Rebecka. Inte rätt till ambulansflyg Fem veckor vårdades Stina i Alicante och sedan önskade familjen få hem henne till Sverige för fortsatt vård. Men där stötte de på patrull eftersom hon är skriven i Norge. Hon skulle till ett sjukhus i Bodö och då blev det komplicerat. Stina hade rätt till vård utomlands och nu skulle hon förflyttas och flyga ambulansflyg. Det kostade en rejäl slant – hon saknade nämligen rätt försäkring. – I de flesta fall täcker hemförsäkringen den här typen av resor, förklarar Stina. Men jag bor i kollektiv, har bara ett litet rum och har inte tecknat den försäkringen. Det fanns bara en sak att göra: starta en insamling. Rebecka skred till verket via Facebook och många stöttade henne. Hon behövde få ihop hela 340 000 kronor och nådde nästan målet då hon lyckades samla in 300 000 kronor. Resterande belopp fick familjen stå för. Efter en insamling på Facebook kunde Stina åka ambulansflyg hem. – Människor var oerhört generösa. Men vi stötte också på dem som var raka motsatsen, säger hon och blir med ens mycket allvarlig. Några skrev ”skyll dig själv” och en del andra ”det luktar bedrägeri”. Annons Det fick henne att må mycket dåligt då hon befann sig mitt i sitt livs trauma. Men hon kunde ändå glädja sig åt den hjälp de fick, liksom att hon har en förstående chef som gett henne ledigt för att stötta sin syster. Sedan olyckan har hon till stor del levt på sparpengar samt att hon hyrt ut sin lägenhet i Borås och bor hos syskonen i Blidsberg. Pengarna fanns och hon kontaktade SOS International. Ambulansflyg bokades och ombord fanns både läkare och sjuksköterska. Allt borde ha varit bra, men en omtöcknad Stina och en närvarande Rebecka möttes av en mycket oförstående svensk läkare. Människor var oerhört generösa – Han kunde inte ett ord spanska trots att de visste att Stinas journaler bara var skrivna på spanska, säger Rebecka och ryser vid minnet. Annons – Sedan satt han och sov nästan hela resan och det var en hemsk upplevelse. Sjukskriven för posttraumatisk stress Inte blev det bättre när de kom till sjukhuset i Bodö. Stina hamnade i karantän och Rebecka fick tjata om allt från dropp till blodtryck. Nyförlösta Christin Schyberg drabbades av MS Läs mer – Det borde varit den lyckligaste dagen i mitt liv men jag satt och storgrät, säger hon och torkar en tår. Dessutom ville de att jag skulle åka därifrån men jag gjorde klart för dem att jag inte skulle lämna Stina om jag så skulle kedja fast mig vid sängen… Efter två veckor i Bodö förflyttades Stina till sjukhuset i Tromsö. Där vårdades hon tolv dagar innan hon skrevs ut. Hon var långt ifrån återställd och kunde inte gå för egen maskin. Läkarna ville att hon skulle flyttas till ett behandlingshem, men då protesterade syskonen igen. Tack vare generösa bidrag och sin familj kunde Stinas flygas hem. De tyckte att de kunde erbjuda henne bättre rehabilitering hemma i Blidsberg. Rebecka skulle finnas vid hennes sida dygnets alla timmar, de skulle träna på gym och vistas utomhus och Stina skulle träna sig i att utföra hushållsarbete i sin egen takt. Överläkaren stödde idén och så fick det bli. Rebecka, assisterad av de andra syskonen, tog hand om Stina som i början var så dålig att hon fick åka rullstol. Tack vare intensiv träning rör hon sig bra i dag, även om balansen inte är hundraprocentig. Systrarna har fått stötta varandra, för även Rebecka har tagit stryk och är nu sjukskriven för posttraumatisk stress. – Men jag ska snart börja jobba halvtid samtidigt som Stina blir mer och mer självständig. Sedan får tiden göra sitt. Stina är ordinerad vila och måste sova ordentligt, gärna också på dagen, för att hjärnan ska återhämta sig. Hon är fast besluten att komma igen och ser fram emot att plugga färdigt. – Nu vet jag hur det är att vara sjuksköterska och kommer att använda mina nya erfarenheter när jag skriver min kandidatexamen, säger hon och ler mot sin syster. Och Rebecka ler tillbaka. – Vi har fått perspektiv på livet och insett vad som är viktigt, säger hon och kramar om Stina.   Av Anna Lindau Backlund Foto: Tommy Hvitfeldt, Privat'

Maria Montazami om oväntade upptäckten hos dottern

Nya i världen Allas

Maria Montazami chockerades över vad hon hittade när hon var på besök hemma hos dottern Hanna och hennes partner. I ett inlägg på sin blogg delar hon med sig av den oväntade upptäckten. ”Sedan tänker jag vad i hela friden vattnar vi egentligen”,
' D en svenska Hollywoodfrun Maria Montazami, 53, var under dagen på besök hemma hos dottern Hanna, 25, och hennes pojkvän Rudy – ett besök som ledde till en oväntad upptäckt. Maria Montazami, tillsammans med maken Kamran, var där för att ta hand om parets växter. ”Kamran och jag åkte till Hanna och Rudys hus för att vattna blommorna” , berättar Maria Montazami i ett inlägg på sin blogg . Hon delar därefter med sig av hur besöket hos dottern och pojkvännen fick en oväntad vändning när hon insåg att efter att växterna såg lite annorlunda ut än vad Maria och Kamran Montazami nog är vana vid. ”Haha Kamran tar över, antagligen tror han att han vattnar bättre än mig. Vi kommer alltid att försöka lära varandra hur si och så ska göras. Sedan tänker jag vad i hela friden vattnar vi egentligen ”, fortsätter hon i inlägget. Annons Maria Montazamis oväntade upptäckt När tv-profilen väl fick reda på vad det egentligen var hon vattnade fick hon sig en tankeställare, däremot var hon säker på att det hon fann inte är någonting som dottern använder för eget bruk. 10 saker du inte visste om Maria Montazami Läs mer ”Jo vi vattnar bland annat marijuana. Har ingen erfarenhet om detta. Vet inte exakt hur det funkar men inget Hanna använder iallafall. Rudy har säkert allt under kontroll nu när allt är lagligt. Så låt oss inte hoppa till attack innan vi vet mer. Jag undersöker och återkommer”. Hela dagens händelser fick läsarna att kommentera komiken i den oväntade upptäckten. ” Du är ju bara för rolig & cool … tänker på ”gräset” du vattnar. Inga övriga kommentarer behövs” , skriver en av hennes läsare bland kommentarerna i kommentarsfältet. En annan delar också sina tankar om plantan: ” Såg en dokumentär nyligen om att ”weed” blivit lagligt i många stater i USA, bland annat i Carlifornien och vilken big business det har blivit. De visade en massa produkter som ploppat upp både till människor och djur. ” Av Saga Pettersson/Hänt Foto: Maria Montazami'

Jenny Alversjö hyllas efter dans i ”Nyhetsmorgon”

Dans Allas

Under gårdagens direktsändning av Nyhetsmorgon bjöd programledaren Jenny Alversjö, till TV4-tittarnas stora förtjusning, på dans. Både bugg och salsa! Nu hyllas hon av flera.
' G årdagens sändning av Nyhetsmorgon Söndag leddes av programledaren Jenny Alversjö, som varit borta från studion ett tag. Istället kunde tittarna se henne på plats på Gotland under Almedalsveckan där hon intervjuade politiker och rapporterade om annat som hände på plats under veckans gång. ” Tack Almedalen och Visby för i år! Veckan bjöd på alla väderlekar som finns, jobb jobb jobb och så mat. Väldigt god mat ”, skrev Jenny Alversjö i ett inlägg på Instagram vid veckans slut när hon tackade för sig. Men i helgen var hon tillbaka i Nyhetsmorgons studio, och hon gjorde ingen besviken. Hon gästades under gårdagen av Let’s dance -dansaren David Watson som var på plats för att lära både Jenny Alversjö och TV4-tittarna några danssteg, det på grund av dansbandsveckan i Malung som precis dragit igång. Jenny Alversjö fick testa på både salsa och bugg. Annons – Det känns som att jag är med i Let’s dance, säger Jenny Alversjö under dansen med David Watson, hon fortsätter efter en stund: – Tror du att jag hade fått godkänt av Tony (Irving reds. anm)? TV4-tittarna jublade När Nyhetsmorgon delar med sig av programledarens dans i ett klipp på Instagram hyllar tittarna Jenny Alversjö för hennes insats. ” Let’s dance nästa! Du är grym Jenny Alversjö ”, skriver en. ” Du är ju grym på att dansa Jenny ”, skriver en annan. ” Jätteduktig. Nu blev jag imponerad ”, skriver ännu en. ” Supergrym. Otroligt duktig du är ”, skriver en till. View this post on Instagram Vi har fått tag på @jennyalversjo hemliga audition till Let’s Dance! A post shared by TV4 Nyhetsmorgon (@nyhetsmorgon) on Jul 14, 2019 at 6:44am PDT Om vi får se Jenny Alversjö i Let’s dance återstår att se! Sin första semester på sju år I sommar ska Jenny Alversjö gå på sin första semester. Hon som tidigare år varit en av de programledare som lett Nyhetsmorgon hela sommaren har i år turen att få fyra veckor ledigt. – Jag ska vara ledig i sommar, fyra veckor. Det är första gången på sju år, berättade hon i våras när Hänt träffade henne på Let’s dance efterfest. Av Saga Pettersson/Hänt Foto: TV4, TT'

Getingsommaren 2019 kan bli den värsta någonsin

Nya i världen Allas

Förra årets hetta lade grunden för en massiv getingsommar i år. Här är några tips på hur du undviker att bli stucken av getingarna, och hur du kan bli av med bon och irriterande surr vid matbordet.
' E nligt Anticimex kan man se variationer i mängden getingar från år till år, och vartannat år har vi en så kallad getingsommar. Egentligen borde detta ha hänt förra året, sommaren 2018, enligt statistiken, men på grund av den ovanligt varma och torra sommaren då hade de flygande insekterna svårt att klara sig. Så de kommer igen i år istället – och med råge! Enligt Claus Schultz, teknisk chef på skadedjursbolaget Rentokil Pest Control, var 2018 det värsta getingåret någonsin – men 2019 kan bli ännu värre. – Alla ingredienser finns för att det ska bli en riktigt stygg getingsommar, säger Schultz i ett pressmeddelande. Annons Vi hade även en mild vinter och vår, med ett fantastiskt påskväder som gav getingarna en kanonstart på säsongen. Men mot högsommaren blir getingarna ofta mer aggressiva, då deras syfte med att mata drottningens larver inte längre är aktuellt. Augusti brukar vara den mest intensiva månaden, på hösten dör sedan alla getingar som inte är befruktade honor. – Du vet aldrig om nästa stick utlöser en allergisk reaktion som kräver snabb behandling. Det beror på hur många gånger du har utsatts för getingstick. Vid något tillfälle säger kroppen ifrån – och det varierar från person till person, säger Claus Schultz. Annons Extra många bålgetingar Det verkar också bli ett sensationsår för de jättestora getingarna – bålgetingar. Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet berättar för TV4 att han tagit emot ovanligt många samtal om stora getingar i år. Bålgetingar är den största getingarten i Sverige, och de bygger sina bon i träd eller i enstaka fall i hus. De är dock inte särskilt aggressiva, så länge du inte bråkar med dem eller kommer närmare än 2-3 meter från deras bon. Då är vanliga getingar betydligt mer närgångna. Hur kan man slippa getingar – eller minska antalet? Vi får inte glömma bort att getingar inte bara är jobbiga, surrande skadedjur – utan även nyttodjur som hjälper till att pollinera i naturen. Därför är det dumt att försöka bli av med dem om de inte utgör ett problem, eller om någon i närheten är allergisk mot getingstick. Annons Här är några tips från Anticimex hemsida för att slippa getingstick: Ta bort getingbon tidigt på våren och helst kvällstid då getingarna är inne i boet och håller sig lugnare än på dagen. Undvik häftiga rörelser när en geting närmar sig. Täck över kött och sötsaker vid måltider utomhus. Ställ ut något gott till getingarna en bra bit från där ni håller till. Undvik söta eller starka parfymer. Drick inte ur en öppnad burk eller mörk flaska som stått ute. Gå inte barfota utomhus. Bär inte kläder i starka färger och undvik gult och andra ljusa mönster. Är getingplågan alldeles för stor kan det vara en idé att beställa en sanering. Är de mest irriterande kan du testa att göra din egen getingfälla – här vår systersajt Måbra samlat 5 smarta knep! Annons Misstänker du att du har ett getingbo nära ditt hem? Håll koll under utskjutande tak, och kring uteplatser eller bodar. Getingar övervintrar aldrig i gamla bon, men om du tidigare har haft getingbon någonstans bör du titta på samma ställen. Bli av med getingarna Några andra tips för att inte locka till dig getingar är att inte låta fallfrukt ligga om du har fruktträd i trädgården eller nära. Getingar dras till doften av ett ämne som finns i den ruttnande frukten – samma gör att de dras till öl och vin. Du kan även uppmuntra flygfäna att bygga sina bon någon annanstans, genom att spruta vissa medel på deras bon eller där de gärna bygger bon. Pepparmint är exempel på en doft getingarna inte vill bo nära – så om du blandar en matsked pepparmintsolja med en liter vatten och sprutar i närheten av boet eller platsen du vill getingsäkra kan du slippa insekterna i framtiden! Skräm bort getingarna med påse Du kan också lura getingarna genom att bygga en attrapp. Genom att sätta upp något som ser ut som ett getingbo skrämmer du bort andra getingar – eftersom de är väldigt territoriella varelser. Du kan t.ex. använda dig av en pappåse för matavfall och fylla med vanligt toalettpapper. Se filmen nedan: Av Mikaela Alex/Måbra.com Foto: TT Källa: BT.dk, Anticimex , Allt om Trädgård'

Ta bort dålig lukt i textilier – så gör du

Nya i världen Allas

Har du köpt gamla textilier som har en tråkig lukt? Här är tipsen som fräschar upp tygerna!
' D ålig lukt i textilier uppkommer vid förvaring i en miljö där det kan finnas mögelsporer eller om man låter tätt packade textilier ligga instängda. Ett allmänt råd är att hänga ut tygerna minst en gång per år och samtidigt skura garderoberna ordentligt. Detta motverkar även ohyra. Eftersom det innebär risker för färgbeständighet att tvätta gamla textilier kan vi inte experimentera med ättika eller klorin, och inte heller tvätta i hög temperatur. Men det finns andra metoder att använda sig av. Hur blir man av med dålig lukt i tyger? Hur räddar jag teakbordet? Läs mer Börja med att låta sol och vind göra grovjobbet! Häng tygerna med avigsidan utåt och låt dem hänga ute dagtid i solen under några dagar. Solljus och syre bildar ämnet ozon, som är fantastiskt bra på att neutralisera lukt. Vissa firmor erbjuder luktsanering med särskilda ozongeneratorer, och tar även emot textilier för behandling i ozonkammare. Har du värdefulla tyger och stoppade möbler, eller är rädd för blekning, kan detta vara ett alternativ. Annons Hur tvättar man gamla textilier? När det gäller tvätt kan du välja mellan kemtvätt eller att försöka själv. Risken är dock att färgerna blöder in i varandra. Även formen på tyget kan påverkas. Vill du ändå försöka finns några tumregler: Undvik blötläggning. Tvätta och skölj enbart i svalt eller ljummet vatten. Använd gärna såpa och vatten på en mjuk svamp som du trycker in i tyget. Behandla tyget liggande, exempelvis på ett kompostgaller eller ett utspänt myggnät över badkaret. Skölj igenom tyget i samma läge, med en mjuk vattenstråle. Sträck försiktigt längs kanterna på tyget så att formen bevaras. Låt torka i samma liggande position, gärna där det är varmt så att torktiden hålls kort. Flytta och forma tyget några gånger under torkprocessen för att motverka tryckmärken från underlaget. När tyget är torrt kan det gärna hängas upp och luftas i vinden. Då slätas småveck ut. Häng ALLTID randiga tyger med ränderna vertikalt så minskar risken att färgerna blöder. Av Helena Löwenstierna Foto: TT'

Smärthanteringskurs hjälpte mot kronisk värk

Livsstil Allas

Svår kronisk smärta förändrar nervsystemet, kroppen och hela livet. Lisbeth Johansson bet ihop i många år. Till slut fick hon effektiv hjälp att hantera sin värk.
' L isbeth Johansson har värk i kroppen sedan många år. Hon har bitit ihop och jobbat på tills det blev för mycket. En smärthanteringskurs vid Blekingesjukhuset i Karlshamn blev vändpunkten. – Här fick jag rätt hjälp och stöd. Nu förstår jag att jag måste ta hand om mig själv också, säger hon. Lisbeth bor med sin man Mats i ett trevligt radhus i Karlshamn. Båda är kreativa och intresserade av kultur av alla de slag. Trots sin långvariga värk har Lisbeth försökt göra det hon tycker är roligt. – Vi spelar lokalteater och jag sjunger i kör. Det är tur att jag har en stöttande make. Problemen började redan när sonen Victor föddes för 28 år sedan. Det var en svår förlossning och efteråt fick hon kvarstannande värk i hela kroppen. – Jag var jättetrött, helt kraftlös och hade svårt för att gå. Jag fick även högt blodtryck i samband med graviditeten. Drabbades av bröstcancer Livet rullade på och Lisbeth hade fullt upp med att ta hand om sin lille son. Hon sköt bort trötthet och värk, försökte att inte låtsas om det. – Jobbet har alltid betytt mycket för mig och jag har varit enhetschef inom omsorgen sedan 1980, säger Lisbeth som har engagerat sig mycket i äldreomsorgen och hemtjänsten. – Jag gillar när det händer mycket och är full fart. Det har alltid varit mycket att hålla i huvudet, problemlösningar, arbetsledaransvar, att ordna så att allt fungerar både för vårdtagare och personal. Mina arbetsdagar har varit ganska långa. Bara att få prata med andra med liknande erfarenheter blev en läkande upplevelse Hanna lever med tre kroniska sjukdomar Läs mer För fyra år sedan drabbades Lisbeth av bröstcancer. Operation och cellgifter tog på krafterna. Men Lisbeth trodde optimistiskt att livet skulle bli som vanligt när allt var över. Att hon skulle kunna jobba på för fullt som om ingenting hänt. Men det blev inte så. Maken Mats är ett stort stöd för Lisbeth. – Varken kroppen eller huvudet orkade med riktigt. Det var frustrerande och jag mådde dåligt på alla sätt, inte bara på grund av värken utan även mentalt, när jag inte klarade av lika mycket som tidigare. Sömnen hade länge varit upp och ner. – Jag funderade alldeles för mycket, låg och grubblade och ältade. Jag blev starkt berörd och rubbades lätt av olika händelser eller av hur andra personer mådde. När några av mina vänner blev sjuka oroade jag mig så att jag fick mer ont av min egen värk. Under många år har Lisbeth sett till att flera av medarbetarna inom äldreomsorgen som drabbats av långvarig värk har fått hjälp genom smärt-rehab på Blekingsjukhuset i Karlshamn. Nu var det hennes egen tur att söka hjälp. Men det satt långt inne. – Till slut bad jag min läkare att skriva en remiss. Hösten 2016 fick hon möjlighet att delta i en åtta veckor lång smärthanteringskurs. – Kursen var väldigt bra. Vi var åtta personer i min grupp, i olika åldrar och med varierande problematik, men vi hade mycket gemensamt. Bara att få prata med andra med liknande erfarenheter blev en läkande upplevelse. Vi har både skrattat och gråtit tillsammans. Annons Lättare att slappna av Personalteamet lärde ut vad smärta är, hur den fungerar och vad den kan göra med en människa. – Här mötte vi förståelse och ett team med gedigna kunskaper om smärta och värk. De lyssnade och tog oss på allvar. Sedan fick vi prova olika metoder och övningar för att se om det kunde hjälpa oss att må bättre. Det var avslappning, andningsövningar, stavgång, kostråd, tips för bättre sömn, olika vägar att förändra sitt tankesätt, rörelser, yoga, qigong och mycket annat. Lisbeth blev medveten om var just hennes smärta och stress kom ifrån. – Jag insåg hur jag ignorerat mina egna behov och min kropps rop på hjälp och bara kört på. Jag blev medveten om min känslighet och att jag behöver ta hand om mig. Att regelbundet röra på kroppen, med yoga och annan träning, är viktigt för vår hälsa. Hon märkte att medicinsk yoga och avslappning lindrade smärtan. Annons – Jag var lite fundersam innan jag började på yogan och jag var orolig för att jag inte skulle klara av att sitta på golvet. Men det gick bra att sitta på en stol under yogapasset. Nu har det blivit lättare att slappna av och andas. Lisbeth bestämde sig för att börja försöka få in mer vardagsmotion i sin tillvaro och började gå långa promenader. Nyförlösta Christin Schyberg drabbades av MS Läs mer – Jag har lärt mig att ta små pauser regelbundet. Numera tar jag en timmes lunchrast mitt på dagen och går ifrån jobbet och får lite frisk luft. Förut hade jag svårt för att gå hem i tid. Nu har jag minskat min arbetstid till 75 procent och försöker att hålla det så. Annons Även Lisbeths sömn har blivit bättre. – Det är tack vare avslappningsövningarna som jag lärde mig på kursen. Jag fortsätter med mediyogan och märker att den verkligen gör skillnad! Yogainstruktören: Rörelse och rätt andning hjälper kroppen läka A llra viktigast är att vi lär oss att andas rätt.  Den djupa medvetna andningen är den röda tråden som lugnar oss och då minskar stress och smärta, säger Tina Rhodes Sunesson, instruktör i medicinsk yoga, bland annat för personer med långvarig smärta. 10 smarta tips för ett smidigare läkarbesök Läs mer – Behovet av att röra sig och mjuka upp kroppen är väldigt stort oavsett om vi har en smärtproblematik eller inte. Vi har så lätt att tänka negativt om oss själva, älta gammalt och oroa oss för framtiden. Det leder till känslor av ledsenhet, sorg och rädsla och detta försämrar vår läkningsförmåga. Tina Rhodes Sunesson, instruktör i medicinsk yoga. Enligt Tina kan det i vårt undermedvetna finnas rädslor som spjärnar emot så att vi inte vågar bli friska. Destruktiva krafter som vill hålla oss kvar i smärta, sjukdom och lidande. Förändring kan kännas riktigt skrämmande efter lång tids sjukdom och smärta. Vi kan tro att vi inte är värda att ha det bra. Får vi hjälp att ta tag i dessa negativa idéer och börjar sätta värde på oss själva, har vi större chans att må bättre. Annons – Tankens kraft är väldigt stark och det kraftfullaste man kan göra är att tänkar: Jag kan läka mig själv, min kropp har den förmågan. Vad är medicinsk yoga? Medicinsk yoga, även kallad mediyoga, bygger på kundalinyogan som utvecklades i norra Indien och Tibet för flera tusen år sedan. Göran Boll har utvecklat metoden i Sverige och satt ihop yogapass med olika övningar för olika problem. Vid Danderyds sjukhus och Karolinska sjukhuset i Stockholm har det sedan 2010 gjorts forskningsstudier på effekten av mediyoga. De resultat som uppnåtts på personer med stress och smärta är så pass goda att metoden numera lärs ut till vårdpersonal som arbetar med rehabilitering. Vad innebär långvarig smärta? Långvarig smärta är som en lök. Det har börjat med en skada, ett trauma, en sjukdom eller händelse som utgör kärnan och sedan byggs det på, lager på lager genom åren. Efter år av smärta och värk blir hjärnans smärtmottagare överkänsliga. Minsta lilla händelse triggar igång värken. För många styr smärtan hela livet. Man blir orolig och försiktig. Man blir mindre aktiv, får sämre styrka och kondition, sover sämre och blir tröttare. Sedan blir man kanske sjukskriven, får sämre ekonomi och skuldkänslor för att man är sjuk. De negativa tankarna mal och man mår allt sämre både fysiskt och psykiskt. Det blir en ond cirkel. 40 procent drabbas av smärta Kroppssmärta är ett samlingsnamn för värk från exempelvis muskler, leder, rygg, axlar och nacke. En Novus-undersökning på uppdrag av Ipaflex visar att 40% av svenskarna lider av kroppssmärta varje vecka. 22% uppger att de dagligen har värk i rygg, axlar, nacke, muskler eller leder. Det finns även en skillnad mellan könen, då kvinnorna i högre grad uppger att de har kroppssmärta varje vecka, 47% jämfört med 32% av männen. Källa: Novus Av Stina Helmersson Foto: Ewa Stackelberg'

Veckans horoskop 15 – 21 juli

Livsstil Allas

Hur blir din vecka? Astrolog Katarina Campagnola ställer horoskop för alla stjärntecken. Kolla in ditt veckohoroskop för perioden 15 – 21 juli här.
' Horoskop 15 – 21 juli Väduren 21 mars–20 april Lägg tid på privatlivet och spendera mer tid med familj och vänner. Venus står gynnsamt för inre harmoni och välbefinnande. Uttryck mer av dina inre tankar och känslor och visa att hjärtat sitter på rätta stället. Njut av sommar och trivsamma möten.  Mitt råd: Finn vägen till ett rikare kärleksliv. Oxen 21 april–21 maj Situationer som du vill förändra kan möta motstånd från familjemedlemmar. Men med beslutsamhet och hårt arbete kan du driva igenom din vilja och skapa den framgång som du strävar efter. Du kan dock röra upp en hel del känslor.  Mitt råd: Finn gemensamma nämnare som kan leda fram till en kompromiss. Tvillingarna 22 maj–20 juni Annons Du kan möta utmaningar inom det ekonomiska som innebär att du måste tänka om kring dina utgifter. Samtidigt kan nya inkomstmöjligheter komma genom personer med uppfinningsrika förslag som kan hjälpa dig ur din knipa. Var öppen för råd från erfarna personer.  Mitt råd: Förändra, förbättra. Kräftan 21 juni–21 juli Venus fortsätter att förgylla din vardag. Ge dig själv ett sommarlyft! Klipp en ny frisyr, uppgradera garderoben, unna dig en ansiktsbehandling och massage. Du kommer att känna dig pånyttfödd. Din utstrålning är tilldragande och kärleken väntar runt hörnet.  Mitt råd: Missa inte att se det vackra i tillvaron. Lejonet 22 juli–22 aug Annons Mars fortsätter att härja i ditt tecken, men ger ökad energi och livslust. Din framåtanda gör dig impulsiv och mindre känslig, med risk för att du trampar omgivningen på tårna. Ta ett djupt andetag och dra ner på tempot, så kan du vara mer uppmärksam på mer än dig själv.  Mitt råd: Stanna upp. Jungfrun 23 aug–22 sept Undvik att gadda ihop dig med andra när det uppstår spänningar på jobbet. Använd istället din energi till att skapa positiva förändringar i ditt personliga liv som kan leda till framgång längre fram. Sök dig till positiv gemenskap och utveckla ett gott samarbete.  Mitt råd: Tänk självständigt. Vågen 23 sept–22 okt Annons Du är sårbar och känsligheten verkar förstärkas av gamla minnen som ständigt dyker upp och rubbar din känslomässiga balans. Det kan vara svårt att släppa taget och gå vidare. Bjud in dina känslor och prata om eller skriv ner dina upplevelser.  Mitt råd: Insikt och perspektiv kan leda till förlösning. Skorpionen 23 okt–21 nov Konflikter som legat och pyrt i bakgrunden kan flamma upp och ställa till med bråk. Var försiktig med att vilja kontrollera andra och undvik att tvinga på dina åsikter. Utveckla distans och låt inte egot komma emellan. Resor och utbildning passar nu.  Mitt råd: Finn din positiva kraft inombords. Skytten 22 nov–20 dec Annons Kom i kontakt med dina inre behov och klargör dina tankar och önskemål kring framtidsmål och drömmar. Formulera dina mål och sätt dina planer i praktisk handling. Undvik snabba händelseförlopp och tänk hållbar, långsiktig utveckling. Mitt råd: Utveckla närhet i en relation och fördjupa kärleken. Stenbocken 21 dec–20 jan Satsa på att utveckla dina relationer och spendera mer tid med familj och vänner. Ångrar du en separation, kan det vara läge att söka kontakt igen. Nu kan du lättare sätta dig in i hur andra tänker och känner, vilket tar fram empati och medkänsla.  Mitt råd: Lär känna mer av dig själv genom andra. Vattumannen 21 jan–19 feb Din längtan efter frihet och förnyelse kan driva fram impulsiva beslut som egentligen kräver bättre eftertanke. Sök dig inåt och meditera över vad som står i vägen för din lycka nu. Finn din inre harmoni även om fritidsaktiviteter och nöjen kanske får får vänta till nästa vecka.  Mitt råd: Organisera din tid. Fiskarna 20 feb–20 mars Din längtan efter kärlek och skönhet intensifieras i början på veckan och kulminerar den 18:e med dagdrömmeri som gör det svårt att fokusera på vardagsplikterna. Undvik det praktiska och ge dig hän till drömmar och fantasier. Under helgen är det dags att landa i kroppen.  Mitt råd: Visualisera. Foto: Unsplash  Nyfiken på ditt 2019?  Här hittar du vårt kärlekshoroskop för 2019! Läs också: Halsbandet som passar just ditt stjärntecken Stjärntecknet du inte ska dejta baserat på ditt horoskop 5 anledningar till att vi älskar trendiga bisou'

Symtom och behandling av diabetes typ 1

Relationer Allas

Annie utvecklade typ 1-diabetes som 22-åring. Fyra år senare fick hennes mamma Anna-Karin samma diagnos. I dag stöttar de varandra och tävlar om vem som håller bäst blodsockernivå.
' A nnie Bergström och hennes mamma Anna-Karin Melin öppnar sina respektive etuier med nålar, insulin och blodsockermätare. Inför fikat, liksom varje gång de ska äta något, tar de den för dem livsviktiga, pennliknande sprutan med hormonet insulin. – Vi sitter som två sprutnarkomaner innan vi ska äta familjemiddag och diskuterar hur mycket vi ska ta, säger Annie och skrattar. – Visst är det jobbigt att ha diabetes men det är ändå kul att vi har det gemensamt. Vi stöttar varandra och tävlar lite om vem som ligger bäst i blodsocker. De har båda typ 1-diabetes. Annie fick sin diagnos som 22-åring, försommaren 2013. Efter att ha känt sig kraftlös länge och flera gånger fallit ihop under träningspass på gymmet uppsökte hon till slut en vårdcentral. De mätte hennes blodsocker som visade sig vara oroväckande högt och skickade henne direkt till akuten. Där fick hon beskedet: hennes insulinproducerande celler fungerar inte längre och för att kroppen ska kunna ta upp sockret i blodet krävs insulin. Det innebär att hon måste ta insulininjektioner – varje dag och troligtvis resten av livet. – Först var jag i chock och stängde av alla känslor. Sedan bröt jag ihop och tänkte att jag aldrig mer skulle få äta choklad. Jag visste i princip ingenting om diabetes, säger Annie. Efter några dagar på sjukhuset flyttade hon hem till sin mamma och bodde där under sommaren. Anna-Karin, som jobbar som undersköterska, tog hand om henne, lagade mat och tröstade. – Jag bar på en ständig rädsla över att hon skulle få en insulinchock och bli medvetslös. Det var jobbigt när hon flyttade hemifrån till hösten, säger Anna-Karin. Ny energi av insulinet För Annie var det tuffaste att vänja sig vid alla sprutor. Men överlag mådde hon bättre än på länge. Insulinet gjorde att hon återfick energin och började äta sundare. Fyra år senare fick Anna-Karin, som då var 51 år, sitt blodsocker testat vid en hälsoundersökning. Det visade sig ligga på 18, långt över normalvärdet på runt 5. Efter att hon först blivit felaktigt diagnosticerad med typ 2-diabetes fick hon veta att hon hade typ 1, samma som Annie. Sedan dess har mor och dotter hjälpt varandra i sjukdomen. De tar två olika sorters insulin var, ett basinsulin och ett måltidsinsulin. Därtill har de fått den relativt nylanserade blodsockermätaren Libre. Det är en sensor, stor som en femkrona, som sitter på överarmen och som de byter ut själva varannan vecka. Även om Annie och Anna-Karin har samma sjukdom ser deras doseringar ganska olika ut. Anna-Karin behöver mindre insulin än Annie och äter därtill metformin-tabletter, som normalt ges till typ 2-patienter, för att öka cellernas känslighet för insulinet. Det har nästan blivit en tävling att ha bäst blodsockernivåer. – Om vi sitter vid matbordet och ska äta brukar jag fråga hur många enheter insulin Annie ska ta. Om hon räknar med tio betyder det att jag kanske ska ta fem, säger Anna-Karin. Skrattar tillsammans Hon tycker att något av det svåraste med sjukdomen är att räkna ut hur mycket insulin hon ska ta och det händer fortfarande att hon, efter att ha tagit den första tuggan, kommer på sig själv med att ha glömt bort att ta sin spruta. Annons Annie saknar spontaniteten i vardagen, att inte längre kunna köpa en korv med bröd på stan utan betänkligheter. Till och med att tacka ja till en kaka till kaffet innebär att etuiet med insulinpennan måste åka upp. – Det som är självklart för andra är en stor sak för oss, säger Anna-Karin och Annie fortsätter: – Vi har svurit mycket över människors okunskap och dumma kommentarer. Många vet ingenting om diabetes men kan ändå titta på ens tallrik och säga ”Får du verkligen äta det där?”. När de drabbas av den bristande förståelsen från omvärlden är det återigen skönt att kunna gå till varandra för att skratta eller gråta. Annons – Mamma och jag har alltid varit tighta. Men diabetesen har gjort att vi i dag förstår varandra på ytterligare ett plan, säger Annie. Fördomarna om diabetes sitter djupt i folksjälen Anne om sin diabetes: Jag känner mig inte begränsad Läs mer F orskarna vet fortfarande lite om vad som är orsaken till typ 1-diabetes. Det som utmärker sjukdomen är att kroppen hos de drabbade förstör sina egna insulinproducerande celler, vilket innebär att personerna inte överlever utan insulinsprutor. Vad som triggar igång kroppens immunsystem så att sjukdomen utvecklas är oklart, men det finns vissa teorier. I motsats till vad många tycks tro har sjukdomen ingen koppling till matvanor eller sockerintag. Däremot finns det studier som visar att tänkbara ”triggers” kan vara virusinfektioner eller bakterier som klättrar in via tarmen. Annons Myter om diabetes vanliga Trots ovissheten kring typ 1-diabetesen, eller kanske just på grund av den, florerar det bland gemene man en hel del myter. En vanlig missuppfattning är att endast barn drabbas och därför har typ 1-diabetes ibland kallats för barndiabetes. Ann Kristine: Den nya diabetesmedicinen blev en fullträff! Läs mer – Det är ett begrepp som vården har försökt utrota, men som sitter djupt i folksjälen. Ny forskning visar att diabetes typ 1 förekommer i alla åldrar och det är inte alls ovanligt att man får sjukdomen som vuxen, säger Lena Landstedt-Hallin, specialist i diabetologi vid Danderyds sjukhus i Stockholm. Diabetesspecialisten Lena Landstedt-Hallin. Sjukdomen utvecklas ofta långsammare hos vuxna än hos barn, vilket gör att den kan uppfattas som typ 2-diabetes i ett tidigt skede eller att det dröjer innan den upptäcks. Men det finns också exempel på personer som är över 70 år och som insjuknar på bara ett par veckor. En annan vanlig missuppfattning om typ 1-diabetes är att alla förr eller senare utvecklar komplikationer, som problem med njurarna eller skadade blodkärl. Så behöver det inte alls vara. I dag finns goda förutsättningar för att leva ett långt och friskt liv. Men för alla som drabbas är det viktigt att man håller bra blodsockernivåer, speciellt under de första 10–20 åren med sjukdomen. Det minskar risken för framtida komplikationer, berättar Lena. Annons – Det man kan säga är att ju yngre du är när du får diagnosen, desto viktigare är det att du har ett välbalanserat blodsocker. Är du 80 år när du får typ 1 så kommer du troligtvis aldrig hinna utveckla några komplikationer även om du inte ligger perfekt. Viktiga framsteg kring behandling av diabetes Även om det i dag inte finns något botemedel mot typ 1-diabetes så har det de senaste åren tagits flera viktiga steg när det gäller behandlingen. Dels har det kommit nya, bättre insulin, dels har det tagits fram mätare för vävnadssocker (vilket ungefär motsvarar blodsockret) vilka sitter på armen och avläses med en dosa. I den kan man sedan följa sitt socker under dagen och – till skillnad från vid ett blodprov – se om det är på väg upp eller ner. Man slipper då också sticka sig i fingret vilket är betydligt mer smärtsamt än att ta en insulin- injektion som knappast känns med dagens tunna nålar. – Att ha typ 1-diabetes är ett heltidsjobb som kräver mycket tid och energi. Därför upplevs de här nya mätarna av många patienter som något revolutionerande, förklarar Lena. Vanliga tecken på typ 1-diabetes Viktnedgång som kan vara snabb Törst Behov av att kissa ofta och mycket Suddig syn och syn- rubbningar Trötthet och kraftlöshet Illamående och magont Acetonlukt ur munnen Källa: Vårdguiden Hur behandlar man diabetes med insulin? Behandlingen sker i form av insulin som måste sprutas in i under huden med en injektion eller pump, det går inte att ta i tablettform. Tack vare insulinet kan blodsockret hållas på en bra nivå. Insulininjektionerna ges numera med en så kallad insulinpenna och en kort, mycket tunn nål. Vid sådan behandling använder man två sorters insulin, ett för basbehovet och ett för måltider. 10 tidiga tecken på att du har diabetes Läs mer Alternativet är insulinpump som via en nål i underhuden (och för många modeller via en slang) tillför insulin i små doser under hela dygnet som bas. Vid måltid måste personen med diabetes fortfarande ställa in pumpen på hur mycket extra insulin som den ska ge – insulinpumpen gör inte detta automatiskt. Insulindosernas storlek är individuellt och beror bland annat på hur mycket man tränar, vad man äter och hur mycket man äter. Källor: Vårdguiden och Lena Landstedt-Hallin Doseringen av insulin är individuell och man måste känna sin kropp och sin sjukdom. Hur många har typ 1-diabetes? I Sverige finns det cirka 50 000 personer med typ 1-diabetes. Av dessa är runt 7 000 barn. Diabetes typ 1 och ärftlighet Sjukdomen har en relativt låg ärftlighet. Ett barn till en förälder med typ 1-diabetes löper mindre än fem procents risk att också drabbas. Har båda föräldrarna sjukdomen ökar risken för barnet till 10–20 procent. Nio av tio av de barn som insjuknar har dock ingen nära släkting med typ 1-diabetes. Varför får man diabetes typ 1? Orsaken till att vissa personer utvecklar sjukdomen är ännu oklar. Ibland talas det om LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) i diabetessammanhang. LADA saknar en officiell definition men är ett begrepp för långsamutvecklande typ 1-diabetes hos vuxna. Källa: Diabetesförbundet Vad kan man själv göra för att hålla blodsockret på en bra nivå? – Att räkna kolhydraterna i den mat man ska äta ger en fingervisning om hur mycket insulin man behöver ta. Men såväl träning som stress och en stundande förkylning kan påverka. Viktigast är att lära sig hur ens egen kropp fungerar. Det finns inte några allmängiltiga recept eller algoritmer för insulindoser. Alla är olika. Därför måste man lära sig att bli expert på sin egen diabetes. Det tar några år innan man lär känna sig själv och lärandet fortsätter sedan hela livet, säger Lena Landstedt-Hallin. Av Louise Fauvelle Foto Frida Ekman, TT'

Läsarberättelse: Jag gifte mig med en hemlös man

Historia Allas

Min historia är den gamla vanliga berättelsen om hur vi kvinnor försöker rädda män som inte kan räddas.
' Å ret var 1993 och jag befann mig på centralstationen i min hemstad när jag fick syn på en luffare som satt på en bänk. Vid sidan om honom stod en barnvagn fullproppad med hans ägodelar och vid fötterna en tiggarskål. Sitt stora vilda hår och skägg till trots såg han inte så illa ut och inte var han särskilt gammal heller. Något hos honom tilltalade mig. Jag fiskade fram en sedel, la den i skålen och satte mig vid sidan av honom på bänken. Han ville gärna prata och snart var vi fördjupade i ett samtal om hans liv. Jag lyssnade uppmärksamt för mamma har lärt mig att ingen människa är dålig och det finns alltid en anledning till att vi blir som vi blir. Annons Läsarberättelse: Min son var rädd att mista arvet Läs mer Det stämde på Klas, som han heter. Han sa sitt efternamn och det är ett känt svenskt. Klas kommer från en fin och rik familj. Hans barndom hade dock varit full av svek och redan som mycket ung hade han blivit narkoman och glidit bort från familjen. Hans beroende berodde på att familjens läkare varit alltför generös med att skriva ut beroendeframkallande mediciner och sömntabletter. Sedan hade han träffat en flicka som han gifte sig med och som hade tagit honom med till England. Där hade han blivit drogfri på en avvänjningsklinik. De fick ett barn tillsammans men när de kom hem igen träffade han ånyo sina gamla kamrater och föll tillbaka i missbruk. Annons Efter ett par års turbulens slängde hans fru till slut ut honom. När Klas och jag träffades hade han gått på luffen och varit hemlös i fem år. Försökte rädda mannen Läsarberättelse: Min man förgrep sig på vår dotter Läs mer Jag hade förstås erfarenheter av män och kärlek och Klas kanske inte var den mest optimale att förälska sig i för han var beroende av hash och lugnande och dessutom var han svag för billigt dessertvin. Men det gjorde jag nu i alla fall. Han var så snäll och fin, men med ett stort frihetsbehov. Och så var han så bra på att vara närvarande i nuet, tyckte jag. Själv levde jag ett vanligt borgerligt liv med fast jobb och hyrd bostad – ett litet hus som hörde till ett gods i Skåne. Annons Efter en tid flyttade Klas in hos mig och jag älskade honom tillräckligt för att tro på att vi hade en framtid tillsammans. I backspegeln förstår jag att det var samma gamla visa om hur vi kvinnor försöker rädda de stackars män som ofta är hopplöst långt förbi möjlig räddning. Jag har många gånger tänkt på att jag liksom tog över hans frus historia, för jag trodde ju också att jag kunde hjälpa honom ut ur missbruket. Läsarberättelse: De skämmer bort mitt barnbarn Läs mer Vi fick några härliga månader tillsammans då allt för det mesta var ljust, lyckligt och roligt. Klas fick medicinsk hjälp för sin abstinens, men ibland försvann han och var borta i flera dagar. När han kom tillbaka blev jag lättad och glad över att se honom igen. Annons Blev gravid – men fick missfall Efter ett år tillsammans ville vi ha papper på vår kärlek för vi ville visa världen att vi hörde ihop. Vi gifte oss under en stor ek på godset och en månd senare väntade jag hans barn. När jag var två månader gången tillstötte en spontan abort när jag var ensam hemma. Jag blödde mycket och hade stora smärtor, men kröp i säng och hoppades att det skulle avstanna. Det gjorde det inte och läkarna sa sedan att om inte Klas kommit hem och fått mig till sjukhus, så skulle jag förblött. Men jag räddades och kom hem igen efter en vecka. Klas och jag fick tre veckor tillsammans efter det, och det var fina veckor. Sedan försvann han. Jag såg honom aldrig mer. Senare träffade jag mitt livs kärlek som jag lever med idag, men ibland sänder jag Klas en kärleksfull tanke. /Esther'

Anne Liv utnyttjades sexuellt som barn

Föräldrar Allas

Anne Liv var 25 år gammal när hon fick sitt första sammanbrott och bara skrek och skrek. Fram tills dess hade hon trängt undan det hemska som pågick i barndomen. Det hemska, som hennes äldre släkting kallade ”ofarligt”, men som var en hemlighet hon
' E n dag när Anne Liv Nilsson bara var tre år gammal förändrades hennes uppväxt totalt. Det var då en äldre manlig släkting började utnyttja henne sexuellt, och det upprepades varje gång hon kom på besök. – Egentligen tyckte jag om att åka till deras hus. De brukade köpa lördagsgodis åt oss, där fanns en lekstuga som vi lekte i och en spännande snickarverkstad med mängder av verktyg, en slipsten och en hel del annat, berättar Anne Liv, 41. När hon var där träffade hon också sina kusiner och de blev fem barn totalt som hade roligt ihop. Men framåt kvällen var hon i släktingens våld. – I dag minns jag det mesta. Det var ett enormt obehag, en äckelkänsla när han smekte mig över min kropp, kysste och låg jämte mig. Jag bläddrade i barnböcker under tiden; Snövit , Askungen – det var ett sätt att fly, berättar Anne Liv. – Jag minns så väl när jag låg där och bläddrade. Det är en konstig känsla att se dessa böcker i dag. Vad som egentligen pågick förstod hon inte de första åren. Bara att det var en hemsk hemlighet. Han sa alltid att det inte var så farligt, inte så farligt. Men samtidigt var det en hemlighet som vi absolut inte skulle prata om – Men när jag blev äldre förstod jag att det fel. Men jag vågade inte säga något. Jag trodde aldrig att det fanns någon annan som hade det som jag och det kändes fruktansvärt ensamt, säger Anne. Hon kommer väl ihåg orden som han sa. En bild från barndomen, då Anne Liv ännu inte förstod det hemska som pågick. – Han sa alltid att det inte var så farligt, inte så farligt. Men samtidigt var det en hemlighet som vi absolut inte skulle prata om. Smärtsamma övergrepp Rummet där allt hände var ett stort sovrum delat i två delar med en halv vägg – på ena sidan låg mannens hustru och på den andra låg Anne Liv och mannen. – Jag såg ofta att hon hade händerna över ansiktet, men jag vet än i dag inte säkert om hon visste vad som pågick. Jag tror det, säger Anne Liv och skakar på huvudet. – Det är svårt att förstå. Allt eftersom blev övergreppen mer avancerade och hon minns smärtan. – När jag sa aj och att det gjorde ont tryckte han en kudde över mitt huvud för att jag inte skulle höras. I övrigt gjorde Anne Liv allt för att vara alla till lags och det har hon fortsatt med större delen av livet. Hon berättade aldrig för någon om vad hon var med om. – Jag var snäll, hjälpsam och duktig som barn. Det var först i tonåren som jag blev trotsig och vägrade följa med på dessa besök. Det var en stark protest. Hon inser i dag hur välplanerat det är med incest och att hennes släkting visste precis vad han höll på med. Annons – Jag förstår också att jag alltid skyddat min syster och aldrig tillåtit henne att byta plats med mig. Ingen förstod naturligtvis varför. Hennes liv förändrades inte bara av att hon börjat säga nej och protestera. Hela familjen flyttade från Norge där de hittills bott, till Sverige. När jag sa aj och att det gjorde ont tryckte han en kudde över mitt huvud för att jag inte skulle höras – Det var jättehärligt att komma längre från allt som hänt och jag beslöt mig för att lägga locket på för all framtid. Jag skulle aldrig mera tänka på vad som hänt. Det var verkligen ingen bra idé, men det förstod jag inte då. Annons Förnekade allt – för att överleva I många år levde hon i förnekelse, men ibland ville hon ändå försöka prata om det som hänt. Men hon märkte att det blivit fysiskt omöjligt att göra det. – Det mesta jag lyckats få ur mig var när jag sa till min mamma att mannen varit dum mot mig. Hon trodde nog till viss del på mig men sa också till mig att aldrig prata med pappa för det skulle ta död på honom, berättar Anne Liv. Och på det sättet fortsatte hemligheterna. Anne Liv kände att ingen på riktigt stod upp för henne. Den goda stämningen var viktigare än hennes mående. Anne Liv träffade sin man David 1998 när hon var 20 år. 2001 gifte de sig och David började allt mer inse att Anne Liv hade varit med om något som hon inte berättade. – Jag tålde inte skäggstubb, då frös jag som en staty och intima situationer kunde vara svåra. Polotröjor var också något som triggade obehag och jag kunde inte se på våldsamma filmer. Det enda hon berättade var att en äldre släkting gjort något mot henne, sedan tog orden slut. I stället utvecklade hon ett kontrollbehov som växte för varje år. Familjen på husbilsresa: David och Anne Liv med barnen Wilma, Maia och Jesper. – Jag var pedantisk och städade jämt. Det var mitt sätt att slippa ta tag i mina känslor. Det skulle inte finnas en fläck. Annons Hon hade också mardrömmar som gjorde att hon blev rädd för att somna. – Mest var jag rädd för att vakna på natten. Mörka utrymmen och tickande gamla väggklockor var också något som fick mig att rysa och få ångest. Bröt ihop När hon var 25 år kom det första totala sammanbrottet. Hon skrek och skrek. Hon hamnade på en psykiatrisk mottagning och hennes närmaste försökte förgäves få veta mer om vad som pågick. – På något sätt lyckades jag ändå hålla mig uppe. Vi byggde hus och det passade mig perfekt. Då var det så mycket att göra att det inte gick att tänka efter, säger Anne Liv. Sedan kom de tre barnen tätt mellan 2007 och 2011 och tempot ökade ytterligare. Annons – Jag har pratat med många psykologer genom åren. Men det var först när det började pratas om PTSD – posttraumatiska stressyndrom efter mitt första sammanbrott, som det kändes att vi hittade rätt. Anne Liv hade värk i kroppen och utvecklade en troligtvis stressrelaterad reumatisk sjukdom. Hon träffade en KBT-terapeut och insåg att alla hennes överlevnadsstrategier, som byggt på att undvika vad som hänt – i stället hade haft motsatt effekt. – Jag mådde allt sämre och flyttade hem till mina föräldrar. Där låste jag in mig. Jag orkade inte leva, berättar Anne Liv. Gav inte upp Hon ville egentligen inte ta livet av sig, men det kändes som en befriande tanke att bara slippa kaoset. Men hennes man David skulle visa sig vara en person som inte tänkte blunda för vad som hände. Han ville inte ge upp, utan letade på nätet efter något som kunde vara en räddning. Det han fastnade för var den ideella organisationen nxtMe som erbjuder stöd och hjälp till incestutsatta. – Sedan ordnade han att vi åkte med husbil från vårt hem i Strömstad till Stockholm för att kunna stanna där tillräckligt länge för att få hjälp hos nxtME-grundaren Lena Morin och även hos organisationen Wonsa – World of no sexual abuse, där jag fick terapi. För första gången i livet mötte Anne Liv människor som kunde förstå vad hon gått igenom och långsamt vågade hon lyfta på locket, berätta och minnas. – Det är tack vare min man och nxtMe som jag finns här i dag. Han har stått vid min sida när ingen annan gjort det. Han är läst böcker och artiklar för att förstå. Även hans mamma har varit ett enormt stöd. Anne Liv grät sig igenom dagarna och att minnas gjorde ont, både fysiskt och psykiskt. Men för varje steg hon tog kom hon också närmare ett bättre mående. – Jag tänkte mycket på hur släkten skulle reagera längre fram. Men att berätta om incesten för Lena – som visste hur det kändes, var skitmäktigt. Hon förstod kaoset och att jag kunde få kramp bara av tankarna. Husbilen stod parkerad på Långholmen nära Lena Morins kontor. Dagarna ägnades mycket åt att få hjärnan att lära om. – Hos Wonsa träffade jag en terapeut som gav mig strategier. Jag byggde upp en tidslinje över mitt liv med ett minne för varje årtal. Jag lärde min hjärna att det gått lång tid sedan allt hände, berättar Anne Liv. Hon lärde sig också acceptera att detta är en del av hennes historia, men att det inte skulle hända igen. Under tiden försökte hon göra sommaren till något bra för sina barn. – Vi var på Gröna Lund och Skansen. Cyklade mycket. Jag ville att de skulle ha positiva minnen från våra husbilsresor även om jag gick i terapi. För mig är Stockholm numera en plats jag förknippar med trygghet. Berättade för barnen Tidigt berättade Anne Liv också för barnen att hennes släkting gjort något dumt mot henne. – Jag hade ingen trygg uppväxt vid sidan av det som hände och flyttade extremt mycket – 15 gånger innan jag fyllt 21 år. Jag har aldrig haft en trygg punkt att se tillbaka på. ”Jag hjälper mig själv genom att hjälpa andra”, säger Anne Liv. Efter ett halvår i terapi kände sig Anne Liv stabil, och sedan dess har allt bara blivit bättre. Det viktigaste är att bryta tystnadskulturen i samhället. Offret ska inte bära skulden När hon fick en förfrågan om att själv hjälpa andra som blivit utsatta för incest genom nxtMe tvekade hon inte en sekund. – Det var som ett kall. Nu är jag regionansvarig i Västra Götaland. För Anne Liv innebär det allt från föreläsningar och samarbeten till att vara stödperson och leda grupper. Ungefär på det sätt som Lena hjälpte henne. – Jag känner att jag hjälper mig själv genom att hjälpa andra. Det viktigaste är att bryta tystnadskulturen i samhället. Offret ska inte bära skulden. Anne Liv vet många som bär hemska historier inom sig. Det leder till bland annat skilsmässor, svårighet att stanna på en arbetsplats någon längre tid och en känsla av att alltid vara det svarta fåret. – I varje normalstor skolklass finns tre elever som varit utsatt för sexuella övergrepp av en närstående. Det är ett enormt problem. Tyvärr är många vuxna mer rädda för konflikten om det kommer fram – än något annat. Hennes mål i dag är att sprida kunskap och lyfta på locket. – Ingen ska behöva tro att de är ensamma. Ingen ska behöva hålla hemligheter så länge som jag gjorde. Det går att må bra igen. Det måste vi tro på. Här finns stöd för utsatta nxtME är en ideell organisation som ger stöd och hjälp till den som har varit eller är utsatt för incest. Organisationen erbjuder även föreläsningar, utbildning och verkar som opinionsbildare. Man tar emot stödsökande från hela landet men har verksamhet i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Dalarna, Värmland och Gävleborg. Grundaren Lena Morin har själv överlevt sexuella övergrepp i barndomen. Läs mer på www.nxtme.com. Av Susanne Stamming Foto: Susanne Stamming, privat'