{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Senaste nyheterna från Handelsnytt, | Njus Sverige

Så mycket får du för fackavgiften

Handel Handelsnytt

Det är medlemmarnas stöd till Handels arbete som gett oss bra kollektivavtal och stort inflytande på arbetsplatserna. Det vore förargligt om det skulle försvinna, varnar Christina Ramstad.
'Det är medlemmarnas stöd till Handels arbete som gett oss bra kollektivavtal och stort inflytande på arbetsplatserna. Det vore förargligt om det skulle försvinna, varnar Christina Ramstad. Jag är förtroendevald på min arbetsplats och får ofta höra att avgiften för att vara medlem i Handels är för hög. Jag menar att det beror på vad man jämför med! Som medlem i Handels får du:  Högre pension. Skydd vid uppsägningar, sjukdom, dödsfall och om du skadar dig på jobbet.  Föräldrapenningtillägg.  Stöd och råd. På varje Handelsavdelning finns en ombudsman som är specialiserad på kollektivavtalet. Du kan också ringa den fackliga rådgivningen Handels direkt. Kurser och utbildningar.  Inkomstförsäkring och hemförsäkring. Det är tack vare det starka stödet från medlemmarna har vi kunnat förhandla fram bra kollektivavtal och uppnå ett stort inflytande på våra arbetsplatser. Det vore förargligt om allt detta skulle försvinna! För det kan det faktiskt göra. Tänk dig att ditt ob-tillägg försvinner, det skulle kännas ganska rejält? Eller om las blir borta, det skulle kännas väldigt otryggt eller? Jag tycker att det är en självklarhet att vara medlem, och inte ”åka räkmacka” på andras bekostnad. Om allt Handels har upparbetat skulle försvinna, då kan man börja snacka om att saker blir för dyrt. Tycker du fortfarande att det är för dyrt att vara medlem?'

Butiksanställd: ”Handlaren filmar oss med dolda kameror”

Handel Handelsnytt

En Ica-handlare i Västergötland anklagas för att ha smygfilmat personalen. Enligt juristen Nils Henckel på Datainspektionen är det inte bara olagligt – det är ett allt vanligare klagomål från butiksanställda.
'En Ica-handlare i Västergötland anklagas för att ha smygfilmat personalen. Enligt juristen Nils Henckel på Datainspektionen är det inte bara olagligt – det är ett allt vanligare klagomål från butiksanställda. ”Upprepade gånger hararbetsgivaren använt övervakningskameror för att spionera på mig samt minaarbetskollegor under arbetstid. Han har till och med använt dolda kameror somvi anställda inte vet placeringen på”. Det framgår i ett anonymt klagomål till Datainspektionen från en anställd på en Ica-butik i Västergötland. Ica-handlaren tillbakavisar kraftigt anklagelserna. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Chefen har ögonen på dig – det här behöver du veta \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Arbetsmiljö \t\t\t\t\t\t 29 mars, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Om anklagelserna stämmer är det enligt Nils Henckel, jurist på Datainspektionen, ett lagbrott. Dels ska det vara tydligt att bevakning sker, dels finnas ett berättigat syfte som att förhindra snatteri eller rån. – Att övervaka personalen i syfte att kolla hur de utförsina arbetsuppgifter är aldrig ett syfte som väger tillräckligt tungt, sägerNils Henckel. Enligt anmälan ska anställda ha påtalat problemet förarbetsgivaren utan att det skett någon ändring. Handlaren säger sig varken ha dolda kameror eller spionera på medarbetarna. – Anställda har inte heller till mig, ledningsgruppen ellerövriga med ledande befattningar i butiken påtalat någonting, så jag är väldigtfrågande till anmälan, säger Ica-handlaren. Datainspektionen: ”Återkommande problem” Datainspektionen har inte möjlighet att undersöka situationen.Myndigheten arbetar i stället med tillsynsräder vid återkommande problem medhantering av personuppgifter. Övervakning av personal i butik är ett sådant. – Det här får vi in många klagomål på, så jag är medveten omdet. Det går absolut inte att utesluta att det kommer bli en tillsyn inom dethär området framöver, säger Nils Henckel. Oftast vill arbetsgivaren kontrollera hur personalen utförsina arbetsuppgifter. – Det kan vara hur man packar upp lådorna och hur längeman står och pratar med kollegorna. Det är vanliga typer av klagomål, sägerNils Henckel. Patrik Bohman, ombudsman på Handels, har blivit kontaktad av Ica-handlaren i fråga och vill inte uttala sig före förhandling. Enligt honom är det aldrig okej att övervaka anställda. – Det här får absolut inte under några omständigheter ske,säger Patrik Bohman. Nils Henckel uppmanar alla butiksanställda att lämna klagomål till Datainspektionen om de upplever att chefen övervakar dem. Då får myndigheten mer kött på benen för att göra en tillsynsräd. – Om vi får underlag i form av e-post eller sms från chefen som visar att de övervakar får man gärna skicka med sådana grejer. Då har vi en så tydlig bild som möjligt av vad som har hänt, säger han. \t \t\t Klagomål till Datainspektionen \t\t \t\t\t Om du anser att du blir felaktigt övervakad ska du förstpåtala det för arbetsgivaren. Om hen inte backar kan du lämna ett klagomål tillDatainspektionen. Myndigheten beslutar sedan om det blir en tillsyn. Du kanvälja att vara anonym. Läs mer på datainspektionen.se'

Hon slutade av rädsla för kunden som nästan dödade henne

Handel Handelsnytt

Roxana blev knivhuggen på jobbet, i kassan på Ica. Nära fem år senare får hon ett telefonsamtal. Mannen som högg henne kommer att få permission. När som helst kan han kliva in i butiken igen.
'Roxana blev knivhuggen på jobbet, i kassan på Ica. Nära fem år senare får hon ett telefonsamtal. Mannen som högg henne kommer att få permission. När som helst kan han kliva in i butiken igen. – Då efter telefonsamtalet kände jag att jag inte var i säkerhet längre, säger Roxana. Hon är tillbaka på brottsplatsen, Ica Nära i Kumla. Mitt bland sjuvåningshöga hyresrätter i rött tegel med vita eller röda balkonger ligger butiken. I närheten: tågstationen, äldreboende, bibliotek, biograf och frisör. I samma byggnad: Studiefrämjandet och Folkets hus. Roxana sitter vid det runda bordet i personalrummet. Håret har växt sedan knivattacken och är samlat i en fläta som går precis ner över axlarna. Hon har suttit vid det vita grånade bordet många gånger tidigare. Skrattat med kollegor. Upprört sig över våldet de utsätts för. Saxar som vevas. Knytnävar som svingas. Bara för att de gör sitt jobb. Sist var det kollegan Mathias som drabbades. Han satt i kassan och skulle ta betalt när han knockades av ett slag rakt i ansiktet. Då jobbade Roxana fortfarande kvar. Det gör hon inte nu. För några månader sedan ringde nämligen en kvinna från rättspsykiatrin. Roxana minns att hon höll i mobilen, att hon hörde kvinnan och att hon själv tappade rösten och inte kunde andas. Precis som för nästan fem år sedan. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tRoxana tillbaka på gamla arbetsplats.\t\t\t Bild: Lisa Berthelson \t\t \t \t Kniven skär genom brosk Den 23 november 2014. Söndagsmorgon. I en stängd Ica-butik räknade Roxana kassan och kollegan bakade bröd. De jobbade tyst och på rutin. Gallret till butiken var fortfarande neddraget när Roxana satte in växelkassan och kollegan gick för att brygga kaffe och plocka fram frukost. Klockan åtta öppnade Roxana butiken. En man som stått utanför och väntat gick direkt till den mittersta kassan. Först när Roxana var framme vid kassabandet kände hon igen honom. Han är lite speciell sådär. Ofta låg och tyst, men ibland uppåt. Då pratar han på om allt möjligt i sitt liv. Hon hoppades att han skulle handla snabbt och försökte tänka på annat. Som att hon skulle baka cupcakes med barnen när hon kom hem från jobbet och att det närmade sig jul. Hon låste upp cigarettskåpet. Nu stod mannen rakt framför henne. Plötsligt började han väsa. Högerhanden i rockfickan rörde sig som om han letade efter någonting. Plånboken, tänkte Roxana samtidigt som mannens ansikte förvrängdes och hans ögon mörknade. Hon såg kniven. Sedan såg hon inget mer – hon kände. Det hördes ett knaster när knivspetsen skar igenom huden och brosket. Hon kunde inte andas – luften läckte ut genom det öppna såret. Instinktivt for handen mot hålet för att täppa till. Blodet rann ner på den redan varma jobbjackan. Är det nu hon ska dö? Hon tänkte på sina barn. Tryckte på överfallslarmet. Sedan sprang hon hukande mot fikarummet. Klockan slog fyra minuter över åtta. Äckliga, smutsiga morakniv Blodet från knivhugget bildade två större pölar på plastgolvet i personalrummet. När ambulansens sirener hördes svimmade Roxana. Hon fördes till intensiven på universitetssjukhuset i Örebro. Halsen var torr och hon kunde inte svälja. I stället gurglade hon blod och slem. Överallt på kroppen var ingångar och slangar instuckna. Näring fick hon via en sond. På dagarna krampade kroppen av skadorna. På kvällarna spändes den av mardrömmar. Systern gav henne en dagbok. Hon skrev: ”Äckliga, smutsiga morakniv.” Roxana längtade efter barnen, sonen och dottern. – Jag var så glad när de kom. Att jag äntligen fick krama dem. Hålla om dem. De är ju mitt allt. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tArkivbild, från Handelsnytt nr 4/2016.\t\t\t Bild: Nina Hellström \t\t \t \t ”En bit av mig dog” Redan på sjukhuset bestämde hon sig för att överleva och bygga upp en ny Roxana. Det var nödvändigt av flera skäl. Hon hade förlorat sin spegelbild. Hugget från kniven skadade vävnader i ansiktet vilket gör att vänstra ögonlocket hänger lite och på halsen går ett 60 millimeter långt, snett ärr. Två mindre ärr syns också. Hon hade också förlorat sin egna röst. Knivhugget förlamade vänstra delen av stämbandet vilket gör att hon aldrig mer kommer kunna höja rösten eller bli av med sin heshet. – En bit av mig dog ju där och då … för den Roxana finns ju inte … Jag är ju jag nu, fast annorlunda. Det finns en starkare Roxana i dag, som var tvungen att komma till under hela den här resan för att klara det mentala och det fysiska. På ett sätt pågår uppbyggnaden fortfarande. I dag när Roxana lyssnar på gamla ljudinspelningar med sig själv och barnen rinner tårarna och profilbilden på sociala medier är tagen på håll. Efter tre veckor på sjukhus fick Roxana åka hem. Första tiden var tuff. Inte bara för Roxana. Hennes man sjukskrevs. Barnen var oroliga, särskilt dottern. Kontrollfrågorna haglade: Kommer du jobba ensam? När kommer du hem? Vilken väg tar du? Ringer du när du går? I februari 2015, året efter mordförsöket, skrev Roxana i dagboken: ”Sportlov för barnen, mina älskade små, mitt allt, mina små hjärtan. De som gör livet värt att leva. Tankarna på att det inte hade kunnat vara så är skrämmande.” \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Podd: Roxana knivhöggs när hon satt i kassan \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Podd \t\t\t\t\t\t 4 juni, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Kollegan knockas – Roxana fattar ett beslut Varje år vid november kommer de där tankarna. Förra året extra mycket. Det var då kollegan Mathias golvades av en knytnäve rakt i tinningen när han satt i kassan och skulle ta betalt. Sedan följde två månader av lugn. Roxana fick en återbesökstid till sin sista operation efter knivskadorna. Kort därefter ringde det på hennes mobil. Det var då hon fick reda på det – mannen som knivhögg henne har beviljats flera dagars permission i Kumla kommun. Han kommer att kunna komma in på Ica närsomhelst. I Roxana väcktes minnena till liv. Mannens ögon. Handen som letar efter någonting i rockfickan. Luften som läcker. Blodet. Morakniven. – I ambulansen på väg till sjukhuset tänkte jag att jag aldrig skulle sätta min fot på Ica igen. Sedan tänkte jag att han inte skulle få förstöra mer än han redan gjort. Att jobba kvar blev en viktig del i det. Men det är inte värt det. När beskedet om permission kom kände jag att jag inte var i säkerhet längre och att jag aldrig kommer vara det så länge jag jobbar i butik. Hon tänkte på barnen också, på dottern som utvecklat ett säkerhetstänk för att förhindra att någonting hemskt händer. Tillsammans med familjen bestämde Roxana sig. Hon skulle säga upp sig. – Det var ett jättetufft beslut eftersom vi på jobbet är som en familj, tajta. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tRoxana lämnade en trygg fast heltidsanställning mot en tillfällig anställning. Men det var det värt det, menar hon. För hela familjen. Min dotter har varit väldigt orolig för mig. \t\t\t Bild: Nina Hellström \t\t \t \t Lämnar butiksjobbet Det tog två månaders sökande. Den 1 april 2019 började Roxana jobba på ett lager. Hon lämnade ett fast jobb för en osäker visstidsanställning. Men på ett lager har allmänheten inte tillträde. Ingen okänd kan komma in. Inga äckliga moraknivar. – Det är först nu när jag slutat som jag förstår hur mycket energi oron tagit ifrån mig. Sedan några veckor tillbaka jobbar hon på en klädtrycksavdelning. Där tar hon ut mallar för var trycken ska sitta, trycker och packar kläderna. – När min dotter fick veta att jag fått jobb på ett lager blev hon jätteglad. Det var en stor lättnad för henne att jag kommer att vara på en säker plats. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tI dag är Roxana inte längre rädd när hon går till jobbet. På lagret har inte allmänheten tillträda. Inga äckliga smutsiga moraknivar.\t\t\t Bild: Nina Hellström \t\t \t \t Roxana är orolig för att något ska hända hennes gamla kollegor. Hon är orolig för alla butiksanställda. Rånstatistiken från Brottsförebyggande rådet visar visserligen nedåtgående kurvor men varje dag anmäls minst ett rån, hot eller fysiskt våld där handelsanställda drabbas till Arbetsmiljöverket. Vad man vet. Underrapporteringen är stor. Och våldet kommer från alla håll. Anställda slås blodiga eller mordhotas när posten strular. Får skor i huvudet när en retur av använda skor inte godkänns. En rak höger när det inte finns pengar på kontokortet. De knivhuggs. – Vi har rätt till en säker arbetsplats. Alla har det. Ingen ska behöva bli utsatt för någonting hemskt på sin arbetsplats, säger Roxana. Fotnot: Mannen som knivhögg Roxana dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordförsök. Kort efter denna tidnings pressläggning ska hans fall upp i rätten igen. Av hänsyn till de intervjuade skriver vi bara förnamn. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Med kompisar och livsvilja kom Roxana igen \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Reportage \t\t\t\t\t\t 13 april, 2016 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t \t \t\t Bakgrund: \t\t \t\t\t Handelsnytt träffade Roxana för första gången 2016. Då hade hon precis börjat jobba heltid igen i butiken. \t\t \t \t\t \t\t Så drabbas butiks­anställda av våldet \t\t \t\t\t 369 anmälningar om hot, rån och våld där anställda drababts kom til Arbetsmiljöverket förra året. Fram till april i år har 143 anmälningar gjorts. 101 anmälda händelser ledde till sjukfrånvaro förra året. Fram till april i år har 39 anmälningar lett till sjukfrånvaro. Du som drabbats har rätt till vård och behandling . Du har har rätt till tio behandlingstillfällen. Gåller om arbetsplatsen har kollektivavtal. Knytnävsslag Efter att ett köp inte gått igenom går en kund till attack mot en anställd i en klädbutik. Kunden slår den anställda med ett knytnävsslag i ansiktet. När den anställda skriker åt mannen att hon är gravid går han. Kastade skor Ett par ville lämna tillbaka ett par använda skor. När den anställda nekade returen blev mannen hotfull och högljudd. Kvinnan kastade skon på butikschefen varpå paret lämnade butiken. Mordhot En mamma och en dotter skulle hämta ut ett personligt rekommenderat brev som stod i dotterns namn. Men då dottern inte hade med sig godkänd ID nekades hon utlämning. Mamman och dottern blev väldigt arga. Dottern sa att hon tidigare blivit dömd för mord och att hon skulle döda den anställda om han inte lämnade ut paketet. Slag och sparkar När en anställd skulle öppna livsmedelsbutiken stod två kunder och bankade på entrédörren. När den anställda öppnade spottade en av dem på hen. Inne i butiken knuffade de den anställda. Sedan försökte de plocka med sig varor och började hota två andra anställda. En tredje anställd kom för att hjälpa till. Då blev han slagen och sparkad tills han låg ner. Dansk skalle Två dagar efter att en kund blivit ombedd att gå då han spelade störande musik och inte ville stänga av kom kunden tillbaka för att ”diskutera” saken. Det slutade med att den anställda larmade en väktare. Då gick kunden ut mot spelbutiken där han tog en handfull muggar. Den anställda som gått efter la en hand på kundens axel. Då vände sig kunden om och skallade hen. Sedan kastades den anställda så att huvud träffade golvet och började blöda. Därefter tog kunden stryptag på den anställda som trots det lyckades slita sig loss.'

Sanningen bakom medlemsrasen

Handel Handelsnytt

En dikt av Eva Nykvist
'En dikt av Eva Nykvist Hur blev det så här – vad var det som hände? Facket var min trygghet – vad hände som vände medlemmarna mot sin egen organisation? Varför glömmer alla ALLA och bara ser till sin egen person…  Vad var det som hände – när var det det vände?  Facket som var vår trygghet möts med förakt  Ombudsmännen är rädda och bara sitter där för att håva in sin feta lön men hör de en arbetares bön? Ombudsmännen ser till sin egen person, de har satt sig till rätta i sin position och glömt bort var de är – i vilken organisation Vad är det för hedersuppdrag de fått,  deras sinnen släpper igenom blått  bara de slipper ifrågasätta och ta striden arbetarrörelsen har blivit helt vriden och gått på myten om sig själv  Historien har runnit ut i glömskans älv  Våra fackliga företrädare säger: ”De som stred – det var inte vi  Vi gör allt för att låta bli  att bita den arbetsgivarhand som föder oss”  Ideologin är som ett tomtebloss  som blossar upp när det ska utbildas och värvas in  men sedan blir ideologins vatten till förrädiskt vin som delas med kapitalet  skit i lagarna och avtalet  Fackföreningsrörelsen har blivit högervriden av rädsla och bekvämligheten men vad hände med solidariteten? Vad hände med löftet – vart tog det vägen?  Löftet vi skulle skydda i alla lägen  försvann i anpassningsfasen  Det är sanningen bakom medlemsrasen'

Grillfest – effektivt sätt att värva medlemmar

Handel Handelsnytt

Ungdomarna inom Handels i Göteborg bjöd upp till grill och värvade 30 nya medlemmar till facket. Nu har de fått pris av Handels för sin idé. – Kul att vi blir uppskattade! säger Daniel Karakas, verksamhetsassistent med ungdomsansvar på Handels i
'Ungdomarna inom Handels i Göteborg bjöd upp till grill och värvade 30 nya medlemmar till facket. Nu har de fått pris av Handels för sin idé. – Kul att vi blir uppskattade! säger Daniel Karakas, verksamhetsassistent med ungdomsansvar på Handels i Göteborg. Hur kommer det sig att ni grillade utanför Dagab och Ica:s lager i Göteborg? – Det var någonting som den lokala ungdomskommittén kom påatt vi skulle göra i stället för det klassiska, att stå och dela utfrukostpåsar. Vi slog upp lite tält och bjöd på korv och Festis helt enkelt. Viställde oss där mellan skiften, när dagskiftet slutade och kvällsskiftet började.Då fick vi in rätt mycket medlemmar och kursanmälningar så det var lyckat,säger Daniel Karakas. Hur var reaktionerna från lagerarbetarna? – De var jätteglada och nöjda. De tyckte att det var roligtatt vi gjorde någonting för dem, så de kändes sig lite utvalda. Hur känns det att prisas för er idé? – Väldigt bra och väldigt roligt. Det är kul att vi bliruppskattade för en bra idé! \t \t\t Handels ungdomar prisas \t\t \t\t\t För att uppmärksamma insatser från ungdomar inom Handelsdelar facket ut två priser: Årets skolinfopris för läsåret 18/19 går till Handels avdelning i Linköping för deras ”gedigna arbete i att trots få skolinformatörer lyckats nå ett ökat resultat”. Avdelningen har både hållit fler skolinformationer om fackets verksamhet och värvat fler elevmedlemmar än året innan. Årets idéstipendium för utvecklande ungdomsverksamhet 2018 tilldelas Handels avdelning i Göteborg där grillningen lyfts fram som ett bra exempel på att ”skapa en mötesplats som speglar Handels ungdomspolicys mål om låga trösklar” . Grillen gav 30 nya medlemmar och 98 anmälningar till Handels kurser. Källa: Handels \t\t \t \t Ni får 10 000 kronor av Handels. Vad gör ni för pengarna? – Jag kan tänka mig att det blir en kick-off ellerliknande där vi samlas och gör någonting skoj med hela lokala ungdomskommittén. Fortsätter ni mer grillningen? – Ja, det tror jag. Inte i år dock, men absolut i framtiden.Vi har inte planerat för det i år och sen känns det för tätt inpå att köra igenpå de två stora lagren, det har inte tillkommit så många nya anställda. Kan ni tänka er att grilla vid andra arbetsplatser? – Absolut. Vi har ju lite andra större arbetsplatser iGöteborg så det kan vi tänka oss.'

Anställda på H&M är modeller i HBTQ-kampanj

Handel Handelsnytt

Han står upp för varje människas rätt att älska den man vill. Demba Sabally är en av de H&M-anställda som frontar företagets HBTQ-kampanj ”Love for all”.
'Han står upp för varje människas rätt att älska den man vill. Demba Sabally är en av de H&M-anställda som frontar företagets HBTQ-kampanj ”Love for all”. Det är första gången H&M Sverige använder sina egna anställda som modeller i en kampanj.  – Det är en bra och rolig grej. Jag är en queerman och det är kul att få vara ansiktet utåt och få ungdomar att känna att det finns sådan som mig på butiken. Att om jag kan jobba här kan de också göra det, säger Demba Sabally. Han har inte själv råkat ut för diskriminering på jobbet.  – Det beror nog på att jag inte är stereotypen för en gaykille. Folk blir snarare chockade när de får reda på att jag är det. \t \t\t \t\t\t Det beror nog på att jag inte är stereotypen för en gaykille. \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t Demba Sabally tycker att HBTQ-personer har blivit mer accepterade i samhället på senare år. Det pratas om det i skolan och bussarna flaggar med regnbågens färger under Pride-veckorna. – Det hade nog inte hänt för 20 år sedan. Det syns mer idag och det finns ord som hen.  Han tycker att unga idag ofta är öppna för att man kan leva på olika sätt. Det är främst äldre personer som kan ha svårt att förstå. – Unga har koll. Äldre kan vara mer konservativa eller okunniga, men det kanske är för att de inte mött så många HBTQ-personer.   Samtidigt är många nyfikna. På jobbet tycker inte Demba Sabally att man ska fråga om en person är gay.  \t \t\t \t\t\t Du frågar ju inte om någon är straight. \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t – Man behöver inte fråga om sexuell läggning. Du frågar ju inte om någon är straight. Då ska man lära känna personen först. Däremot kan man fråga om HBTQ och hur det fungerar om man märker att en kollega verkar vara insatt i frågorna.  H&M:s kampanj Love for all lanserades 5 juni för att inspirera kollegor och kunder att står upp för den man är. I samband med det hade man även en intern fokusvecka med samtal om att välkomna olikheter. Tio procent av kollektionsförsäljningen går till FN:s kampanj UN & Equal.  – Jag tycker att det är jättebra att H&M lyfter upp anställda med olika åldrar och bakgrunder.  \t \t\t Demba Sabally \t\t \t\t\t Ålder: 22 år. Bor: Göteborg. Jobb: Ansvarig för damavdelningen på butik i Göteborg. Lön: Vill inte uppge. Familj: Mamma, pappa och tre syskon. Intressen: Dansar Vogue och DJ:ar.'

Zaras personal får bonus

Handel Handelsnytt

Det går bra för Zaras ägare Inditex, och som en del av fjolårets vinst får medarbetare över hela världen ta del av en årlig bonus. Maria Lövgren på Zara i Malmö är positiv till systemet. – Jag tycker det är solidariskt, säger hon.
'Det går bra för Zaras ägare Inditex, och som en del av fjolårets vinst får medarbetare över hela världen ta del av en årlig bonus. Maria Lövgren på Zara i Malmö är positiv till systemet. – Jag tycker det är solidariskt, säger hon. 4100 kronor extra innan skatt. Så mycket fick Maria Lövgren i bonus på aprillönen. Det extra tillskottet är en konsekvens av att Zaras ägare Inditex sedan tre år tillbaka startat ett vinstutdelningsprogram för sina anställda. Bonusen betalas ut till alla som arbetat i koncernen i mer än två år. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Zaras skyddsombud larmar – Vi blir sjuka av stress \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Arbetsmiljö \t\t\t\t\t\t 24 april, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t –Det är ett härligt litet plus i kanten. Förra året var bonusen något högre, 5000kronor ungefär. Men det är inget vi har fått innan eller förväntat oss så allajag pratat med är bara positivt inställda, säger Maria Lövgren som är skyddsombudpå Zara i Malmö. Totalthandlar det om 32 miljoner euro som delas ut till 92 000 anställda överhela världen. Enligt vinstudelningsprogrammet ska personalbonusen utgöra 10procent av den årliga vinsttillväxten. Under 2018 låg den på 7 miljoner euro, ensumma som Inditex plussade på med 25 miljoner. Alla får lika Detsom sticker ut i förhållande till andra bonusprogram inom handeln är attprogrammet enligt Maria Lövgren delas helt lika inom koncernen. Oavsett om duarbetar inom produktion, som förare, designer eller i butik så får man sammasumma. Detspelar heller ingen roll om du är deltidsanställd, säger hon. \t \t\t \t\t\t Det är ett härligt litet plus i kanten \t\t \t\t \t\t\t Maria Lövgren, skyddsombud på Zara \t\t \t \t –Vi har många som jobbar deltid, vilket förvisso kan vara ofrivilligt, men eftersom det ser ut som det gör är det bra att bonusen blir samma till alla. Jag gillar den fördelningen, det känns solidariskt. FörutomZara äger Inditex även klädkedjorna Massimo Dutti, Pull and Bear och Bershka. \t \t\t Fakta: Bonus i handeln \t\t \t\t\t 2010 lanserade H&M ett bonusprogram där medarbetare får vara med och dela på en miljard i aktier. Man måste ha arbetat i företaget i minst fem år. Pengarna betalas ut vid 62 års ålder. Ikea har två olika bonussystem – dels en årlig bonus som bygger på försäljning, och dels pensionsprogrammet Tack! som sätter av extrapengar till pensionen. Deltidare får en summa som står i relation till antalet arbetade timmar. Gekås har haft ett bonussystem på plats sedan 2002. Bonusen är kopplad till försäljningsökning. För att få pengarna måste man antingen vara tillsvidareanställd eller ha tjänstgjort minst 800 timmar under året. Tidigare har en heltidsanställd fått mellan 10 – 17 000 kronor per år, utom 2018 då ingen bonus betalades ut.'

Så lyckades Coop Visby bli hållbarast i Sverige

Handel Handelsnytt

Hallå där, Theres Tofftén, kolonialansvarig på Coop Forum i Visby som precis vunnit Världsnaturfondens WWF:s pris som Sveriges mest hållbara butik 2019.
'Hallå där, Theres Tofftén, kolonialansvarig på Coop Forum i Visby som precis vunnit Världsnaturfondens WWF:s pris som Sveriges mest hållbara butik 2019. Grattis! Hur blir man mest hållbar i Sverige? – Tackar! Det är många delar. All personal här har utbildats i olika hållbarhetsfrågor, vi har bytt ut alla fruktpåsar till komposterbar plast, och vi har även slutat att sälja utländskt färskt kött. Vi satsar i första hand på gotländskt, annars svenskt. I mejeriet prioriterar vi de lokala varorna så att de står längst fram. Vi har också två Whywaste-kylar där vi prissänker varor med kort datum. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tTheres Tofftén, kolonialchef Coop Forum Visby\t\t\t Bild: Coop \t\t \t \t\t \t\t \t\t\t Vi har bytt ut alla fruktpåsar till komposterbar plast, och vi har även slutat att sälja utländskt färskt kött \t\t \t\t \t\t\t Theres Tofftén \t\t \t \t – Det känns jättestort att WWF ger oss det här. De har verkligen koll och har varit här och betygsatt oss på en väldigt massa punkter. Berätta mer om utbildningarna, hur funkar de? – Coop har ett eget system som heter Coopakademien. Det är webbutbildningar kring till exempel Krav och andra hållbarhetsfrågor. Att lära sig att inte slösa med resurserna är grunden, men det handlar också om att kommunicera mer med kunden. Vi ger till exempel tips om att riva gamla ostbitar och frysa in, att man kan använda gammalt bröd till brödsmulor och att man ska lita på sinnena. Lukta, smaka och känna. Vi har sådana skyltar överallt i butiken. Ni har även vunnit pris för bästa vegoavdelning innan. Berätta! – Ja i fjol vann vi det. I år kom vi femma. Det hänger ju ihop med det här. Men också med att vi vågar vara modiga. Vi testar nya vegoalternativ hela tiden och ger dem en bra plats i butiken. Vi har också väldigt medvetna och bra kunder. \t \t\t \t\t\t Man måste ge anställda frihet och förutsättningar. Engagemanget finns \t\t \t\t \t\t\t Theres Tofftén \t\t \t \t Om man vill steppa upp det gröna arbete i butiken, vad är dina råd? – Man måste ge anställda frihet och förutsättningar. Engagemanget finns tydligt, här och på andra ställen. Men man måste få möjlighet rent praktiskt också. Det har varit en framgångsfaktor för oss på många sätt, även med hållbarhetsfrågorna. Hur bra är handeln på att uppmuntra anställda till engagemang? –  Handeln är ofta ganska fyrkantig. Man ska vara likadan som andra och inte sticka ut. Vi är tvärtom. Vi sticker gärna ut. De som brinner för något här de får testa. ”Åh herregud ” tänker vi ibland haha. Men det blir oftast väldigt bra. \t \t\t Fakta: Världsnaturfondens butikspris \t\t \t\t\t Varje år utses Årets Hållbara Matbutik av White Guide Green, där WWF står för kriterierna bakom priset. Målet är att guida konsumenter till matbutiker med hållbarhetstänk – butiker som värnar om långsiktigt hållbar konsumtion och lyfter fram hållbart framtagna livsmedel. White Guide Green ger också ut en konsumentguide över Sveriges mest hållbara matbutiker.'

Willysanställd: Jag skäms över att vara fackansluten

Handel Handelsnytt

Vår chef är en av de bästa vi haft, skriver en anställd i en av Willysbutikerna som förekommer i Handelsnytts granskning. Skribenten vill att butikens fackklubb ska avsättas.
'Vår chef är en av de bästa vi haft, skriver en anställd i en av Willysbutikerna som förekommer i Handelsnytts granskning. Skribenten vill att butikens fackklubb ska avsättas. Angående Willysgranskningen , där jag vet att vi är en av de omskrivna butikerna.  Jag håller med om att det är stormigt och oroligt bland personalen, men detta började mer eller mindre då vi bildade fackklubben. Måste säga att sen dess skäms jag verkligen att vara fackansluten. Vi har en av en av de bästa chefer vi haft, som verkligen gör allt för att göra det bästa för både personal och butik. Och trots allt är det ju butiken och kunderna vi jobbar för, eller?! \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Kränkande chefer på flera Willysbutiker \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Nyheter \t\t\t\t\t\t 27 maj, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Jag känner mig personligen kränkt av vårt skyddsombud! När jag försökt fråga vad skyddsombud och fack menar med våra personalproblem får jag svaret: Det vet alla, men det tänker jag INTE berätta för dig. De hävdar även att ALLA mår så dåligt, och då vill jag veta varför en del av oss inte ingår i de där ”alla”. Vi är flera som inte alls mår dåligt, mer än över fackklubbens, förlåt uttrycket, trams!  Den som är mest kränkt i vår butik är vår butikschef! Och vad gäller kollektiva bestraffningar, hur ska man komma till rätta med ett problem, som enstaka personer ställer till för hela skaran, när det inte hjälper att prata om det, ideligen? Och är det okej att sitta på toa i trekvart om dagen? Bör man inte tänka på att söka vård, då i stället? Willys bjuder på frukost, hur många andra företag gör det? Kommun? Landstinget? Har vi då mage att begära att vi även ska ha betalt för det? Om man är så missnöjd att jobba för ett företag, undrar jag varför man är kvar? Kanske man borde jobba någon annanstans. Nu har vi alla fått genomgå en kartläggning från ett oberoende företag, vilket i och för sig är bra, men många av frågorna är väldigt ”inte riktade till” butikspersonal. Och jag vet att flera inte svarat helt sanningsenligt. Jag skulle kunna göra denna insändare hur lång som helst, med exempel från vår butik, men summan är dock: Ja, Willys är ett vinnande koncept och jag är jätteglad att vara med på det tåget! Är du inte det? Byt tåg! Till sist önskar jag en avsättning av fackklubb och anser att det räcker med en fackrepresentant! Tycker att butiken fått betala MASSOR av både pengar och timmar till bara skit!'

Facket på Hyresgäst­föreningen håller inte med om lönekritiken

Handel Handelsnytt

Rekryterarnas löner på Hyresgästföreningen kritiseras hårt i en granskning av Aftonbladet. Enligt tidningen har värvarnas provisionsbaserade lönesystem lett till rekordlöner, som mest på närmare 1,4 miljoner kronor.
'Rekryterarnas löner på Hyresgästföreningen kritiseras hårt i en granskning av Aftonbladet. Enligt tidningen har värvarnas provisionsbaserade lönesystem lett till rekordlöner, som mest på närmare 1,4 miljoner kronor. Enligt uppgifter till tidningen har spannet förorganisationens mest flitiga rekryterar de senaste fem åren legat mellan 1 267 776kronor och 1 388 155 kronor. Systemet som ligger till grund för lönerna baseras på 100 procents provision har förhandlats fram tillsammans med Handels. I Aftonbladets artikel påstår Hyresgästföreningens kommunikationschef Caroline Thunved att de velat förändra lönemodellen i 18 år. Facket: Har varit eniga Men den bilden delar inte facket. Enligt Mats Panther som är fackligt aktiv inom Handels och har suttit med i förhandlingsdelegationen flera gånger, och som själv arbetar som medlemsrekryterare på Hyresgästföreningen, var facket och arbetsgivaren länge eniga om systemet. – I 15 år har vihaft ett avtal som bägge parter har skrivit under. Det är först den senaste avtalsperioden som man beslutade att en partsammansattarbetsgrupp skulle se över modellen. Den gruppen har jobbat med frågan i 1,5 år. I går satte vi oss ner och började förhandla, säger Mats Panther till Handelsnytt. \t \t\t \t\t\t Tar du ett snitt och jämför med Handels butiksavtal, och lägger till att vi i princip alltid jobbar obekväm arbetstid, så är våra månadslöner lägre. \t\t \t\t \t\t\t Mats Panther \t\t \t \t Vadtycker du om kritiken som lyfts fram kring de höga lönerna? – Jag kan förstå den. Samtidigt har vi som sagt varit överens innan. Först nu vill arbetsgivaren ha en större förändring. Det handlar om två eller tre rekryterare i landet som uppnår de här väldigt höga inkomsterna varje år. Tar du ett snitt och jämför med Handels butiksavtal, och lägger till att vi i princip alltid jobbar obekväm arbetstid, så är våra månadslöner lägre. Snittet ligger på runt 20 000 kronor i månaden. Villni ha kvar systemet med 100 procent provision? – Det är svårt att säga än eftersom det inte bara ärjag som förhandlar. Det har aldrig varit på tapeten tidigare. Men givetvis ärdet bra om vi får en fast del, särskilt för de som ligger i botten. Dyra bonusresor för toppvärvare Utöver kritiken kring lönerna har toppvärvarna fått åka på flera bonusresor de senaste åren, bland annat till Lissabon, Neapel och Berlin. Totalt handlar det om nio resor som sammanlagt har kostat förbundet 2,6 miljoner kronor. Under dessa resor ska rekryterarna ha åkt hundspannsturer, fått massage, samt gått på whiskeyprovning i Dublin. Enligt Hyresgästföreningen har man sedan våren 2018 upphört med resorna. Mats Panther har varit med på några av resorna,bland annat den till Dublin. Han menar att rekryterarna betalade för whiskeyprovningensjälva. – Det står whiskey på fakturan eftersom vi blevrekommenderade att besöka ett destilleri av staden. Men vi köpte ingen whiskey.Däremot var det några som deltog i en privat provning efteråt, och den betalademan också för själv, säger Mats Panther och tillägger: \t \t\t \t\t\t Om Aftonbladets uppgifter stämmer i övrigt så är det illa. Det går naturligtvis inte att försvara. \t\t \t\t \t\t\t Mats Panther \t\t \t \t – Om Aftonbladets uppgifter stämmer i övrigt så är det illa. Det går naturligtvis inte att försvara.'

Värk och utförsäkrad – Peters drömmar om pensionärslivet grusades

Handel Handelsnytt

Fiskförsäljaren Peter Karlsson hade sett fram mot ett stilla pensionärsliv med fiske och matlagning. Men värken kom i vägen. Vid 64 års ålder är han utsliten, och utförsäkrad.
'Fiskförsäljaren Peter Karlsson hade sett fram mot ett stilla pensionärsliv med fiske och matlagning. Men värken kom i vägen. Vid 64 års ålder är han utsliten, och utförsäkrad. Fiskförsäljaren Peter Karlsson hade sett fram mot ett stilla pensionärsliv med fiske och matlagning. Men värken kom i vägen. Vid 64 års ålder är han utsliten, och utförsäkrad. Doften av nystyckat kött, färsk fisk, musslor och röktaräkor. Sorlet från kunderna. Ropen från stressade kollegor. I över 20 år varsaluhallen Peter Karlssons arbetsplats. Men slitet tog ut sin rätt. Värken,domningarna och sömnlösheten tog vid. Fast i ett ingemansland I dag är hans fast i ett slags ingenmansland. För sjuk föratt arbeta, för frisk för att få sjukpenning och för ung för att gå i pension. Innan saluhallen var Peter Karlsson kock. Karriären börjadepå en krog på Lidingö på 70-talet. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\t\t\t\t Bild: Maja Brand \t\t \t \t – Man tjänade helt okej, 2300 kronor i månaden minns jag. Jag bodde fortfarande hemma då. En öl kostade 6 kronor på krogen. Efter ett tag fick man höjt till 2600. Det tyckte jag var jättebra, berättar Peter Karlsson när vi träffas ett stenkast från hans lägenhet i Skärmarbrink i södra Stockholm. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Handelsnytt har blivit med podd – Vi ger er Handelsfolk \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Podd \t\t\t\t\t\t 4 juni, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Vi ska promenera. Något som Peter sysslat mycket med desenaste två åren. Promenaden har blivit ett verktyg för honom. Både fysiskt ochpsykiskt. – Jag måste röra på mig. Annars blir jag så mycketsämre. Kroppen är som en rostig mutter. Oljar man den inte kärvar den ihop. \t \t\t \t\t\t Är det tungt? Är du ensam? Då får du väl ta i. Det var bara att lyfta \t\t \t\t \t\t\t Peter \t\t \t \t Kockjobbet har tagit honom till många restauranger, kursgårdaroch krogar inne i stan. Han brann för sitt jobb. Jobbade hårt. Att lyfta rätt,tänka på ergonomi eller använda höj- och sänkbara var inget som prioriterades ibranschen på den tiden. – Det var bara att jobba. Är det tungt? Är du ensam? Dåfår du väl ta i. Det var bara att lyfta, berättar Peter om mentaliteten. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\t\t\t\t Bild: Maja Brand \t\t \t \t Han minns tydligt tillfället när kroppen började svika. Detvar i mitten på 90-talet och Peter jobbade på en kursgård utanför stan. Han ochkollegorna skulle laga rotmos med fläsklägg. När han tog tag i en stor kastrullfylld med rotsaker högg det till i ryggen. – Jag var hos kiropraktorer, jag låg på sträckbänkar, jagvar hos läkare. Det enda som gällde var operation. Då bestämde jag mig för attta mig vidare. Jag kunde inte hålla på med det jag gjorde längre. Fiskförsäljare – perfekt för en kock Han gjorde en vända på Arbetsförmedlingen, vidareutbildadesig, och spenderade även några härliga somrar som kock på kollo. Sen hittade Peterett extrajobb som passade honom perfekt – som fiskförsäljare i saluhallen. Extrajobbetväxte så småningom till ett heltidsarbete. – Min kockbakgrund var perfekt. Man kunde ge vissa enklatips på hur man kunde laga till fisken eller köttet. Folk är oftast vanemänniskoroch äter rätt lika. Peter trivdes. Kunderna gillade honom. Arbetsmoralen fannskvar. Han minns nyåret 2000. De jobbade dygn i sträck för att hinna med allabeställningar. – Vi sov några timmar på ett frigolitlock. Sen var det bara att köra igen. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Podd: Roxana knivhöggs när hon satt i kassan \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Podd \t\t\t\t\t\t 4 juni, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Men återigen började kroppen säga ifrån. Ryggen värkte,axlarna värkte. Att arbeta med värktabletter i kroppen blev norm. – De flesta kanske har haft tandvärk någon gång. Det är som en molande värk. Och varje gång du tuggar så gör det extra ont. Det är precis samma som när jag lyfter armen så kommer en intensiv smärta. \t \t\t \t\t\t De flesta kanske har haft tandvärk någon gång. Det är som en molande värk. Och varje gång du tuggar så gör det extra ont. Det är precis samma som när jag lyfter armen så kommer en intensiv smärta. \t\t \t\t \t\t\t Peter \t\t \t \t När Peter under en svamplockningstur i skogen ramlade ochskadade ryggen ytterligare gick det inte längre. Hans kropp klarade inte avtempot i butiken längre. Det var hösten 2016. Sedan dess har han varit hemma.  Det första året med sjukpenning. Men sedan ifebruari har han gått utan ersättning. – Jag har inte långt kvar till pensionen. Men jag kan inte jobba längre. Nu är jag utförsäkrad och ska leta jobb. Problemet är att jag fortfarande har kvar min anställning, vilket inte Arbetsförmedlingen haft koll på. För ett tag sen fick jag hem ett brev där det stod ”Grattis till din nya anställning”. Det är min gamla anställning de pratar om. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\t\t\t\t Bild: Maja Brand \t\t \t \t Peters fall gick till domstol Försäkringskassans utredning menar att Peter har förutsättning att ta ett jobb som inte är fysiskt belastande och som inte kräver någon större inlärning. Enligt facket finns inga sådana jobb. Därför driver Handels hans fall genom Juristbyrå LO-TCO Rättskydd. Den processen har pågått i snart 1,5 år. Under tiden får Peter vänta vidare. Och snåla in på det somsnålas kan. Skylten med ”Reklam ja tack” lyser på dörren. Att jaga extrapriserär ett måste. – Jag går igenom alla blad från olika affärer och så ser jag15 ägg för 20 spänn. Det köper jag direkt. Jag tar min promenad och går ohandlar bara det de har på extra pris, säger Peter och fortsätter. – Mitt liv har stått och stampat i ett och ett halvt år. Man känner sig obekväm. Vem ska man prata med? Sin doktor eller? Fotnot: I början på juni förlorade Peter sin överklagan i Förvaltningsrätten. Till hösten går han i pension. Lyssna på Handelsfolk – en podcast av Handelsnytt. Vi finns där poddar finns. \t \t\t Peter Karlsson \t\t \t\t\t Yrke: Tidigare fiskförsäljare och kock. Ålder: 64 år. Intressen: Fiske och fotbollslaget Hammarby.'

Så reagerar läsare på kränkande chefer på Willys

Handel Handelsnytt

Reaktionerna efter Handelsnytts publicering om kränkande chefer på Willys har varit många och starka. Här samlar vi några av läsarnas tankar och åsikter kring missförhållandena på kedjan.
'Reaktionerna efter Handelsnytts publicering om kränkande chefer på Willys har varit många och starka. Här samlar vi några av läsarnas tankar och åsikter kring missförhållandena på kedjan. Bland kommentarerna på handelsnytt.se berättar en tidigare Willysanställd om sin erfarenhet av att jobba på kedjan. ”Har själv varit utsatt av både chefen som varit aggressiv och slagit i saker på arbetet, för att uttrycka sin frustration och få oss arbetare att bli rädda. Min arbetsledare som har tafsat på mig, kört med sexistiska skämt och blivit arg och straffat mig när jag sagt ifrån. Han spelade även in en film där han ringer mig på arbetstid i kassan och raggar på mig. Även butikschefen har inte tagit detta på allvar trots jag berättat hur det gått till. Nu har jag valt att säga upp mig då jag känt mig orklös och mått dåligt under en lång tid.” \t \t\t \t\t\t Min arbetsledare som har tafsat på mig, kört med sexistiska skämt och blivit arg och straffat mig när jag sagt ifrån \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t  ”Jag blir rädd. Att de verkligen fungerar såhär på arbetsplatser 2019. Och det fortsätter.” Så skriver en läsare på Handelsnytts Facebooksida under artikeln ”Vår chef har kränkt oss i tio år” där totalt elva medarbetare i en av Willys Norrlandsbutiker vittnar om år av trakasserier från sin chef. Flera andra läsare reagerar på att chefen i fråga får vara kvar. ”Stackars personal. Det är så tragiskt att en sån ska få vara chef”… ”Byt ut, dåliga chefer ska bort.” ”Det är inte okej att kränka personal! Byt ut till bättre chef som ser till personal bästa.” ”Willys verkar experter på att rekrytera sociopater till chefer. Ingår kanske i deras kriterier?” På Twitter reagerar Arbetets chefredaktör Yonna Waltersson på uppgifterna. \t \t\t \t\t\t Väldigt allvarliga uppgifter om hur anställda på Willys behandlats \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t ”Väldigt allvarliga uppgifter om hur anställda på Willys behandlats. Företaget måste ta detta på allvar”, skriver hon. En annan twittrare tyckte till och undrade när Willys ska ta personalvård på allvar. ”Känns inte bra det här  @axfood   # willys  När ska ni börja med personalvård?” Flera branschmedier har uppmärksammat granskningen, och i Icanyheter uttalar sig varumärkesexperten och ekonomiedoktorn Eva Ossiansson om att uppgifterna kan göra att Willys förlorar i anseende som arbetsgivare. – Jobb i handeln uppfattas av många som slitiga och med obekväma arbetstider. Om uppgifterna innebär att Willys förknippas med en osund personalkultur påverkar det möjligheten att rekrytera rätt medarbetare, säger hon till Icanyheter. Granskningen har även fått spridning i övriga medier, däribland Expressen, Arbetet, ETC och lokalsajten 24nyheter.'

Så reagerar läsarna på Willys-chefernas kränkningar

Handel Handelsnytt

Reaktionerna efter Handelsnytts publicering om kränkande chefer på Willys har varit många och starka. Här samlar vi några av läsarnas tankar och åsikter kring missförhållandena på kedjan.
'Reaktionerna efter Handelsnytts publicering om kränkande chefer på Willys har varit många och starka. Här samlar vi några av läsarnas tankar och åsikter kring missförhållandena på kedjan. Bland kommentarerna på handelsnytt.se berättar en tidigare Willysanställd om sin erfarenhet av att jobba på kedjan. ”Har själv varit utsatt av både chefen som varit aggressiv och slagit i saker på arbetet, för att uttrycka sin frustration och få oss arbetare att bli rädda. Min arbetsledare som har tafsat på mig, kört med sexistiska skämt och blivit arg och straffat mig när jag sagt ifrån. Han spelade även in en film där han ringer mig på arbetstid i kassan och raggar på mig. Även butikschefen har inte tagit detta på allvar trots jag berättat hur det gått till. Nu har jag valt att säga upp mig då jag känt mig orklös och mått dåligt under en lång tid.” \t \t\t \t\t\t Min arbetsledare som har tafsat på mig, kört med sexistiska skämt och blivit arg och straffat mig när jag sagt ifrån \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t  ”Jag blir rädd. Att de verkligen fungerar såhär på arbetsplatser 2019. Och de fortsätter.” Så skriver en läsare på Handelsnytts Facebooksida under artikeln ”Kränkande chefer på flera Willysbutiker”. Flera andra läsare reagerar på att kränkande chefer får vara kvar. ”Stackars personal. Det är så tragiskt att en sån ska få vara chef”/…/”Byt ut dåliga chefer ska bort.” ”Det är inte okej att kränka personal! Byt ut till bättre chef som ser till personal bästa.” ”Willys verkar experter på att rekrytera sociopater till chefer. Ingår kanske i deras kriterier?” ”Vad är det för fel på människor???? En bra chef är en trevlig och omtänksam chef som är med sina arbetare.” På Twitter reagerar Arbetets chefredaktör Yonna Waltersson på uppgifterna. \t \t\t \t\t\t Väldigt allvarliga uppgifter om hur anställda på Willys behandlats \t\t \t\t \t\t\t \t\t \t \t ”Väldigt allvarliga uppgifter om hur anställda på Willys behandlats. Företaget måste ta detta på allvar”, skriver hon. En annan twittrare tyckte till och undrade när Willys ska ta personalvård på allvar. ”Känns inte bra det här  @axfood   # willys  När ska ni börja med personalvård?” Flera branschmedier har uppmärksammat granskningen, och i Icanyheter uttalar sig varumärkesexperten och ekonomiedoktorn Eva Ossiansson om att uppgifterna kan göra att Willys förlorar i anseende som arbetsgivare. – Jobb i handeln uppfattas av många som slitiga och med obekväma arbetstider. Om uppgifterna innebär att Willys förknippas med en osund personalkultur påverkar det möjligheten att rekrytera rätt medarbetare, säger hon till Icanyheter. Granskningen har även fått spridning i övriga medier, däribland Expressen, Arbetet, ETC och lokalsajten 24nyheter.'

De ska ge medlemmar röst i förhandling om avtal

Handel Handelsnytt

Tydligare lageravtal och mer makt till butiksanställda står på önskelistan inför nästa års avtalsrörelse. När förhandlingarna startar ska de anställdas representanter vara bättre förberedda än någonsin.
'Tydligare lageravtal och mer makt till butiksanställda står på önskelistan inför nästa års avtalsrörelse. När förhandlingarna startar ska de anställdas representanter vara bättre förberedda än någonsin. Pernilla Sandberg på City Gross i Växjö och Mikael Gäfvert på Dagab i Göteborg kommer att spela viktiga roller i förhandlingarna om nya kollektivavtal våren 2020. De ingår i de förhandlingsdelegationer som Handels toppförhandlare har som samtalspartner under kraftmätningen med höjdarna från arbetsgivarnas organisation Svensk Handel. – Spännande och utvecklande att få vara med, säger Pernilla Sandberg som är nyvald i förhandlingsdelegationen för detaljhandelsavtalet. Tyngre roll Hon och de närmare 40 andra förhandlingsdelegaterna var förra veckan inbjudna till två dagars utbildning i Stockholm, där de fick sätta sig in i viktiga avtalsfrågor och förbereda sig för sitt uppdrag. Utbildningen är första steget i Handels satsning på att ge de förtroendevalda i delegationerna en tyngre roll än vanligt. Under hösten kommer de att besöka arbetsplatser, ringa runt till Handelsombud och delta i flera avtalskonferenser. På så sätt ska det bli tydligt att de representerar många fler än bara sina egna arbetskamrater. – Positivt att få höra flera idéer och tankar om avtalet, tycker Pernilla Sandberg. Själv anser hon att schemafrågor och anställdas inflytande är viktigt att utveckla. – Anställda behöver få möjlighet att påverka mer. Fast mycket går att uppnå om man utnyttjar de möjligheter som redan finns i avtalet. Vi behöver sprida kunskap om vilka krav vi kan ställa på arbetsgivarna. Tydligare avtal Mikael Gäfverts arbetsplats har tillämpat det nya lager- och e-handelsavtalet sedan januari i år. Han anser att avtalet behöver bli tydligare. – Det finns många punkter där vi inte tolkar avtalet på samma sätt som arbetsgivaren. Till exempel hur mycket hänsyn vi kan begära att arbetsgivaren ska ta till de anställdas önskemål i bemanningsplaneringen, säger Mikael Gäfvert. \t \t\t Vägen till nya kollektivavtal 2020 \t\t \t\t\t Våren 2019: Diskussioner på arbetsplatserna om avtalsfrågor. Maj 2019: Avtalsdelegationer utses på alla avtalsområden. Delegationerna består av förtroendevalda som är referensgrupp till Handels förhandlare. Juni: Utbildning för de förtroendevalda i förhandlingsdelegationerna. September: Förhandlingsdelegaterna ringer runt till Handelsombud och pratar om avtalsfrågor. September-oktober: Avtalskonferenser i alla Handels avdelningar. Förtroendevalda diskuterar avtalskrav. Oktober: LO-förbunden beslutar om eventuell samordning av avtalskrav. Januari 2020: Handels byter avtalskrav med Svensk Handel. Februari-mars: Avtalsförhandlingar. 1 april: Nya kollektivavtal ska börja gälla för butiker och lager. Om inte fack och arbetsgivare har kommit överens kan det bli strejk. April-september: Avtalsförhandlingar om Handels övriga kollektivavtal.'

Gå med i S och och driv arbetarnas politik

Handel Handelsnytt

Sörj inte – organisera! Sällan har väl Joe Hills uppmaning varit mer aktuell än nu i januariavtalets spår, skriver Johan Sjöstrand.
'Sörj inte – organisera! Sällan har väl Joe Hills uppmaning varit mer aktuell än nu i januariavtalets spår, skriver Johan Sjöstrand. En socialdemokratiskt ledd regering har tvingats acceptera utredningar om förändrad – läs försämrad – arbetsrätt, sänkt arbetsgivaravgift, marknadshyror och försämringar i skattepolitiken.  Att denna regering dessutom utreder förändrad – läs försämrad – strejkrätt har upprört många fackliga.  \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tJohan Sjöstrand\t\t\t Bild: Privat \t\t \t \t V och SD Det har gått så långt att det historiska stödet inom LO-facken till Socialdemokraterna börjar ifrågasättas. Bland förtroendevalda talas det mer öppet om ett närmande till Vänsterpartiet medan det bland LO-förbundens medlemmar är ett ökat stöd för Sverigedemokraterna som är konsekvensen.  \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t Januariavtalet är sämre än kohandeln \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Insändare \t\t\t\t\t\t 3 april, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t En del av detta ligger i att S under en lång tid tappat sin fackliga förankring. Det är färre förtroendevalda och medlemmar i LO-förbunden som samtidigt är medlemmar i S. S rekryterar också i mindre utsträckning från den fackliga delen av arbetarrörelsen, vilket gör att förståelsen för våra problem och utmaningar minskar.  Bli medlem i S Ett sätt att vända detta är att vi som är förtroendevalda eller medlemmar inom LO-förbunden även löser medlemskap i S. Vi har cirka 150 000 förtroendevalda inom LO-förbunden, men bara cirka 20 000 av dessa är medlemmar i S. LO-förbunden har gemensamt drygt 1,5 miljoner medlemmar. Jag tror inte att mer än 25 000 av dem är medlemmar i S. Detta gör att mindre än hälften av medlemmarna i partiet har förankring inom LO på något sätt. Inte konstigt att våra frågor hamnar i skymundan. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t S företräder inte längre de svaga \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Insändare \t\t\t\t\t\t 26 mars, 2019 \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t Om två tredjedelar av de förtroendevalda även var medlemmar i S hade LO-kollektivet haft mer än 50 procent av medlemmarna i partiet. Då hade det varit våra frågor, arbetarnas frågor, högst upp på dagordningen. Fler människor med yrkeserfarenhet och bakgrund som arbetare hade stått på valbar plats på listorna och tagit plats i de politiska församlingarna. Våra frågor Hade vi även fått med 10 procent av det totala medlemsantalet inom LO-kollektivets fackförbund hade vi talat om ungefär ytterligare 150 000 medlemmar med bakgrund i arbetaryrken. Min gissning är att stödet för S då ökat markant inom LO-kollektivet, på bekostnad av både V och SD.  Men framför allt hade våra frågor, som i stort sett berör alla löntagare, kommit upp på dagordningen och i samhällsdebatten. Vilket jag tror hade visat sig i både opinion och valresultat.  Så fråga inte vad partiet kan göra för dig, utan vad du kan göra för partiet! \t \t\t Skriv en insändare! \t\t \t\t\t Håller du med skribenten? Kommentera artikeln via länken nedan eller skriv en egen insändare på  https://handelsnytt.se/skriv-insandare. Du får underteckna med signatur, men uppge namn, adress och telefonnummer för oss på redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta ditt inlägg.'

Butiksanställd sköt med gevär mot fåglar

Handel Handelsnytt

En anställd på Plantagen i Uppsala har polisanmälts efter att ha skjutit med luftgevär mot fåglar utanför butiken. Detta ska inte förekomma, säger Plantagens regionchef.
'En anställd på Plantagen i Uppsala har polisanmälts efter att ha skjutit med luftgevär mot fåglar utanför butiken. Detta ska inte förekomma, säger Plantagens regionchef. Strax före öppning på tisdagen såg kunder på parkeringen utanför Plantagen i Uppsala hur en anställd sköt med luftgevär mot fåglar på butiksbyggnadens glastak. Minst en fågel ska ha skadats av skotten. Flera vittnen upprördes av agerandet. En person filmade och polisanmälde händelsen. Följer inte våra rutiner Plantagens regionchef Erik Strand säger till Handelsnytt att företaget ser allvarligt på det inträffade. – Detta är inget som följer våra rutiner. Personen har agerat utan att stämma av med butikschefen, säger Erik Strand. Han berättar att butiken i Uppsala har haft med problem med fåglar som har attackerat personal och kunder. Men att skjuta med luftgevär mot fåglarna är inte ett acceptabelt sätt att ta sig an problemet, betonar Erik Strand. Ska skötas av experter – All bekämpning av skadedjur ska skötas av företag som är experter på det. Plantagen har själv anmält händelsen till polisen och inlett en intern utredning. – Vi ska utreda vad som hände och se till att det inte händer igen. Han vill inte spekulera i om skytten kan vänta disciplinära åtgärder av arbetsgivaren.'

Poddskola för dig som vill lyssna på podd

Handel Handelsnytt

Har du aldrig lyssnat på podd men vill prova? Så här gör du – steg för steg.
'Har du aldrig lyssnat på podd men vill prova? Så här gör du – steg för steg. Vad är en podd? Enkelt förklarat ett radioprogram som dukan lyssna på när du vill genom internet. Vad behöver jag för att lyssna? Du kan lyssna från all ljudutrustning som är uppkopplad mot internet, exempelvis en smartphone, dator eller surfplatta. Behöver jag en särskild app? Nej. Det finns särskilda appar för poddprogram.  Men du måste inte ha en app. De flesta som gerut poddar har också en sida på sina sajter där du kan lyssna. Den hittar dugenom att söka i din webbläsare (exempelvis Safari, Firefox, Google chrome,Internet explorer) efter namnet på podden. Så här lyssnar du utan app: Klicka på ikonen för webbläsaren. Skriv in namnet på podden (exempelvis ”Handelsfolk”) isökfältet. Du får upp en lista med olika sidor där poddens namnfinns med. Klicka på det namn i listan som du vill komma till ochleta efter en symbol som ser ut som en play-pil. Tryck på den och du lyssnar. Så här lyssnar du med app: Om appen redan är installerad på mobilen/surfplattan: På exempelvis IPhone eller IPad finns förinlagdaappar – exempelvis apparna ITunes store och Podcaster – på skärmen redan när dufår dem. De är lätta att använda. Klicka på appen du vill använda. När den öppnas klicka på sök. Skriv in namnet på podden du vill lyssna på i sökfältet. Exempelvis ”Handelsfolk”. Nu kommer det upp en lista med namn som påminner om det du skrev. Klicka på namnet på din valda podd och du får upp en bild på den. Klicka på bilden och du får upp alla avsnitt som finns i den ordning de kommit ut. Klicka på det avsnitt du vill höra och lyssna. Om appen INTE är installerad på mobilen/surfplattan: Om du inte har en app i mobilen kan du ladda ner en gratis. Ladda ner appen. Gå in där du köper dina appar, exempelvis Play store,Appstore eller iTunes store. Sök efter en podcastapp, exempelvis Podcaster,Spotify, Castbox eller Podkicker. De flesta finns som gratisversion med reklameller betalversion utan. Tryck på hämta och du får upp en ruta där du ska fyllai ditt lösenord för mobilens konto. I App-store är det det Apple-id som ärkopplat till telefonen. I Google play ditt Google-id. När du fyllt i det och tryckt return börjar appenladdas ner. Stäng ner Appstore eller ITunes och leta rätt på appenpå mobilskärmen. Följ sedan 1-6 under lyssna med app. Lyssna på första avsnittet av Handelsnytts podd Handelsfolk här! Den här artikeln är först publicerad i  Kommunalarbetaren , som tillsammans med Handelsnytt och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.'

Handelsnytt har blivit med podd – Vi ger er Handelsfolk

Handel Handelsnytt

Handelsfolk berättar personliga historier från golvet. Dokumentärer om livet för människorna i handeln.
'Handelsfolk berättar personliga historier från golvet. Dokumentärer om livet för människorna i handeln. Vi vet att handeln är full av spännande och drabbande berättelser. Därför känns det naturligt att ta steget och låta några av våra läsares historier bli ljudvågor. Närheten, känslan och direktheten är svårslaget i ett ljudreportage. Handelsfolk finns där poddar finns och på handelsnytt.se/podd.'