{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Dagens Arena: Banker ska tvingas hantera kontanter i hela landet | Njus Sverige

Banker ska tvingas hantera kontanter i hela landet

Politik Dagens Arena

Storbankerna måste göra det möjligt att ta ut pengar och för företag att sätta in dagskassor i kontanter över hela landet.Det tycker regeringen som lägger fram en lagrådsremiss.
'Storbankerna måste göra det möjligt att ta ut pengar och för företag att sätta in dagskassor i kontanter över hela landet.Det tycker regeringen som lägger fram en lagrådsremiss.Under senare år har tillgången till kontanthantering och banktjänster på kontor minskat snabbt, inte minst i glesbygd.Nu lägger regeringen  fram ett förslag som till 2021 ska tvinga bankerna att tillhandahålla möjligheter att ta ut kontanter för konsumenter och för företag att kunna sätta in dagskassor i kontanter i det som kallas »betryggande utsträckning«. – Det är viktigt att samhället värnar om tillgången till kontanter och kontanter som betalningsmedel.Tyvärr har bankerna fortsatt att minska sin kontantservice, särskilt på glesbygden.Förslaget innebär att de stora bankerna ges ett särskilt ansvar för att säkerställa kontantservice i hela landet, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP)  i ett uttalande.Vad som avses med »betryggande utsträckning« finns ledtrådar om i ett förslag från förra året, som riksdagens Riksbankskommitté enigt står bakom, uppger Regeringskansliet . Där finns mer detaljerade krav på vilka avstånd som anses rimliga och för hur många: »Rimlig tillgång specificeras som att högst 0,30 procent av befolkningen (cirka 30 000 personer 2017) ska ha längre än 25 kilometer till en plats för kontantuttag och högst 1,22 procent av befolkningen (cirka 122 000 personer 2017) ska ha längre än 25 kilometer till en plats för insättning av dagskassa på bankkonto.« skriver kommittén i ett delbetänkande från juni 2018.De här kraven skulle enligt Riksbankskommittén innebära att en minskning med 15 procent av antalet personer som i dag har mer än 25 kilometer till närmaste plats för kontantservice.Läs också: Per Bolund om kontanterna – man ska få välja själv I nuläget skulle sex stora banker omfattas av förslaget, då gränsen går vid en inlåning på mer än 70 miljarder kronor.Det handlar om Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske bank och Länsförsäkringar bank . – Förslaget gynnar särskilt de grupper som befinner sig i digitalt utanförskap eller små företag med kontanthantering, säger Per Bolund i pressmeddelandet, och menar också att betalningssystemet kommer att bli mer robust och tillgängligt med de nya kraven.Förslaget kommer inte att beröra villkoren för handel och service och i vilken utsträckning privata företag väljer att ta emot kontanter som betalningsmedel.I höst kommer Riksbankskommittén med ett slutbetänkande som rör Riksbankens roll i kontantkedjan, där frågan om privata företags kontanthantering eventuellt kan komma att tas upp, enligt regeringen.De skärpta kraven föreslås gälla från 1 januari 2021.Post- och telestyrelsen  och Finansinspektionen, med hjälp av sanktionsmöjligheter, ska övervaka att bankerna uppfyller kraven.'

Fyra av tio arbetsterapeuter vill byta jobb

Politik Dagens Arena

Människorna som bär upp välfärden går på knäna – och riskerar sin egen hälsa i arbetet med att stötta dem som behöver deras kompetens.Nya siffror visar att fyra av tio arbetsterapeuter allvarligt överväger att byta bana.Nu räcker inte fina ord från
'Människorna som bär upp välfärden går på knäna – och riskerar sin egen hälsa i arbetet med att stötta dem som behöver deras kompetens.Nya siffror visar att fyra av tio arbetsterapeuter allvarligt överväger att byta bana.Nu räcker inte fina ord från politiker och arbetsgivare.Nu krävs förändring, skriver Ida Kåhlin och Annika Lexén.Vi har blivit för effektiva för vårt eget bästa.Varje sparkrav inom välfärden äts upp av kostnader för ökad psykisk ohälsa och sjukskrivningar.Välfärdssektorns medarbetare är de som just nu drabbas hårdast.Trenden är likartad inom hela sektorn.Missnöjet pyr i skolans korridorer och det är minst lika illa ställt inom äldreomsorgen, på vårdcentraler och sjukhus – platser där man har många relationer till andra människor.En snabb sökning på ”kontaktyrken” möts av ord som ohälsa, utbrändhet och sjukskrivning.Våren 2018 genomförde Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med forskare vid Lunds universitet en kartläggning av arbetsterapeuters arbetsmiljö.Resultatet var nedslående.Av de nära 3700 arbetsterapeuterna som deltog uppgav mer än 60 procent att de har för mycket att göra på jobbet.Fyra av fem arbetsterapeuter hinner sällan eller aldrig bli klara med sina arbetsuppgifter under dagen.Nära hälften av studiens deltagare visade tecken på stressymptom och 18 procent uppfyllde Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom.Konsekvenserna av detta är tydliga – svårighet att göra ett bra jobb, ökade sjukskrivningar, kompetensflykt och problem att rekrytera erfaren personal.Situationen är ohållbar och den är på intet sätt bättre för andra kvinnodominerade professioner inom välfärdssektorn.Fyra av fem arbetsterapeuter hinner sällan eller aldrig bli klara med sina arbetsuppgifter under dagen.Trots att vi sedan 2016 haft en partsgemensam avsiktsförklaring med fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete, ser vi tyvärr inga tecken på förbättring.Vår uppföljande kartläggning från våren 2019 visar snarare att sifforna blivit sämre, på i stort sett alla områden.Särskilt oroande är det faktum att andelen arbetsterapeuter som allvarligt överväger att helt byta yrkesbana på ett år har ökat från 35 till över 40 procent.Och det är inte bara den låga lönen som skaver.Många var nöjda med arbetssituationen och stödet från kollegorna, men den höga arbetsbelastningen, stressen, bristande ledarskap och organisatoriska problem listades som så pass stora att de hade tänkt tanken – att helt sadla om.Sverige har inte råd att förlora en enda anställd inom välfärdssektorn.Kompetensbristen är redan stor och kommer att fortsätta öka.Med ohållbara arbetsförhållanden är det mycket svårt att locka till sig nya medarbetare.Om vi ska få fler att välja välfärdens yrken, och stanna kvar där, krävs en förändring.Vi lovar att bidra med vår kunskap och erfarenhet, men politiker och arbetsgivare måste ta ansvar.Nu krävs förutsättningar för: en rimlig arbetsbelastning och möjlighet till reflektion och återhämtning på arbetstid kompetensutveckling och tydliga karriärvägar större inflytande över den egna arbetssituationen samt ett rimligt antal underställda för chefer ökad lönespridning och höjda löner för akademiker inom kvinnodominerade välfärdsyrken.Sveriges välfärdsbyggare ska inte behöva riskera sin egen hälsa.Utmaningarna är stora, men med gemensamma krafter kan fack- och professionsförbund, arbetsgivare och politiker skapa en välfärdsmodell som också innefattar ett hållbart arbetsliv.'

Tillfälliga uppehållstillstånd får färre kvinnor att delta i jobbinsatser

Nyheter Dagens Arena

Kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd deltar i etableringsinsatser i lägre utsträckning än de med permanenta uppehållstillstånd, visar en studie från Arbetsförmedlingen.
'Kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd deltar i etableringsinsatser i lägre utsträckning än de med permanenta uppehållstillstånd, visar en studie från Arbetsförmedlingen.Under tisdagen beslutade riksdagen att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd , där asylsökande normalt beviljas tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta.Nu visar en studie från Arbetsförmedlingen att kvinnor som har tillfälliga uppehållstillstånd är mindre benägna att delta i etableringsinsatser för att komma i arbete än de med permanenta.För männen gör typ av uppehållstillstånd ingen skillnad. – När man tittar närmare på detta ser man att de kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd som deltar har bättre förutsättningar; de är yngre och har längre utbildning.Detta innebär också att de kvinnor som inte tar del av etableringsinsatserna är de som bäst skulle behöva stöd, säger Linnea Wickström Östervall, forskare vid Arbetsförmedlingen.Det är olyckligt av flera anledningar, menar hon.Ett är att det ingår i Arbetsförmedlingens uppdrag att få en mer jämställd arbetsmarknad, dessutom har myndigheten fått ett särskilt regeringsuppdrag om att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete eller studier.Rapporten har inte ställt frågor om vad som gör att kvinnorna utan permanent tillstånd att stanna i Sverige väljer bort insatserna, men ser flera möjliga orsaker.Ett kan vara kulturella skäl, att försörjningskravet traditionellt hamnar på mannen i en familj. ”Tillfälliga uppehållstillstånd ser ut att förstärka detta”, uppges i studien.Med tillägget att det kan ha rent rationella skäl som grund: En statlig utredning från 2010 visar att det tar i genomsnitt ett år längre för kvinnor än för män att etablera sig på arbetsmarknaden.Ett annat hinder som lyfts i studien är att väntetider till barnomsorgen kan särskilt missgynna kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd. – Detta försvårar på sikt strävan efter en mer jämställd arbetsmarknad och att fler utrikesfödda kvinnor ska komma i arbete eller börja studera.Dessutom får det naturligtvis konsekvenser för kvinnorna själva på både kort och lång sikt, säger Linnea Wickström Östervall. 12 000 personer som fått permanent uppehållstillstånd innan tillfälliga asyllagen trädde i kraft juli 2016 och 6 779 personer som fick tillfälliga uppehållstillstånd därefter ingår i studien.'

Kommer näringslivet att göra en ny Laura Hartman?

Forskning och Vetenskap Dagens Arena

Det saknas belägg för att privata utförare gör att välfärden blir bättre eller billigare.Däremot visar forskning att villkoren för de anställda blir sämre och att den sociala segregationen ökar.
'En ny rapport från norska forskningsinstitutet Fafo visar att privatiseringar av välfärd inte spar pengar eller leder till ökad kvalitet.Däremot tilltar den sociala segregationen.För åtta år sedan publicerade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) den omtalade antologin ” Konkurrensens konsekvenser ”. Slutsatsen var att privatiseringarna inom välfärden varken lett till förbättrad kvalitet eller ökad effektivitet.Svenskt Näringsliv, med dåvarande chefen Urban Bäckström i spetsen, blev rasande och redaktören Laura Hartman belades med munkavel . Tystnad skulle råda istället för öppen debatt.Nu har en ny rapport kommit på samma tema, ” När velferd er till salgs ” (2019:11), utgiven av den norska forskningsstiftelsen Fafo.I rapporten analyserar sex forskare privatiseringarna av välfärden i Norge, Sverige och Danmark.Det sker genom att finkamma annan forskning, både sådan som specifikt handlar om Skandinavien, men också forskning som berör fler länder och visar på generella samband.Privatiseringarna har ökat i Skandinavien under de två senaste decennierna, men med störst hastighet i Sverige.Privatiseringarna har ökat i Skandinavien under de två senaste decennierna, men med störst hastighet i Sverige.Av personer som arbetar med offentligt finansierad välfärd hade Sverige den högsta andelen anställda i offentlig regi i 2006.Idag har Sverige tvärtom den minsta andelen.Den stora frågan i rapporten är hur dessa privatiseringar påverkat kvalitet, kostnader, löne- och arbetsvillkor och segregation.Slutsatserna är följande: Det kan finnas möjligheter att spara offentliga medel på att privatisera tekniska tjänster, men den potentialen är lägre när det gäller välfärd.Kostnadsbesparingar genom att använda privata aktörer avtar över tid.Privata välfärdslösningar bidrar till att pressa ner löner och arbetsvillkor för de anställda. (Besparingarna varit har särskilt stora i Storbritannien och USA.Det beror just på att löne- och arbetsvillkor har pressats tillbaka mer än i andra länder.) Det finns inga generella samband mellan kostnaderna för välfärden och privatiseringar.Ibland har privatiseringarna lett till ökade kostnader och ibland till lägre.Sällan mäts transaktionskostnaderna, det vill säga kostnaderna för att mäta och följa upp verksamheter, att göra upphandlingar etc.Detta är anmärkningsvärt eftersom transaktionskostnaderna ökar genom privatiseringar.Den samlade forskningen ger inget entydigt svar på hur privatiseringarna har påverkat kvaliteten i välfärden, en svårighet är att definitionen av kvalitet ofta är otydlig.Ökningen av privata välfärdstjänster har lett till en större social segregation.Sammantaget saknas belägg för att privata utförare gör att välfärden blir bättre eller billigare.Däremot visar forskning att villkoren för de anställda blir sämre och att den sociala segregationen ökar.Dessutom sticker alltså Sverige ut som det land i Skandinavien som privatiserat mest och snabbast och har minst andel ideella aktörer.I Danmark består de privata utförarna främst av ideella stiftelser, i Sverige av aktiebolag.Vad anser de företrädare inom Svenskt Näringsliv och borgerligheten som en gång sablade ner Laura Hartmans antologi om denna nya rapport om privatiseringarnas konsekvenser?Finns några invändningar?Eller ska debatten tystas?Den här gången också.'

Min vädjan till Mette: Förbjud sexköp i Danmark

Utrikes Dagens Arena

Låt inte Danmark få fortsätta vara Skandinaviens svarta får när det kommer till kvinnors mänskliga rättigheter, Mette Frederiksen.Förbjud sexköp i Danmark, skriver S-debattören Patrice Soares.
'Låt inte Danmark få fortsätta vara Skandinaviens svarta får när det kommer till kvinnors mänskliga rättigheter, Mette Frederiksen.Förbjud sexköp i Danmark, skriver S-debattören Patrice Soares.När en man köper sex av en kvinna är det ett sexuellt övergrepp som kan jämföras med en våldtäkt.Inget egentligt samtycke föreligger.Och detta övergrepp är en kränkning av kvinnans kroppsliga, sexuella och själsliga integritet.Ett övergrepp som innebär att kvinnan i många fall får bära med sig själsliga sår för resten av livet.Därför har länder som Sverige, Norge med flera förbjudit handel med kvinnors kroppar.Vi har förbjudit sexköp.Vi har valt att straffa den sexköpande mannen, förövaren.Och självklart valt att inte straffa offret för övergreppet, den prostituerade kvinnan.Det finns ett brett folkligt stöd för sexköpslagen både i Sverige och Norge.Ett stöd som växt sig allt starkare också på grund av att forskning visat att lagen visat sig vara mycket effektiv.Både vad gäller att minska prostitutionens omfattning och haft en normerande effekt på svenska och norska män (Se till exempel SOU 2010:49 ).   Är det rimligt att ens kalla Danmark ett civiliserat land som tillåter män att förgripa sig på kvinnors kroppar?De skandinaviska länderna brukar oftast hamna högt i internationella rankningar över världens mest jämställda länder.Danmark är inget undantag.För mig  är det därför en gåta varför det övergrepp som heter sexköp fortfarande är tillåtet i Danmark.Är det rimligt att ens kalla Danmark ett civiliserat land som tillåter män att förgripa sig på kvinnors kroppar?En stark dansk kvinnorörelse har länge velat förbjuda sexköp även i Danmark.Till de starka kvinnor som kämpat för en sådan lag finns bland annat de danska socialdemokraternas partiordförande Mette Frederiksen , som ser ut att bli Danmarks nästa statsminister.Vi är därför många inom svensk kvinnorörelse och socialdemokrati som undrar hur Mette Frederiksen kommer att göra i prostitutionsfrågan?Kommer hon att lägga fram ett lagförslag för Folketinget om ett förbud av sexköp liknande de lagar som finns i Sverige och Norge?Eller har hon övergivit den ambitionen?Kommer danska kvinnor även framgent att vara till salu?Eller är det slut på handeln med danska kvinnors kroppar när hon blivit statsminister?Jag vet att det är många danska kvinnor (och män) som hoppas på det.Min vädjan till Mette är därför: Låt inte Danmark få fortsätta vara Skandinaviens svarta får när det kommer till kvinnors mänskliga rättigheter.Lova skandinavisk kvinnorörelse att om du blir statsminister så kommer sexköp att förbjudas i Danmark?Lova danska kvinnor: mammor, döttrar, systrar, flickvänner att de inte kommer tillåtas köpas i Danmark?För vi är många inom, så väl som utom, våra respektive länders kvinnorörelser och socialdemokrati som hoppats på dig!First we take Copenhagen, then we take Berlin!'

Svensk aborträtt måste vaktas

Nyheter Dagens Arena

Kvinnors rättigheter kan inte tillåtas rulla tillbaka till 1930-talet, en tid då kvinnor inte var bemyndigade att fullt ut fatta viktiga beslut rörande sina kroppar och sin familjesituation.Men att som kvinna bejaka aborträtten betyder inte att de
'Kvinnors rättigheter kan inte tillåtas rulla tillbaka till 1930-talet, en tid då kvinnor inte var bemyndigade att fullt ut fatta viktiga beslut rörande sina kroppar och sin familjesituation.Men att som kvinna bejaka aborträtten betyder inte att de etiska frågeställningarna är frånvarande.Ett av livets ofrånkomliga villkor är att ställas inför komplexa val.Det stora antalet illegala aborter som sker i världen över, med hög risk för kvinnans egna liv, visar på omänskliga ställningstaganden som en ofrivillig graviditet kan komma att innebära.Att många, trots riskerna väljer illegal abort  blottar ett skriande behov att få leva i ett sammanhang där den abortsökandens perspektiv och aborträtt har ett starkt lagstöd.Idag har kvinnor i Sverige tack vare en seglivad kamp rätt till ett eget beslutsfattande och ansvarstagande i frågan.Och det sett, utifrån när och vid vilka omständigheter, en upplever det vara lämpligt att skaffa barn.Inte minst utifrån principen att barn har rätt att vara önskade och rätt till god omvårdnad.Svensk aborträtt är inte säkrad för all framtid.Hur du och jag ser på och tänker om kvinnor och kvinnors rättigheter idag, påverkar morgondagens syn på abort.Trots att forskning visat att en stor del av aborter görs i stabila parförhållanden förknippas abortsökande främst med unga, ensamstående, arbetslösa, våldtagna eller speciellt utsatta kvinnor.Feltänket har sannolikt bidragit till att skapa myten att abort måste vara traumatisk.Feltänket har sannolikt bidragit till att skapa myten  att abort måste vara traumatisk.Och konservativa partiers agenda är inte glasklar.Vem vet, kanske har traumamyten bidragit till att grumla partiföreträdarnas omdöme i att se abort som en rättighetsfråga.Diskussionen om vårdpersonals rätt till samvetsfrihet eller vägran att ge vård vid aborter får en faktiskt att undra.Kommer svenska kvinnor verkligen få fortsätta att vara myndiga individer i frågan?Att via svensk lagstiftning ha rätt att bestämma över sin kropp?Kvinnors möjligheter att fritt forma sina liv påverkas  av lagar men också av förutfattade meningar om hur ”kvinnor ska vara och känna”. Klart är att idéer om kvinnor som valt att göra abort inte överensstämmer med deras verklighet.Studier visar att abort oftast upplevs både som en lättnad och en smärtsam nödvändighet.Och att känslor av lättnad och ansvarstagande dominerar – både före och efter en abort.Att inte låta kvinnornas berättelser höras riskerar att cementera myten om abort som problematisk och traumatisk.Uppföljningsstudier efter ett år visar dock på motsatsen.Att kvinnorna har kapacitet att ”bejaka, härbärgera och förhålla sig till motstridiga perspektiv och känslor i samband med abort.Utan att det leder till negativa följder” för henne.Negativa följder, om det förekommer, har visat sig ha med omgivningens förväntningar på att en kvinna som beslutat sig för att genomgå en abort – ska må dåligt.Och att upptäcka att en inte lever upp till omgivningens idéer  om hur en kvinna ”ska vara och känna” har visat sig kunna framkalla skuldkänslor och känslor om att ”vara fel”. ”Jag förstår att andra tycker att jag borde må dåligt och lida av samvetskval”, säger en kvinna i en av studierna.Kvinnors berättelser  om känslor av lättnad och ansvarstagande  kanske tystas ned om de utmanaren föråldrad kvinnosyn.Och visst vore det rent förkastligt om en föråldrad kvinnosyn istället för kvinnors verklighet – tillåts styra nutida och framtida samtal om rätten till säker och fri abort.'

En aktiv stat behövs för att styra klimatet

Klimat Dagens Arena

Det blev inget klartecken till Preems planer på att bygga ut raffinaderiet i Lysekil.Mark- och miljööverdomstolen menar att de massiva protesterna mot utbyggnaden, som skulle fördubbla koldioxidutsläppen, gör det nödvändigt med en förnyad prövning.
'Det blev inget klartecken till Preems planer på att bygga ut raffinaderiet i Lysekil.Mark- och miljööverdomstolen menar att de massiva protesterna mot utbyggnaden, som skulle fördubbla koldioxidutsläppen, gör det nödvändigt med en förnyad prövning.I höstas sa en lägre domstol ja till Preems planer.Detta eftersom raffinaderiet ingår i EU:s handel med utsläppsrätter, och då behöver man inte följa svenska mål för koldioxidutsläpp.Det är en bild av att marknaden inte ger några hållbara klimatlösningar.Handeln med utsläppsrätter har inte skapat verkliga incitament till företagen att ta klimatansvar, utan istället ofta gett dem kryphål.I sista momangen förbereder regeringen nu en lagändring som gör att man ska kunna stoppa planer för nya gigantiska koldioxidutsläpp typ Preems.Raffinaderiet i Lysekil är bara ett exempel av flera på att klimatkrisen nödvändiggör att allmänintressena ställs över egenintressena.Det kommer att bli genomgripande samhällsförändringar, där svåra konflikter väntar.Raffinaderiet i Lysekil är bara ett exempel av flera på att klimatkrisen nödvändiggör att allmänintressena ställs över egenintressena.Om det är sant att ett fördubblat bensinpris krävs för att nå riksdagens klimatmål, som Per Kågesson nyss skrev på DN Debatt , vilken framtid har ett raffinaderi som det i Lysekil som tillverkar bensin och diesel?Och hur ska landsbygden kompenseras för ett fördubblat bensinpris?Trafiken är en verklig knäckfråga.För tre månader sedan kom det klimatpolitiska rådet med sin första årliga rapport . Där fanns en hård, men inlindad kritik av Trafikverkets drömska prognoser om en ökad biltrafik.Dessa är inte förenliga med klimatmålen, menar rådet, och kräver en samhällsplanering för att minska bilberoendet.Vad som saknas i klimatdebatten är konsekvensanalyser.Vad händer med klimatet när vi bygger Förbifart Stockholm ? Och visst behöver Arlanda flygplats byggas ut om Bromma läggs ner, men de planer som finns idag för en gigantisk utbyggnad är knappast förenliga med klimatmålen.Den planerade batterifabriken i Skellefteå är en ljuspunkt i krisen.Men den saknar inte komplikationer.Varifrån ska man ta de metaller som behövs i batterierna ? Att flyga in litium från Sydamerika eller kobolt från Kongo verkar inte klimatsmart.Hellre se om de ämnena finns i den svenska berggrunden, vilket de antagligen gör.Men prospektering och tillstånd för brytning tar många, många år.Fast en handlingskraftig regering skulle ju kunna ingripa.I fråga efter fråga dyker samma problematik upp.Vem ska hävda allmänintressena i en värld av motstridiga egenintressen?Svaret är en planerande, styrande och investerande stat, den stat som nyliberaler under de senaste årtiondena arbetat hårt för att avskaffa.Om det går att få till en sådan stat av de bräckliga regeringar vi ser runt Europa återstår att se.'

Preems utbyggnad i Lysekil prövas igen

Nyheter Dagens Arena

Mark- och miljööverdomstolen säger ja till att pröva överklagan av Preems utbyggnad av oljeraffinaderiet vid Lysekil.Utbyggnaden skulle leda till fördubblat utsläpp av koldioxid från företaget.
'Mark- och miljööverdomstolen säger ja till att pröva överklagan av Preems utbyggnad av oljeraffinaderiet vid Lysekil.Utbyggnaden skulle leda till fördubblat utsläpp av koldioxid från företaget.Mark och miljödomstolen i Vänersborg sade i höstas ja till Preems planerade utbyggnad av oljeraffinaderiet vid Lysekil.En utbyggnad som beräknas kosta 15 miljarder kronor och leda fram till en ny anläggning för att tillverka bensin och diesel med lägre svavelhalt ur tjockolja, en restprodukt som i dag används som fartygsbränsle.Den planerade utbyggnaden har fått kraftig kritik från bland annat Naturskyddsföreningen eftersom den skulle fördubbla Preems utsläpp av koldioxid.Det skulle i sig göra att företaget går från tredje till första plats i den svenska utsläppsligan.I den första domstolsprövningen togs inte frågan om koldioxidutsläppen upp, eftersom den hanteras inom systemet för handel med utsläppsrätter.Det är oklart om detta kommer att bli en del av prövningen som Mark- och miljööverdomstolen nu beslutat om.Enligt domstolen kan huvudförhandling preliminärt hållas första kvartalet 2020.'

Omval i Turkiet möts av kritik

Nyheter Dagens Arena

Turkiet är ett land där rättsstatens principer satts ur spel.Men det finns ett hoppfullt tecken på både kraft och insikt bland alla dem som vill få en förändring, skriver Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
'Turkiet är ett land där rättsstatens principer satts ur spel.Men det finns ett hoppfullt tecken på både kraft och insikt bland alla dem som vill få en förändring, skriver Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.På söndag går Istanbul till omval i borgmästarvalet.Valet i mars förklarades ogiltigt av den turkiska valmyndigheten efter påtryckningar från regeringspartiet AKP och president Erdoğan.Efter mitt senaste besök för ett par veckor sedan lämnade jag staden med både hopp och förtvivlan.Men som alltid uppfylld av våra samarbetspartners kampvilja och tro på att förändring är möjlig.Jag träffade advokaten och människorättsaktivisten Eren Keskin som dömts till 16 års fängelse för sitt arbete för mänskliga rättigheter.Hon engagerar sig bland annat i arbetet mot sexuella övergrepp och könsbaserat våld. ”Tacksamheten i kvinnornas ögon”, svarar hon när jag frågar henne hur hon orkar fortsätta. ”Men det är frustrerande att behöva ägna så mycket tid åt rättegångsprocesser, när det finns så många kvinnor som behöver stöd och hjälp.Till och med domarna slår ner med blicken och ser skuldmedvetna ut”, säger hon.Politiseringen av domstolsväsendet är ett av exemplen på hur demokratin i landet eroderats.Lokalvalsresultaten som tidigare i vår ingav hopp utgör ytterligare ett.När resultaten tillkännagavs var vi många som hoppades på förändring och kraftsamling bland oppositionen.En del menar att det godtyckliga förtrycket är en uttänkt strategi, eftersom ovissheten skapar ännu större skada.Det var i slutet av mars som en av oppositionens kandidater för första gången på 25 år vann mot president Erdoğans allierade.Kandidaterna från Erdoğans parti AKP förlorade borgmästarvalen i Turkiets två viktigaste städer, Ankara och Istanbul.AKP vägrade erkänna sig besegrade och hänvisade till oegentligheter.I början av maj meddelade Turkiets högsta valkommitté att det blir omval i Istanbul.Flera inom valkommittén tillhör Erdoğans AKP och nu ska alltså omval hållas på söndag den 23 juni.Det hopp som oppositionens framgångar ingav grusades snabbt.Det är just oförutsägbarheten och godtyckligheten som är det mest skrämmande i landet.Det slås jag även av när jag lyssnar på İdil Eser som för någon vecka sedan deltog i Palmecentrets seminarium i Stockholm om människorättsaktivisters situation i Turkiet.Hon är en av de så kallade ”Istanbul 10”, tio aktivister som greps den 5 juli 2017, anklagade för att stötta olika väpnade terrororganisationer.Tidigare var hon generalsekreterare för Amnesty Turkiet och numera gästforskare på Norwegian Centre for Human Rights vid Universitetet i Oslo.Under seminariet återkommer hon ständigt till ordet ”oförutsägbart”. En del menar att det godtyckliga förtrycket är en uttänkt strategi, eftersom ovissheten skapar ännu större skada.Hon berättar att det som en dag kan få dig i fängelse, en annan dag kan gå obemärkt förbi.En dag kan du få tillstånd att hålla en kvinnodemonstration, nästa dag attackeras den.På en plats kan du ordna en Prideparad, men inte på en annan.Någon kan kritisera Erdoğan hårt utan att något händer, medan en annan person som säger något mildare hamnar i fängelse.Turkiet är ett land där rättsstatens principer satts ur spel.Där ett oförutsägbart förtyck hotar aktivister och där otillfredsställande valresultat möts med omval.Trots detta känner İdil, Eren och många av de aktivister jag träffat hopp.Inför valet nästa vecka är mobiliseringen starkare än på länge.Oppositionspartiet CHP har vind i seglen.Och Canan Kaftancioğlu, ordförande för CHP i Istanbul, berättar att tillströmningen av aktivister och engagerade medborgare som vill bidra i valrörelsen slår alla rekord.Ett hoppfullt tecken på både kraft och insikt om stundens allvar bland alla dem som vill förändring.'

PODD | E-krona – frälsning eller förbannelse?

Nyheter Dagens Arena

Vad är egentligen en e-krona och hur skulle det förändra vårt ekonomiska system att införa en sådan?Riksbanken gästar podden och förklarar.
'Vad är egentligen en e-krona och hur skulle det förändra vårt ekonomiska system att införa en sådan?Riksbanken gästar podden och förklarar.Veckans avsnitt av Pengar och politik  gästas av Hanna Armelius från Riksbanken  som förklarar vad en e-krona är, vad Riksbanken arbetar med för pilotprojekt om e-kronan, och varför vi kan behöva en statligt garanterad digital peng.Men kan det vara lösningen på bankernas för stora makt?Eller kan det som Svenskt Näringsliv tror skapa problem i ekonomin?'

Tre gånger fler mammor än pappor arbetar deltid

Föräldrar Dagens Arena

Pappor med barn under 12 år arbetar i högre utsträckning än mammor, och betydligt oftare heltid.Men skillnaderna i hur stor andel av föräldrar som arbetar skiljer sig mycket åt beroende på utbildningsnivå och ålder.
'Pappor med barn under 12 år arbetar i högre utsträckning än mammor, och betydligt oftare heltid.Men skillnaderna i hur stor andel av föräldrar som arbetar skiljer sig mycket åt beroende på utbildningsnivå och ålder.I en nyligen publicerad studie som bygger på Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har SCB studerat hur föräldrar med barn under 12 år arbetar.Det visar sig att bland föräldrar i gruppen 20-49 år gamla arbetar fler (drygt 88 procent) än vad övriga delen av befolkningen i samma ålder gör (79 procent). Skillnaden kan, enligt SCB, delvis bero på att föräldrarna är fler bland de äldre i åldersspannet.Det finns också betydande könsskillnader.Män med barn under 12 år arbetade – oberoende av utbildningsnivå och ålder – i högre utsträckning än kvinnorna.Men medan skillnaden i sysselsättning för kvinnor och män med eftergymnasial utbildning var 7 procentenheter, så var den hela 35 procentenheter mellan kvinnor och män med förgymnasial utbildning.Vad gäller ålder var skillnaden mellan hur många kvinnor respektive män som arbetar också betydligt högre bland föräldrar som var 20-29 år gamla, än inom hela gruppen föräldrar med yngre barn.Dessutom är det betydligt vanligare att mammorna arbetar deltid än att papporna gör det.Av arbetande kvinnor med barn under 12 år arbetade 34,6 procent deltid enligt undersökningen, medan knappt 9 procent av papporna gjorde det.Skillnaden finns även bland de som inte är föräldrar, men det är vanligare att män utan barn arbetar deltid (15 procent) än män med barn.Även arbetslösheten är betydligt större hos kvinnor med barn under 12 år än bland män i samma grupp.'

Fel att göra livstid till normalstraffet vid mord

Vård och Omsorg Dagens Arena

Det finns all anledning att ifrågasätta förslaget om att göra livstid till normalstraffet för mord, anser Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.
'Det finns all anledning att ifrågasätta förslaget om att göra livstid till normalstraffet för mord, anser Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.Den 5 juni i år lade regeringen fram ett förslag om att ändra straffet för mord.Regeringen vill att straffet för mord ska ändras så att livstid blir den normala påföljden.Enligt regeringen ska lagändringen börja gälla redan den 1 januari 2020.Bestämmelsen om mord har under de senaste tio åren ändrats flera gånger ( Ds 2017:38, s. 20-31 ) . Ändringarna har gjorts eftersom regeringen inte varit nöjd med hur Högsta domstolen har tillämpat mordbestämmelsen.Högsta domstolen har nämligen i flera avgöranden uttalat att livstid ska reserveras för de allvarligaste mordfallen och att huvudregeln är ett tidsbestämt straff, det vill säga mellan tio och arton års fängelse.Utgångspunkten är att gärningspersonen ska dömas till fjorton års fängelse.Justitieministern har i olika sammanhang också uttalat att hälften av de som begår ett mord ska dömas till livstids fängelse.Det kan kritiseras.Straffrättsligt ansvar handlar i grunden om personligt klander.En kvantitativ ökning av livstidsstraffet kan knappast säga något om i vilken grad den enskilda gärningen kan klandras.Även om mord är ett av de allvarligaste brotten som någon kan begå, så måste också den typen av gärningar kunna graderas på så vis att vissa fall av mord är mer klandervärda än andra.Det är just därför som Högsta domstolen påpekat att livstid bara ska användas vid de allvarligaste fallen av mord.Förslaget kan kritiseras av systematiska skäl.Normalt sett brukar straffskalorna vara utformade så att de anger en intervall, där det lägsta straffet anges först och det högsta straffet anges sist.Det straffrättsliga systemet är också designat så att domstolarna, oavsett brott, i regel ska hålla sig till den lägre delen av straffskalan.Med regeringens förslag, att utgå från det strängaste straffet (livstid), går man alltså starkt mot den systematik som annars gäller inom straffrätten.Dessutom finns ekonomiska hänsyn som sällan brukar diskuteras vid den här typen av lagändringar.Att ändra i lagen medför visserligen inga direkta kostnader.Men ganska snart uppstår ekonomiska kostnader.Det kommer förmodligen att bli kostsamt att göra livstid till normalstraffet.Det är uppenbart att det kommer att bli dyrt om minst hälften av de som begår mord ska dömas till livstids fängelse.Antalet personer som sitter i fängelse har på senare tid ökat.Kriminalvården har exempelvis redan larmat om att häkten och fängelser är fulla till bristningsgränsen.Om regeringens förslag blir verklighet, behöver alltså nya ekonomiska resurser tillkomma.Bland annat kommer förmodligen nya fängelser med mycket hög säkerhetsklass att behöva byggas.Och Kriminalvården kommer behöva tillskjutas mer medel.Men förslaget att göra livstid till det normala straffet vid mord kan inte ses isolerat.Under flera års tid har olika reformer gjorts inom kriminalpolitiken som enbart gått i skärpande riktning.Enligt regeringens egna uppgifter har (minst) 30 straffskärpningar genomförts sedan 2014.Ytterligare förslag i samma riktning är att vänta.Ett exempel på det är förslaget om att slopa den så kallade ungdomsrabatten för personer mellan 18-20 år ( SOU 2018:85 ). Alla dessa lagändringar är kanske , var och en för sig, politiskt rationella att genomföra.Inte minst eftersom de signalerar politiskt handlingskraft gentemot väljarna.Men de saknar stöd i forskningen.De metastudier som gjorts avseende om det finns något samband mellan förekomsten av brottslighet i samhället och höjda straff, visar att det inte verkar finnas något sådant samband.Snarare pekar forskningen på att andra faktorer påverkar förekomsten av brottslighet, såsom risken att bli upptäckt . Det råder ingen tvekan om att det sedan en tid tillbaka endast råder en inslagen väg på kriminalpolitikens område: det är högre straff som ska gälla.Oavsett pris.Med hänsyn till att utvecklingen redan har gått i en riktning som regeringen eftersträvat i kombination med att det i Sverige och i Norden har funnits en försiktig inställning till att använda livstidsstraffet, har jag svårt att se att det finns ett reellt behov av att genomföra den reform som regeringen nu föreslår.Det finns all anledning att ifrågasätta förslaget om att göra livstid till normalstraffet.'

Finansministern: Det saknas 90 miljarder för att klara vården

Vård och Omsorg Dagens Arena

Välfärden måste byggas ut för att klara de framtida behoven hos en åldrande befolkning, säger Magdalena Andersson.Över hälften av de som får jobb fram till 2026 behövs inom vård och omsorg.
'Välfärden måste byggas ut för att klara de framtida behoven hos en åldrande befolkning, säger Magdalena Andersson.Över hälften av de som får jobb fram till 2026 behövs inom vård och omsorg.Finansministern inledde med att konstatera att svenskarna lever allt längre, en vinst för folkhälsan men en stor utmaning för välfärden.Finansdepartementets nya analys av välfärdens behov de kommande två mandatperioderna visar att det krävs 90 miljarder kronor för att hålla 2019 års standard på vård och omsorg framöver. – Livslängden har ökat med 7 år sedan 1980, vi ser nu att av 100 som jobbar finns det 75 som inte gör det och behöver försörjas, säger Magdalena Andersson (S). – Det finns de som påstår att kostnadsökningarna handlar om försörjningsstöd för nyanlända, men vi ser att det inte stämmer. 1-2 procent av kostnadsökningarna består av försörjningsstöd, det här handlar om helt andra saker.Hon pekar på EU:s beräkningar över länder med högst förväntat antal hälsosamma år i befolkningen – en lista som Sverige toppar.Det här kommer att ställa stora krav på att rekrytera personal till yrken där det redan råder stor brist. – Fler behöver välja de här yrkena, fram till 2026 behöver över hälften av de som får jobb börja inom vård och omsorg.Normalt ligger snittet på 25 procent.Fler behöver också orka jobba kvar, vi har mycket att vinna på att förbättra arbetsmiljön eftersom vi ser att det är hög sjukskrivningsnivå i dessa yrken.Hur kostnadsökningarna ska finansieras ville Magdalena Andersson däremot inte konkretisera. – Stora skattesänkningar och nedskärningar är inte vad som behövs framöver.Vi behöver prioritera väldigt hårt och se till att pengarna inte går till dyra konsulter och dåliga upphandlingar, säger hon.Däremot kan en viss del av kostnadsökningarna täckas med effektiviseringar. – Vi kan inte effektivisera så att hemtjänstpersonalen springer snabbare än i dag, de springer redan väldigt snabbt.Men däremot kan vi effektivisera genom att införa ny teknik.På en direkt fråga om det kommer att krävas skattehöjningar för att klara välfärden är svaret vagt. – Vi kommer att behöva titta på under de kommande åren.Risken finns att när skattesänkningar görs på riksnivå som vi såg under alliansstyret blir det i stället skattehöjningar på kommunal nivå.Det är inte en bra utveckling.Det vi ser i dag är att det är en väldigt hög kommunalskatt i vissa kommuner och inte alltid i de som kan ge den bästa servicen.Finansministern ville inte heller säga att det finns en tanke om att höja pensionsåldern. – Vi har redan en flexibel pensionålder i Sverige och här finns det för en del säkert en potential att jobba längre.Och då menar jag inte de undersköterskor som jobbat länge i yrket utan som exempel kanske mer de läkare som börjat i yrket vid 30 års ålder och fortfarande är pigga, säger Magdalena Andersson.Hon betonar också att det kommer att krävas en utbyggnad av befintliga vårdinrättningar i hela landet, med 560 nya äldreboenden och 75 vårdcentraler.'

Fem fackförbund: Slopa industriavtalet

Karriär och Arbete Dagens Arena

Löneklyftan mellan män och kvinnor, och tjänstemän och arbetare måste minska.Men framför allt vill fackförbunden i 6F ha inflytande över lönebildningen som i dag styrs av industriavtalets märke.
'Löneklyftan mellan män och kvinnor, och tjänstemän och arbetare måste minska.Men framför allt vill fackförbunden i 6F ha inflytande över lönebildningen som i dag styrs av industriavtalets märke.De fem fackförbunden i 6F ( Målarna, Seko, Byggnads, Fastighets och Elektrikerna ) presenterade i dag sin slutrapport i projektet »Lönebildning för jämlikhet« som syftat till att presentera ett alternativ till det märke för löneökningar som i dag sätts av fackförbunden Unionen ,  IF Metall, GS, Sveriges ingenjörer och  Svenska Livsmedelsarbetareförbundet  med motparter på arbetsgivarsidan. – Tiderna förändras och därför måste också lönebildningen förändras.Andra sektorer har växt, medan industrin har minskat, sa Fastighets ordförande Magnus Pettersson under en presskonferens, som en förklaring till att 6F vill riva upp industriavtalet. 6F anser att industriavtalet har tjänat Sverige väl på många sätt, men att det i dag saknar legitimitet.Det beror bland annat om ett ökande lönegap mellan tjänstemän och arbetare, och en fortsatt stor klyfta mellan mäns och kvinnors löner inom LO-gruppen.Där vill 6F se kraftfullare åtgärder för att öka jämlikheten. – Vi anser att när industrin sätter lönerna för hela arbetsmarknaden tas alldeles för stor hänsyn till just industrins villkor och inte till alla oss andra som arbetar i Sverige, sa Johan Lindholm , ordförande för Byggnads. 6F vill också att LO-samordningen ska överordnas sammanslutningen mellan industriparterna när nya löneavtal ska förhandlas fram. – Vi i 6F är en del av LO-samordningen, men i praktiken har det ingen betydelse eftersom industriförbunden förhandlar på egen hand utan att gå via LO, sa Johan Lindholm.Dessutom föreslås arbetare och tjänstemän förhandla sida vid sida, genom LO och PTK . I avtalsrörelsen för 2017-2019 gjordes en låglönesatsning genom att alla med lön över 24 000 kronor fick två procent i löneökningar, medan de som tjänade mindre fick 480 kronor extra i månaden.Det räckte inte för att ge någon märkbar effekt, slår 6F fast, och därför är brytpunkten i det nya förslaget satt till 28 000 kronor.Dessutom bör den procentuella lönehöjningen för de som tjänar under brytpunkten bli mycket högre för att utjämna ojämlikheten. – Vi har kommit fram till de här 28 000 kronorna per månad för att vi då kommer att fånga in de stora kvinnodominerade grupperna som finns inom offentlig sektor, till exempel barnskötare och undersköterskor, sa Jonas Wallin , ordförande för Elektrikerna . Som exempel nämns i rapporten att en löneökning på 1 400 kronor i månaden, motsvarande 5 procent av 28 000 kronor, skulle halvera löneskillnaderna på 10 år, förutsatt att de som tjänar över brytpunkten fick två procents lönehöjning.Utöver låglönesatsningen föreslås en särskild, riktad lönesatsning mot kvinnodominerade yrken som exempelvis barnskötare, städare, undersköterskor och kafé- och restaurangbiträden.Enligt Byggnads är intresset från deras sida att »hjälpa andra på traven«. – Vi måste minska gapet, hela samhället står inför växande klyftor.Våra medlemmar har över 28 000 kronor i lön, och alla har vi partners och sambos som inte får ta del av löneökningstakten på samma sätta sa Johan Lindholm.Måste ni då stå tillbaka i er löneutveckling? – Jag tänker att det finns utrymme för alla.Vi pekar på inflationsmål istället för att titta så mycket utanför våra egna gränser.Vi har en inhemsk marknad som också bidrar, till exempel en byggsektor som går som tåget. 6F:s förslag handlar också om att utjämna löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän.Sedan industriavtalet, vilket innebär att den exporterande industrin ska sätta normen för löneökningar, undertecknades 1997 har arbetare nästan genomgående halkat efter i löneutveckling jämfört med tjänstemän, visar rapporten.Bara åren 2007-2010 ökade arbetarnas löner mer än tjänstemännens löner.Anledningen, enligt 6F, är att märket sätts för lågt, vilket innebär att det faktiska löneutrymmet är betydligt högre.Och det utrymmet har tjänstemännen varit bäst på att tillskansa sig som lönehöjningar.Att förändra hela lönebildningsmodellen och slopa industriavtalets märke är ett förslag som gäller på lite längre sikt, framhöll Valle Karlsson , ordförande för Seko.Men redan inför avtalsrörelsen 2020 kommer 6F att kräva mer inflytande och insyn i förhandlingarna, samt att låglönesatsningen går igenom.Magnus Pettersson på Fastighets medger att den modell de föreslår kommer att vara betydligt mer tids- och resurskrävande. – Det är klart att det kommer ta längre tid.Vi vet hur lång tid det tar att hitta en LO-samordning.Här bygger vi dessutom på med PTK och vi ska vara överens innan vi går till våra motparter.'

Riv oskuldsnormens begränsande murar

Föräldrar Dagens Arena

En ny lag hindrar förhoppningsvis fler barn från att utsättas för tvångsäktenskap.
'En ny lag hindrar förhoppningsvis fler barn från att utsättas för tvångsäktenskap.Men ännu viktigare är vuxna som ser och bekämpar oskuldsnormens förtryckande konsekvenser.Hon blir tillsagd att packa högklackade skor.Den här sommaren ska familjen åka utomlands och hälsa på släkten.Jasmine vet inte att detta är en resa där hon ska giftas bort mot sin vilja.Även Nadja har tagits till ett annat land, klätts i vit brudklänning och blivit kvarlämnad efter det ofrivilliga giftermålet.Berättelsen om två skolflickor i tonåren som tvingats till äktenskap skulle kunna vara en spännande thriller med sina inslag av poliser, privatspanare, hemliga kontakter, flykt och rädsla.Men det handlar om verkligheten bakom två av de 365 anmälningar omäktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa som gjorts de senaste fem åren.Av de 7 som gått till åtal har fem lett till fällande dom, visar radioprogrammet Kalibers granskning i dokumentären   Tvingad till äktenskap . Nu är sommaren här och för ett antal ungdomar kan semesterresan sluta som för Nadja och Jasmine.Omkring 240 000 ungdomar sägs växa upp i Sverige med någon form av begränsningar, våld och hot i hederns namn . «Jag får inte umgås med svenska tjejer.Jag är med på gympan i smyg.Min kompis tvättar mina gympakläder.Vet inte hur länge jag orkar.» »Jag vill göra allt rätt men hur jag än gör så blir det fel.Mina förädlar vill att jag och min syster gifter oss med killar från någon by. « Två talande citat ur en ny rapport där TRIS  (Tjejers rätt i samhället), har kartlagt hedersrelaterat våld och förtryck av unga i Uppsala . Här visas tydliga skillnader i villkor för framförallt flickor, men även för pojkar med föräldrar födda utanför Norden . Flickor förväntas vara oskulder när de gifter sig och en dryg femtedel i den gruppen tror att tvångsäktenskap blir följden om de bryter mot detta. 41 procent av dessa flickor oroar sig över att inte få gifta sig med vem de vill, jämfört med 1 procent av flickorna i kontrollgruppen.För pojkarna är siffran 31 procent, jämfört med 4 i kontrollgruppen.Den lag mot äktenskapstvång som Sverige fick år 2014 har uppenbart inte räckt till för att öka skyddet mot att giftas bort mot sin vilja.Nästan var fjärde flicka (23%) i oskuldskravsgruppen anger att de kommer att utsättas för tvångsförlovning­ eller äktenskap vid en icke godkänd kärleksrelation, jämfört med 6 % av pojkarna i samma grupp.Rapporten fångar därmed upp potentiella brottsoffer för barn- och tvångsäktenskap.Den lag mot äktenskapstvång som Sverige fick år 2014 har uppenbart inte räckt till för att öka skyddet mot att giftas bort mot sin vilja.Därför är det bra att den nu är på väg att skärpas.Remissrundan är avslutad och lagen kan komma att träda i kraft nästa år.Utredningen föreslår att barnäktenskap kriminaliseras.Precis som när det gäller hatbrott bör lagen se allvarligare på kriminalitet med koppling till hedersideologin, eftersom brottsoffren främst är unga kvinnor och flickor, anser utredningen, som letts av Justitiekansler, JK, Mari Heidenborg . De   84 remissinstanserna, från Arbetsförmedlingen till Örebro universitet ,  är övervägande positiva, även om det finns synpunkter, exempelvis från Brottsofferjouren och Roks, att brottet bör ha prefixet »föreställningar om heder» eller »våld i hederns namn«. Detta för att markera att samhället inte står bakom detsamma.Det ligger en del i det, men samtidigt har just begreppet hedersrelaterat våld och förtryck med tiden kommit att bli en del av vår gemensamma förståelse av denna särskilda utsatthet.Därför blir det väldigt konstigt, ja, obegripligt när myndigheter och organisationer med en central roll att skydda och värna dessa barns rätt att göra egna livsval istället börjar diskutera vad förtrycket ska kallas, och dessutom föreslår att ordet heder borde ersättas med andra, just när det verkade som att begreppet till slut erkänts av en stor majoritet.Tack och lov tog   Skolverket i slutminuterna sitt förnuft till fånga  och backade från ett kritiserat förslag att fasa ut hedern ur läroplanen.I remissvaret finns inte heller några sådana tendenser.Skolverkets klargörande är betydelsefullt.För juridiken och en ny lagstiftning kommer förhoppningsvis avskräcka ett antal från tilltänkta äktenskapsresor och fälla några fler.Men lagen kommer ändå inte att ta majoriteten av de här barnen någonstans.De kommer att gå kvar i sina skolor med en klump i magen.De kommer fortsätta vara insnärjda i regler och förväntningar.De kommer att behöva det professionella stödet från alla i och runt skolan som ser dem varje dag och även erkänner att problemen finns.Lärarförbundet   som inte tycker att läroplanen längre ska använda begreppen ”hedersrelaterat våld och förtryck” ,  behöver med andra ord tänka om.Det framstår som absurt när den nya lagstiftningen som ska underlätta för dessa utsatta unga att få en skoltid utan våld och tvång definierar brottsskärpningen med just detta begrepp.Lärarnas Riksförbund , det andra stora lärarförbundet  gör dock inte samma bedömning  utan tillstyrker den aktuella utredningens ändringsförslag.En facklig samsyn vore önskvärd här, för de utsatta elevernas skull.Det mest skrämmande i rapporten om hedersförtryck i Uppsala är hur hög andel av flickor i gruppen med oskuldsnormer som uppger att de riskerar att utsättas för fysiskt (46) eller psykiskt  (61) våld. 32 procent uppger att de utsätts för flera typer av våld vid upprepade tillfällen, jämfört med 6 procent i kontrollgruppen.För pojkar i samma grupp är siffran 9 procent jämfört med 4 procent i kontrollgruppen.Majoriteten av ungdomarna i enkäten är positiva till samhällets markering och lagstiftning.Men oron visar samtidigt att de inte tror att lagen om otillåtet äktenskapstvång hjälper dem.Som rapportförfattarna konstaterar är detta mycket viktig information.Skola och socialtjänst behöver särskilt uppmärksamma ungdomar som lever i detta normsystem med oskuldskrav och »varje vuxen person som läser denna kartläggning har ett ansvar att reagera och agera«. TRIS undersökning visar den stora klyftan mellan uppfostran och förväntningar innanför och utanför oskuldsnormens osynliga murar.Dessa murar måste rivas.Därför är det bra med den närmast totala uppslutningen kring huvuddelen av utredningens förslag.Det ska inte råda någon tvekan om att Sverige som samhälle inte står bakom hedersförtryck.Fotnot: Endast ett fåtal av inbjudna remissinstanser har helt avstått från att svara, däribland Diskrimineringsombudsmannen, DO , som »utifrån sitt uppdrag« inte har några synpunkter på förslaget.I detta ickebeslut har fem experter deltagit, som därmed talar om att myndighetens erfarenhet av lagtillämpning runt diskriminering inte har något att tillföra tvång och särbehandling i hederns namn.Det är minst sagt märkligt.'

Ny dom kan minska kraven för sjukpenning vid psykisk diagnos

Vård och Omsorg Dagens Arena

Det ska inte krävas att en läkare själv kan observera tecken på depression hos patienten för att den ska beviljas sjukpenning.Det slår Kammarrätten i Stockholm fast i en ny dom.
'Det ska inte krävas att en läkare själv kan observera tecken på depression hos patienten för att den ska beviljas sjukpenning.Det slår Kammarrätten i Stockholm fast i en ny dom.Försäkringskassan använder sig i sina prövningar av rätten till sjukpenning av den så kallade DFA-kedjan, där DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.I begreppen ingår bland annat att läkaren själv ska kunna göra observationer och undersökningsfynd som visar patientens sjukdom.Kammarrätten i Stockholm slår nu i en dom fast att det inte finns krav på undersökningsfynd eller observationer för att visa att en patient är deprimerad.Fallet gäller en kvinna som fick avslag på sin ansökan om sjukpenning, med hänvisning till att undersökningsfynd från läkaren saknades.Kammarrätten ger henne nu rätt.Det är Allmänna ombudet  hos Försäkringskassan som har överklagat fallet för att få fram en vägledande dom, rapporterar Ekot . LO-TCO Rättsskydd ser domen som ett steg i rätt riktning när det gäller frågan om krav på undersökningsfynd, som de själva tidigare försökt driva. – Nu är det upp till Försäkringskassan att ändra sina vägledningar och sitt arbete när det gäller DFA-kedjan.Handläggare har hittills uppfattat den som ett krav och att brist på uppfyllda kriterier har motiverat avslag i sig själva, säger Robert Sjunnebo , enhetschef inom försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.Blir effekten av domen begränsad till depressions-diagnoser?  –  Om domen står sig så är alla sjukdomar som är kriteriediagnoser, framför allt psykisk sjukdom, påverkade av utslaget.Men problemen med DFA-kedjan dyker upp i de flesta fall som inte rör sjukdomar där man på en enkel röntgenbild kan se hur allvarliga problem du har, till exempel smärttillstånd.Ruth Mannelqvist , professor i juridik vid Umeå universitet , menar att domen skulle innebära lägre beviskrav för den enskilde som ansöker om sjukpenning.Det innebär att Försäkringskassan i högre utsträckning ska lita på sjukskrivande läkares bedömningar. – Om domen står sig kommer den att få ganska stor betydelse eftersom man under ganska lång tid åberopat krav på objektiva fynd för rätt till sjukpenning.Om man slopar det kravet är det ett fantastiskt fall framåt, säger Ruth Mannelqvist.Hon delar LO-TCO Rättsskydds bedömning att Försäkringskassan länge har använt sig av absoluta beviskrav kring bland annat observation av sjukdom, trots att den tolkningen saknar stöd i lagen.Men på den här punkten »duckar« kammarrätten i sin dom, genom att säga att DFA-kriterierna är en metod bland flera som kan, men inte måste, användas, menar Ruth Mannelqvist. – Jag hade gärna sett att Kammarrätten hade slagit fast att man inte har stöd i lag att kräva fynd enligt hela DFA-kedjan.Det hon lyfter fram som positivt i domen är att rätten skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta läkaren i dennes bedömning om att patienten har nedsatt arbetsförmåga, men att det saknas objektiva fynd. – Därmed anses den enskilde ha uppfyllt sin bevisbörda och då borde det vara upp till Försäkringskassan att bevisa motsatsen.Det är en viktig sak att lyfta fram i den här domen, säger Ruth Mannelqvist.Robert Sjunnebo från LO-TCO Rättsskydd pekar på att Kammarrätten i Göteborg i en tidigare kommit fram till närmast motsatt slutsats om DFA-reglerna som Kammarrätten i Stockholm.Därför, menar han, är rättsläget något oklart. – Jag skulle hävda att de två domarna inte är förenliga med varandra, säger Robert Sjunnebo.Nyligen kom dock Försäkringskassans rättschef Mikael Westberg med ett utlåtande om som Robert Sjunnebo tolkar som en ändrad syn på kriterierna för rätt till sjukpenning.Utlåtandet har lämnats till LO-TCO Rättskydd som en inlaga i ett pågående fall som rättsskyddet driver.I texten slås fast att DFA-kriterierna ska ses som en analysmodell och att de frågor som ställs enligt dem kan underlätta för läkaren att veta vilken information Försäkringskassan behöver i sina bedömningar. »Det finns dock inga krav på att det ska finnas en fullständig och logisk DFA-kedja för att ett underlag ska anses vara tillräckligt« skriver rättschefen i utlåtandet från 23 maj.Enligt Robert Sjunnebo slår uttalandet undan benen på det Försäkringskassan själva säger i sina vägledningar till handläggarna i dag.Är det här uttalandet viktigare än domarna från kammarrätterna?  –  Ja, det skulle jag absolut säga.Rättschefens inställning till frågan kommer troligen bli styrande för Försäkringskassans interna handläggning.Domstolarna tar även stort intryck av Försäkringskassan som expertmyndighet, säger Robert Sjunnebo.'

Lärarnas statusjakt ställs mot bemanning i skolan

Skola och Utbildning Dagens Arena

Så var det fredagsmys igen!Nu är det dags att snacka om ett nytt chicken race som väntar i skoldebatten.
'Så var det fredagsmys igen!Nu är det dags att snacka om ett nytt chicken race som väntar i skoldebatten.I senaste avsnittet av vår intervjupodd träffar jag Anette Novak som är direktör för Statens medieråd.En rätt okänd myndighet med ett mycket stort uppdrag, nämligen att skydda barn och unga från ”skadlig mediepåverkan”. Den som hör intervjun inser dock snabbt att själva hantverket ska utföras av andra, och då kanske framför allt av skolan.Som så mycket annat när det gäller samhällets framtid.Och det är väl därför skoldebatten både är en välsignelse och en förbannelse.Vi klarar oss inte utan debatten, men vi klarar inte heller av att föra den.Det är en gammal klyscha, om än sann, att alla har en relation till skolan och därför tyvärr också en åsikt om den oavsett kunskap.Som sjubarnsfar skulle jag till exempel kunna orda en hel del om skolan utifrån min egen empiri.Som gift med en lärare avstår jag dock, av respekt för professionen (och hushållsfriden). Som facklig företrädare har jag roat noterat lärarfackens balansgång när det regnat statliga pengar över deras kår vid sidan av avtalen.Och som intresserad av arbetsplatsrelationer har jag fascinerat följt skolans påhitt med förstelärare, ett system som inte sällan tycks ha skapat väldigt starka splittringar i lärarrummen.Men någonstans har jag hela tiden tänkt att det nog finns kloka krafter som kan hantera alla utmaningar, trots att min vardag rätt ofta vittnar om motsatsen.Ja, även det fria skolvalet och Jan Björklund har jag tänkt att samhällets kloka krafter säkert klarar av, för vår framtids bästa.Men så kommer Skolverket med ett utspel  i veckan som får mig att börja tvivla.Ja, inte själva utspelet.Det är logiska tankar som generaldirektör Fredriksson verkställer.Skolorna dras med stora personalunderskott, som dessutom kommer växa om inget radikalt sker.Och i det här fallet är det radikala att erkänna att skolorna inte klarar att ta sig in i framtiden utan att snabbt bekräfta alla de obehöriga medarbetare som redan håller verksamheten igång.Lite som när vi införde Rutavdrag så de som hade svart städhjälp kunde fortsätta göra det.Eller när överlåtelsevärdena på bostadsrätter släpptes fria eftersom det fanns en svart marknad.Eller, jag bara skojar.Såklart vill vi inte ha lärare som plötsligt blir behöriga efter en snabb kurs på nätet.Och det dröjde inte länge innan protesterna från lärarkåren kom. ”Hånfullt”, recenserade Lärarförbundets ordförande.Trots att det alltså bara handlar om att erkänna existensen av de obehöriga lärarna och ge dem lite stöd.Utifrån lärarfackens uppgift att värna sitt yrkes status och ställning är det förstås rationellt agerat.Lärarlegitimation och extra lärarlönepengar har trots allt baxats rätt långt in i samhällskroppen, och riskerar nu plötsligt att raseras genom en quick fix från en stressad myndighet.Jag passar förstås i frågan även denna gång, men noterar att allmänhetens förståelse för en akut lärarbrist nog är starkare än samma allmänhets förståelse för lärarkårens behov av en höjd status.Rätt spelat kan Skolverket alltså gå vinnande ur detta chicken race, just därför att så många fler än professionen tillåts ha åsikter om skolan.På Dagens Arena älskar vi förstås skolan, och vill gärna låta alla kloka krafter fortsätta lufta sina åsikter.Vi bygger trots allt vår redaktionella idé utifrån progressiva utgångspunkter.Och utifrån vårt oberoende.Här finns ingen partipolitisk inblandning överhuvudtaget.Däremot brottas vi ständigt med begränsade resurser när vi villl ge dig bästa möjliga journalistik, inte minst utifrån att vi saknar såväl presstöd som öronmärkta skattemedel.Vi är med andra ord fri press på riktigt, och därmed helt beroende av dig.Här kan du läsa mer om hur du kan stötta oss hela vägen in i framtiden.Ha en bra helg!'

Vi vill ha tillbaka socialliberalismen

Klimat Dagens Arena

Med urholkade trygghetssystem, en dysfunktionell sjukförsäkring, behov av nya bostäder, en vassare integrationspolitik, stora klimatförändringar som bara måste göras – nog finns åtskilligt för liberala sociala reformivrare att göra.
'Med urholkade trygghetssystem, en dysfunktionell sjukförsäkring, behov av nya bostäder, en vassare integrationspolitik, stora klimatförändringar som bara måste göras – nog finns åtskilligt för liberala sociala reformivrare att göra.Varför hamnar liberalerna under spärren i den senaste SCB-mätningen?Låt oss strunta i analyserna om vilket parti som för dagen skrikit högst och koncentrera oss på sakpolitiken.Att liberalerna på senare år lämnat den sociala reformivern och istället hamnat i marknadsdogmatism och kravliberalism.Social reformiver?En kort historisk tillbakablick är nog nödvändig.På 60-talet, när liberalerna hette folkpartiet, var man drivande i utbildningsrevolutionen, där fattigas barn nu kunde ta studenten.Gunnar Helén och Olof Palme enades om den sammanhållna skolan, som Heléns efterträdare sedan dess avskaffat, till förmån för en valfrihet som skiktat skolorna i de för eliten och de för resten.Boken ”Unga liberaler” som kom 1961 hade ett kapitel av Eva Moberg under rubriken ” Kvinnans villkorliga frigivning ”.  Det var en bomb som startade en feministisk våg.Den gamla sortens socialliberaler stod för en radikal familjepolitik, ofta radikalare än socialdemokraterna.Den gamla sortens socialliberaler stod för en radikal familjepolitik, ofta radikalare än socialdemokraterna.Man drev till exempel fram att sambeskattningen avskaffades.Vi fick den första pappamånaden.Denna sorts liberalism hade som villkor att skatt skulle tas ut efter bärkraft, något som numera inte längre gäller.En liberalt sinnad chef för socialstyrelsen, Barbro Westerholm , som senare hamnade i riksdagen för folkpartiet, tog som första land i världen bort sjukdomsklassningen av  homosexuella.Andra bedrifter som brukar tillskrivas henne var en liberaliserad abortlag och legalisering av p-piller.Mitt under den djupa ekonomiska 90-talskrisen drev den liberale socialministern Bengt Westerberg igenom LSS, assistansreformen, dyrbar men nödvändig.Visst finns det en nyans av självförhärligande i den här sorten historieskrivning.Ett litet parti måste förstås göra allt för att synas.Socialliberalismen förutsätter dock också att man faktiskt finns i mitten av politiken och kan spela ut den ena sidan mot den andra för att nå de reformer man vill ha.Men som Bengt Westerberg nyligen påpekat har hans efterträdare Jan Björklund velat placera liberalerna till höger om högern.Det är olyckligt.Om det finns fyra högerpartier och liberalerna förlorat sin sociala reformiver, och liksom socialdemokraterna inte längre har en tydlig rörelseriktning, då krymper man förstås i opinionsmätningar och i val.En förklaring man ofta hör om folkpartiets lyckosamma förflutna som socialt reformparti var att behoven av förändringar var mycket stora på 50- 60- och 70-talet.Visst, men hur ser det ut idag?Med de gamla sociala trygghetsreformerna urholkade , en dysfunktionell sjukförsäkring, behov av nya bostäder för de unga, en vassare integrationspolitik, stora klimatförändringar som bara måste göras, men på ett rättvist sätt – nog finns här åtskilligt för liberala sociala reformivrare att sätta tänderna i.Erik Ullenhag , med sin tydliga socialliberala profil, kan vara mannen att leda liberalerna upp ur svackan.Och vem vet?Kanske kan han, på samma sätt som folkpartiet förr, medverka till att locka fram den sociala reformiver som idag slumrar hos socialdemokraterna.'