{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Senaste nyheterna från Lärarnas tidning, | Njus Sverige

Så stärker regeringen förskolerektorerna

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Samma chanser till fortbildning och rektorsutbildning anpassad efter verksamheten. Nu inför regeringen nya möjligheter för rektorer i förskola att utveckla sitt pedagogiska ledarskap.
'D en första juli blev förskolechefer rektorer. För att stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan ytterligare ska de nu få samma möjligheter till fortbildning som rektorer i skolan. Förändringen träder i kraft 15 augusti efter ett beslut av regeringen och samarbetspartierna C och L. – Det som händer rent konkret är att det blir det ännu tydligare att förskolan är en del av utbildningsväsendet. Det är et starkt signalvärde till samhället i övrigt och vår förhoppning är att detta ska höja både lön och status för cheferna i förskolan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare. Samtidigt görs en av delkurserna i rektorsutbildningen om. Kursen som handlade om mål- och resultatstyrning kommer i stället att inrikta sig mot styrning, organisering och kvalitet. – Det gör utbildningen mer relevant för förskolan, där vi inte arbetar med mål och resultat på samma sätt, säger hon. Kampen för att göra förskolan till en del av utbildningsväsendet har pågått länge. – Det har varit det tuffaste att få alla att inse att det är en verksamhet som jobbar med mål, och organisation, och med kvalitet. Att förskolan är en del av lärandet för livet, inte bara omsorg, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Genom möjligheten till fortbildning vill utbildningsminister Anna Ekström (S) höja kvalitet och likvärdighet i förskolan. – Ett tydligt ledarskap är avgörande för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Genom fortbildningen får rektorer i förskolan verktyg att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och stärka kvaliteten i verksamheten, säger hon i ett pressmeddelande.'

Fler skolkare förlorade bidrag

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Andelen gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av skolk fortsätter att öka. Under det gångna läsåret miste 8,7 procent av eleverna bidraget, …
'Andelen gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av skolk fortsätter att öka. Under det gångna läsåret miste 8,7 procent av eleverna bidraget, en ökning från 8,5 procent läsåret dessförinnan. Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) har andelen med ogiltig frånvaro ökat på de fristående gymnasieSKOLORna medan den legat still på de kommunala gymnasieSKOLORna. Som tidigare är det fler killar än tjejer som skolkar och mister bidraget: 64 procent av skolkarna är killar. Gotlands län hade högst andel elever som miste studiebidraget, följt av Stockholms län.'

Rektor Hamid: 'Anmäl föräldrar till Skolinspektionen'

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Han började sin skolkarriär med en strejk. Nu vill han införa rätt för huvudmän att anmäla bråkiga föräldrar till Skolinspektionen. Lärarnas Tidning ställer frågor till årets skolsommarpratare.
'S jälv väntar Hamid Zafar till klockan 13, för att lyssna på sitt avsnitt av Sommar i P1 på klassiskt vis. Han är vald till Årets svensk 2018 av tidningen Fokus och är känd för att som rektor ha vänt resultaten på sin egen gamla skola, Sjumilaskolan i Göteborg. Idag är han utbildningschef i Nässjö. Nu låter Lärarnas Tidning honom kommentera sitt eget sommarprat: Hamid och systern Mina i strejk. Faksimil ur Göteborgsposten. ”Vi drabbades också av besparingar i skolan. Vi flyttades runt mellan skolor. När jag gick i femte klass ville politikerna lägga ner vår skola. Men både föräldrarna och vi elever hade fått nog. Vi beslutade oss för att skolstrejka. Jag har kvar ett gulnat klipp från Göteborgstidningen där det är en stor bild på mig och min syster Mina. Vi sitter på en madrass och pluggar själva utan lärare i protest. ”De strejkar för sin skola” lyder rubriken i tidningen. Vi ser väldigt bestämda ut när vi tittar rakt in i fotografens kamera. Då är vi nio och elva år gamla. Men trots att alla elever var hemma i en vecka blev det ingen förändring.” Vad är skillnaden i neddragningar nu och då, på nittiotalet? – Det är svårt att jämföra över tid. Det som är svårt med svensk skola är vart någonstans den är på väg. Den har inte en tydlig identitet. På den tiden var det väldigt tydligt etablerat att barn skulle lära sig läsa och skriva innan en viss ålder, man skulle lära sig simma innan en viss ålder. Det där har försvunnit till viss del. Man pratar om förmågor och det tillkommer saker. Fundamenten har kommit i skymundan. Jag tänker på grit som var så trendligt, idag är det ingen som pratar om grit . Problembaserat lärande, lärmiljöer, entreprenöriellt lärande… det är nyspråk som är ett resultat av kundfixeringen. Det gör att mycket av det gamla kommit i skymundan. Det gör mig bekymrad. ”Det slog mig också hur ängslig jag upplevde att lärarkåren hade blivit. På lärarmötena var det inte ovanligt att något banalt som kepsförbud kunde dela lärarna i två läger, de som var för det och de som var emot det. Den typen av symbolfrågor tog mest tid på lärarmötena. För mig var det lite om ett omvälvande möte med skolan och lite av en besvikelse. Jag hade under hela min uppväxt sett upp till läraruppdraget och sett dem som artister, rockstjärnor eller trollkarlar som står på scen varje dag och skapar magi under varje lektion.”   Om du fick vara trollkarl och svinga ditt spö, vilken stor förändring skulle du göra? – Det är jättesvårt för mycket hänger ihop. Om jag fick skulle jag vilja se ett väldigt starkt fokus och hårt arbete från statligt håll, som tar sikte på kunskap och fakta. Se till att skolan återerövrar sin roll som kunskaps- och bildningsinstitution. Jag tror att det skulle innebära en höjning av skolans och lärarnas status, det skulle önska den svenska skolans resultat och vi skulle lägga pengarna på vettigare saker. Skolan skulle få sin ryggrad tillbaka. Det behöver inte betyda katederundervisning, men att kunskap hamnar i fokus. ”Det är inte hiphop och graffitti som kommer att leda eleverna in på gymnasiet och vidare till högskolan.” Du pratar om torftiga miljöer och den låga förväntningarnas rasism i utsatta skolor. Vad kan man göra?   – Man behöver förändra synen på de skolor som ligger i utanförskapsområden. De som är i allra störst behov av skolor är de som bor i förorten. De eleverna borde ha högst förväntningar på sig själva, det är oehört viktigt att lärare och rektor har höga förväntningar på dem och att vi kommunicerar ut till föräldrarna att de här förväntningarna har vi på er. Nyanlända föräldrar har ingen aning om vad skolan förväntar sig av dem. Skolan har en gyllene chans att etablera avtal, till exempel om att ta skolplikten på allvar. Snabba svar om brännande skolfrågor: Förväntansdokument? – Jag är för det, jag tror att det är en nödvändighet i skolan som vi har idag. Ängsligheten gör att föräldrarna klivit hela vägen in i farstun och dikterar villkoren. Ordningsomdömen? – Jag tror inte att de leder till bättre ordning i skolan. Jag tror att rektorer och lärare ska ta ett tydligare ansvar för att sätta kulturen på skolan. Om kulturen är att vi tar hand om varandra och skolans egendom så ska det inte behövas. Mobilförbud ? – Jag har inga problem med mobilförbud, mobilen är inte ett verktyg som leder till höga resultat för eleverna. Föräldrarna bär ansvar för vad de sätter i händerna på sina barn. Lärarassistenter? – Det där kommer inte att höja statusen på svensk skola. Vad ska en lärarassistent göra? Lärare är en autonom yrkesgrupp och vill ha makt över sitt yrke. Det är ett ledarskapsyrke. Nedskärningar? – Det är ett allvarligt problem, vi vet fortfarande inte varför så många av landets kommuner behöver skära ner. Vad beror det på? Vad är det som har hänt? Är det befolkningsökningen? Är de mottaget av nyanlända, då måste man dämpa det. Anmälningsskräcken? – Jag tror att man ska ta den på allvar. Den skapar en kultur av rädsla och föräldrars anmälningsbenägenhet är hög. Det är väldigt lätt att anmäla. Det ska ställas högre krav på anmälan. Och huvudmännen ska också kunna göra anmälan mot föräldrar som går över gränsen.'

Så vill regeringen möta nedskärningarna

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

SKL till Lärarnas tidning: ”Kommunerna har haft en bra ekonomi, och vi har tagit tag i det, men det räcker inte”
'Fram till 2026 behöver Sverige 720 nya förskolor, 400 grundskolor och 280 gymnasieskolor. Under samma period saknas 47 000 personer inom barnomsorg och förskola. Det enligt Socialdemokraterna, som presenterade nya siffror vid sitt ekonomiska seminarium i torsdags, skriver TT. Kommunerna befinner sig redan i en hårt pressad ekonomisk situation, och en tredjedel riskerar att gå back 2019, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Ett av problemen är att elevgrupperna ökar i alla skolformer samtidigt – och då krävs nya skolor. Ni pratar om den demografiska förändringen, men den kan knappast vara en överraskning? – Kommunerna har haft en bra ekonomi, och vi har tagit tag i det, men det räcker inte. Vi har försökt att förtäta och utveckla, men det finns inte plats längre, och det tar tid att projektera, säger Per-Arne Andersson, direktör för utbildning och arbetsmarknad vid SKL. – Då får man antingen låna, höja skatten, eller kräva mer av staten. Och många kommuner är motvilliga till att höja skattehöjningar, säger han. Per-Arne Andersson. Nu flaggar finansminister Magdalena Andersson (S) för höjda statsbidrag, 90 miljarder behövs fram till 2026 – utöver de 20 miljarder kronor per år som regeringen redan avsatt, enligt nyhetsbyrån TT. Det handlar i så fall om fler generella bidrag och färre riktade. Nyhetsbyrån skriver också att det inte bara handlar om pengar: – Oavsett hur mycket pengar man ger till kommuner och landsting så behövs arbetskraft, säger Magdalena Andersson. Därför startar regeringen en välfärdskommission med representanter för staten, kommuner, regioner och fackföreningar. En av uppgifterna är att se över hur huvudmännen ska kunna rekrytera fler lärare. Men Johanna Jaara-Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet, vill se ett ännu mer riktat initiativ. – Det är oerhört viktigt med ett samlat grepp kring välfärdens utmaningar, inte minst när det gäller att säkra finansieringen och kompetensförsörjningen. Men vis av erfarenheten Skolkommissionens arbete så spelar det ju ingen roll hur klok en kommission är om inte politiken tar sitt ansvar. Regeringen behöver inrätta ett partsammansatt skolpolitiskt råd för att öka förutsättningarna att få till de specifika lösningar som krävs för en likvärdig skola och ett mer attraktivt läraryrke.'

Experternas svar efter digitaliserings-utspelet

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Gigantiskt experiment på små barn kallade en barnneurolog den obligatoriska digitaliseringen av förskolan. Lärarnas tidning låter experterna svara på kritiken: ”Förstår inte att de vågar”
'”Ett gigantiskt experiment på små barn” kallar barnneurologen Jörgen Landehag den digitala satsningen i förskolan, i en artikel i BLT . Psykiatrikern Anders Hansens bok ”Skärmhjärnan” är en storsäljare. Den handlar om att den mänskliga hjärnan inte är byggd för alla intryck som skärmandet skapar. – Det är svårt för förskollärare. Det kommer ofta artiklar som den här i media, och avsändarna är läkare. Men personen bakom den här texten (artikeln i BLT, reds anm) är ju inte experter på förskola, säger Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hon forskar om barn och internet, och hon är inte orolig för vad förskoledigitaliseringen kommer att innebära. – Jag ser det som att motsatsen vore ett gigantiskt experiment. Jag förstår inte hur de vågar ta det på sitt ansvar att barnen ska berövas det skyddet digital undervisning faktiskt innebär, säger hon. \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\tSå undervisar du digismart i förskolan\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t Utforska tillsammans. Det finns många pedagogiska fördelar. Det är ett praktiskt sätt att lära ut ett annat tänkande kring kunskap och lärande. Det är flexibelt och alla kan bidra, motsatsen till vad det gamla skolsystemet signalerar. Försök att tänka bort det tekniska, se det som något annat. Se det som ett pussel som ni löser tillsammans. Orolig för lång skärmtid? Tänk att barnet sitter och bygger Lego på golvet. Hade du stressat upp dig då? Gå med i en Facebookgrupp som handlar om ämnet. Där kan man utbyta erfarenheter och slipper uppfinna hjulet varenda gång. Det är vuxnas ansvar hur barn har det. Om ett barn inte mår bra av ett visst innehåll eller att sitta still länge – då får du bestämma.  Källa: Elza Dunkels, forskare kring barn och nätanvändning. \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t Elza Dunkels har heller inte hittat någon tillförlitlig forskning som visar att skärmande skulle vara skadligt för mindre barn. Disa Jernudd (t.v) och Elza Dunkels bemöter barnläkarna som är skeptiska till digitaliseringen i förskolan. Även Disa Jernudd, generalsekreterare för ideella föreningen Kodcentrum, menar att det vore en otjänst att låta förskolan vara en icke-digital zon. – Programmering är ett nutida språk. Det är inte något man kan blunda för eller hävda att man ska skydda sig ifrån. Genom att introducera det tidigt för barn kan vi hjälpa dem att hantera digitaliseringen i samhället, säger hon. Jörgen Landehag refererar till att mycket skärmtid påverkar barns finmotorik negativt, och att fokus på surfplattan kan leda till att barnen blir mindre intresserade av sociala relationer. – De digitala verktygen riskerar att ta tid från leken och det är lek som små barn drivs av. De lär sig med hela kroppen och utvecklas när alla sinnena är med. Som att till exempel klappa en ko, att känna pälsen under fingrarna och samtidigt se dess storlek, säger han till tidningen. Leken kommer in i den digitala undervisningen, enligt Disa Jernudd. Kodcentrum lär barn mellan 10 och 12 års ålder att programmera. – Jobbar man med det på rätt sätt med barnen, bygger man bort att barnen bara konsumerar innehåll för att i stället också producera. Och för att skapa ett spel och bygga en berättelse och karaktärer så behöver du vara kreativ – bara det att man använder andra verktyg än vi gjorde som små, säger hon. Samtidigt säger Elza Dunkels att digitaliseringen med säkerhet kommer att påverka barn på sikt. – Nu spekulerar jag, men vi kommer att se ett annat sätt att tänka kring tålamod. Digitaliseringen gör något med vår förmåga att avvakta. Men så har det alltid sett ut, det kommer ny teknik som medför nya förmågor som ersätter det som gått förlorat, säger hon. \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t”Förskolans uppdrag är att sluta ”the app gap”\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Läs artikeln'

Läsarna: Här är viktigaste skolfrågan för oss

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Ni läsare fick rösta på vilken fråga som är viktigast i skoldebatten just nu – resultatet framförde vi till skolprofilerna på plats i Almedalen. Hur bra koll har de?
'Engagemanget var stort när Lärarnas tidning lät läsarna tycka till vad som är hetast i skoldebatten just nu. Över tusen svarade på frågan i våra sociala kanaler. Här kommer ”facit”: Nästan hälften (41 procent) valde Arbetsmiljö och drygt en tredjedel (36 procent) svarade Nedskärningar . Efter de två största grupperna kom Dokumentationshetsen och Lärarbristen på 11 respektive 10 procent. Bara en procent valde Föräldrakontakt och av övriga frågor var det flest som angav För stora barngrupper. Arbetsmiljön är viktigaste frågan bland Lärarnas tidnings läsare.   Lärarbristen, dokumentationshetsen…allt sammanfattas i arbetsmiljön. Precis som flera läsare hade skolprofilerna i Almedalen svårt att bara välja en fråga. Så här resonerade de kring vad de tror är viktigast för lärarna själva: ARBETSMILJÖ Ilona Szatmari Waldau, utbildnings- och forskningspolitisk talesperson (V): – Jag tycker att allt hänger ihop. Men arbetsmiljön väljer jag. Lärarbristen påverkar arbetsmiljön. Dokumentationshetsen påverkar också arbetsmiljön. Föräldrakontakten kan påverka arbetsmiljön, eller arbetsmiljön kan påverka föräldrakontakten. Och nedskärningar påverkar i allra högsta grad arbetsmiljön. Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson (L): – Om man frågar politikerna så är det lärarbristen. Men frågar man lärarna…. Arbetsmiljön är enligt SCB den viktigaste faktorn för att lärare lämnar läraryrket. Vi kan prata om lärarutbildningen, men de effekterna kommer om fyra-fem år och vi behöver göra något nu. Och det är att behålla och rekrytera tillbaka duktiga pedagoger som har slutat på grund av bristerna i arbetsmiljö. Anna Ekström, utbildningsminister. Utbildningsminister Anna Ekström (S): – Lärarbristen, dokumentationshetsen…allt sammanfattas i arbetsmiljön. Var det rätt? Ska vi minska dokumentationen så måste vi öka tilliten. Och den ökade tilliten är svår att åstadkomma i ett marknadssystem som vi har. Man måste försöka hitta vägar runt det och samtidigt öka likvärdigheten. Kristina Axén Ohlin, utbildningspolitisk talesperson (M): – Arbetsmiljö och dokumentationsbördan. Det är vad jag hör från fackligt aktiva lärare. NEDSKÄRNINGAR Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö, f.d. rektor i Sjumilaskolan: – Oj. Alla känns väldigt relevanta. Det va r väldigt väldigt svårt. Hade man frågat på skolledarnivå hade det varit lärarbristen. Tillsammans med nedskärningarna. \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t FOTO: TT \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tHär blir lärarna av med 3 000 kronor i månaden\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t Läs artikeln \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t\t   Reporter: Emma Olsson Sammanställning: Hampus Hagman'

BEO: ”Förstår lärarnas anmälningsrädsla”

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Anmälningarna till Barn- och elevombudsmannen (BEO) ökar –  vad kan lärare göra i klassrummet mot stökiga elever och hur förebyggs överdokumentation?
'J ust nu pågår elva fall av skadeståndstvister i domstol, där BEO kräver huvudmän på böter efter kränkande behandling mot elever. Samtidigt uppger många lärare att skollagen är otydlig när det gäller ingripanden för att skapa lugn i klassrummet. En följd av det är att 4 av 10 lärare överdokumenterar, i rädsla för anmälan till Skolinspektionen. – Jag förstår den känslan. Men ansvaret ligger på kommunen eller den som driver den fristående skolan, att arbeta förebyggande och se till att de elever som har behov av särskilt stöd faktiskt får det, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudsman (BEO). Och dokumentationsbördan är ett arbetsmiljöproblem. Fyrtio procent av lärarna funderar på att lämna arbetet på grund av dokumentationskraven, enligt en undersökning från Lärarförbundet. Det handlar till exempel om att rapportera problem som uppstår när lärare avvisar stökiga elever ur klassrummet. BEO anser att reglerna är tydliga. En lärare har stora möjligheter att avvisa stökiga elever, enligt en dom från Högsta domstolen till och med genom att ta ett hårt grepp i armen. BEO Caroline Dyrefors Grufman intervjuas i Almedalen. Förra året fattade BEO beslut i 800 fall som rör kränkande behandling. En dryg tredjedel av dem resulterade i kritik från myndigheten. Det viktigaste är att huvudmännen arbetar förebyggande, enligt Caroline Dyrefors Grufman. ­– Det går att förebygga väldigt mycket, genom att man pratar om de här frågorna. Att man ser till att eleverna är trygga redan från början, att lärarna har rätt utbildning i de här frågorna och att elever som behöver får det stöd de har rätt till, säger hon. Ofta handlar det om brister i anmälnings- och utredningsskyldighet. Åtgärder som faller på huvudmannen. Förebyggande arbete är luddigt. Vad kan lärare göra i klassrummet? – Bygga relationer till eleverna. Våga vara ledare i klassrummet och ställa krav på sina huvudmän.'

Kravet: Nationell plan för att lösa lärarbristen

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Besparingar och lärarbrist kräver snabba åtgärder – men inte utan att lärarna får vara med och bestämma. Nu föreslår Lärarförbundet ett skolpolitiskt råd.
'Lärarbristen är akut ­– fram till 2021 saknas 77 000 lärare i skolan. Det leder bland annat till att en tredjedel av lärarna i grundskolan saknar behörighet. Samtidigt gör en majoritet av kommunerna nedskärningar i budgeten. Det kräver snabba insatser. Men lärarna vill vara med och bestämma. Därför har Lärarförbundet lämnat in ett förslag om ett skolpolitiskt råd till regeringen och Centerpartiet och Liberalerna, arkitekterna bakom Januariavtalet. Meningen är att lärare ska delta i beslut kring skolfrågor. Medlemmar i rådet skulle vara lärarfacken, skolledare och arbetsgivare. Fokus för Johanna Jaara-Åstrand är överenskommelser snarare en av partipolitik. – Skolpolitiken är en dragkamp. Skulle det bli en större samling och uppslutning bakom att komma överens, när man skrapar på ytan är skillnaderna inte så stora, utan de påverkas av den situation vi har. Man ska trumfa varandra, säger hon. Ett ytterligare förslag från Lärarförbundet är en nationell strategi för hur fler ska vilja bli lärare. Under kvällens debatt i Almedalen kommer det dock inga sådana politiska löften. En ny undersökning från Lärarförbundet visar att hälften av de obehöriga lärarna har hoppat av lärarutbildningen. Hälften av dessa har mindre än en termin kvar. Johanna Jaara–Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet, uppmanar politikerna i Almedalen att passa på. – Satsa på den här gruppen. Det är en effektiv dellösning, säger hon. Lärarförbundets förslag går ut på att satsa på att göra det lättare att nå målet, att bli behörig lärare.  De obehöriga lärarna i undersökningen vill få tillgodogöra sig sin yrkeslivserfarenhet, öka möjligheten att plugga på deltid, samt att se över möjligheter till finansiering. Utbildningsminister Anna Ekström (S) lovar smidigare KPU (kompletterande pedagogisk utbildning). Det ska bli lättare och snabbare för akademiker att ta ett snabbspår till legget. – Mycket av skolpolitiken är uppifrånpolitik. Om skolan ska ha vetenskap och beprövad erfarenhet som grund, så borde skolpolitiken också ha det, säger hon. En tidigare undersökning från Lärarförbundet visar att dokumentationskravet får 4 av 10 lärare att fundera på att sluta. – Det är en osund dokumentationskultur, som riskerar att spä på lärarbristen, säger Johanna Jaara-Åstrand. Anna Ekström nyanserar den bilden. – Så länge vi har en skola i konkurrens, måste vi se till att den gör vad den ska, säger hon. Roger Haddad (L) vill lyfta de kommunala dokumentationskraven. – Det är kommuner och lokala huvudmän som lägger på. Vi måste rensa där, säger han. Kristina Axén Olin tycker att det pratas för lite om ledarskap när det gäller kommunala krav och påstridiga föräldrar. – Rektorer kan hålla emot och värna om personalen, säger hon. Johanna Jaara-Åstrand är nöjd med kvällen. – Läget är kritiskt, men det är åtgärder som vi föreslår som är oprövade nu. Det innebär att bara man fattar riktiga beslut och vidtar åtgärder så har vi kommit långt. Jag skulle vara mer desperat och frustrerad om vi hade uttömt alla möjligheter, säger hon. \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\tVad sa dom, egentligen?\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t ”Kvaliteten och avhoppen är under all kritik.” // Roger Haddad (L) om lärarutbildningarna. ”Om det gör någon glad så är det många regeringar av olika färger som medverkat till att det utbildas för få lärare.” // Anna Ekström, utbildningsminister (S). ”Den politiska och demokratiska processen är långsam, det är väldigt långa ledtider och tungrott.” // Kristina Axén Olin (M) ”Det pratas inte mycket åt andra hållet heller.” //Ilona Szatmári Waldau (V) som tycker att partierna i Januariavtalet borde stämma av med Vänstern. ”Jag har god nattsömn. Om jag vaknar så är det en katt som har väckt mig. Då tänker jag på lärarbristen.” // Anna Ekström (S). \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t Se debatten i sin helhet här!'

Drastiska förslaget: Lägg ner skolor med dåliga resultat

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

I debatten om ungas utanförskap lyfter utbildningsminister Anna Ekström (S) språket som vägen ut ur kriminalitet och in i samhället. Skolchefen Hamid Zafar föreslår mer radikala grepp.
'D en stora snackisen i Almedalen är inte sambandet mellan bristande utbildning och kriminalitet, utan snarare vädret. Regnet och vindbyarna som får paraplyer att vika sig i protest. Men i Almedalsbiblioteket debatterar utbildningsminister Anna Ekström (S), Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Skolinspektionen, chefsåklagare Lise Tamm och Jennie Gustafsson, förbundsordförande för Sveriges elevråd (SVEA) och barn- och utbildningschefen Hamid Zafar sambandet mellan bristande skolgång och kriminalitet. Efteråt ger Hamid Zafar sitt recept på hur den svenska skolan ska vända resultaten. – Den viktigaste frågan är den jag lyfte i debatten, den bristande likvärdigheten i svensk skola. Du kan ha ditt barn i två olika skolor och ge dem helt olika utbildning, helt olika framtidsmöjligheter. Det är ganska förskräckligt. Det finns ingen enda insats som ger en likvärdig skola, säger han. – Jag tror att man behöver en verktygslåda med många olika saker. Skolor som har haft låga resultat under lång tid, dom ska man lägga ner. Jag är drastisk. Om du lägger det i en vågskål, ena sidan är elevernas framtidsutsikter, det andra är prestigeförlusten att lägga ner en skola. För mig väger elevernas resultat avsevärt tyngre än några politikernas förbannade prestige, säger han. Allt handlar inte om pengar. – Ge tydligare stöd till rektorer och lärare i dessa områden, till exempel ledarskapsstöd. Skolverkets Samverkan för bästa skola-satsning är bra men den är inte helhjärtad. Skolverket har inte alltid vad skolan behöver. Jag behövde stöd till lärare som brister i sitt ledarskap. Det var för känsligt för att prata om, säger han. För Hamid Zafar är det ändå eleven som står i centrum. ­– Om eleverna behöver en lärare som har kontroll över sitt klassrum är det avsevärt mycket viktigare än om läraren känner sig utpekad. Men i skolans värld är alla insatser generella. Ska man jobba med språkutvecklande arbete, då ska alla göra det. Ska man jobba med lågeffektivt bemötande, så ska alla göra det. Inte de lärare som har störst behov. Man behöver jobba mer inriktat, säger han. Frågan kommer upp i debatten. Hur ska skolan skapa integration i ett segregerat samhälle? – Skolan kan inte lösa det ensamt. Kan vi fortsätta ha tanken om att alla barn ska ha nära till skolgång? Är det inte viktigare att fokusera på att alla barn borde ha rätt till en bra skola? Utifrån den rådande tillståndet tror jag att det utvecklingen kommer att vara kommer att bli mer bussning, mer nedläggning av skolor, mer arbete med elevsammansättningen i klassrummet. Det kommer vi att prata om i Almedalen om fem år. Varje skoldiskussion handlar om resurser och nedskärningar. Hur ska man satsa på de här områdena när det inte finns pengar? – Det är jättesvårt. Men man behöver ställa frågan varför kommunerna måste spara? Är det staten som ska betala statsskulden, då behöver vi ställa krav på staten. Vilka krav har du på utbildningsministern? – Fokusera på det mest grundläggande. Hur kan skolan erbjuda det som är good enough? Vad måste eleverna kunna innan de kan gå vidare? Släpp digitaliseringen. Vi släpper grundkraven men satsar på digitalisering. Jag får inte ekvationen att gå ihop. Vad kan jag göra som lärare? – Man behöver samarbeta mer med kollegiet, man är mer beroende av varandra än tidigare. Man behöver jobba mer med att identifiera verksamhetens problem. Är det studieron som brister, då ska man jobba med dem. Är det en hård jargong? Då ska man jobba med den. Är det att man inte kan läsa och skriva och räkna, fokusera på det.'

Zafar: Pengarna är inte allt för lärare

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Nyheten om lönebonusen för förstelärare i utsatta områden rör upp starka känslor. Dessutom är effekten tveksam enligt både Hamid Zafar och forskaren.
'I dag kan förstelärare i socioekonomiskt utsatta områden få 5 000 extra i lönekuvertet varje månad. Efter sommaren fördubblas summan. Det kungjorde regeringen förra veckan. Beslutet har fått Lärarnas Tidnings läsare att reagera, bland annat på Facebook; ”Jag blir så trött på detta ….vi behöver bra lön o bra arbetsmiljö alla….även förstelärare”. ”Men andrelärarna då?”. ”Som gjort för splittring kollegor emellan”. Regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, hoppas på så sätt attrahera erfarna lärare till skolor med lägre resultat. Men effekten av bonusen har hittills varit begränsad, menar Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö. Kanske är han mer känd på grund av sitt förra jobb, då han vände resultaten på tidigare problemskolan Sjumilaskolan i Biskopsgården, Göteborg. – Min erfarenhet är att pengar inte är allt för lärare. Det är arbetsmiljö, samarbete, klimat och kultur på skolan som lockar. Det ställer väldigt höga krav på rektorn, säger han. Samtidigt ifrågasätter forskningen vilken effekt förstelärarsystemet har på resultaten. – I min forskning finns det inget som tyder på att förstelärare har inneburit att resultaten höjts. Lärare har betydelse för resultaten, men vilka kompetenser det handlar om och hur man ska kunna identifiera dessa är svårare att visa, säger Catarina Player–Koro, docent vid Göteborgs universitet. Catarina Player Koro. Ett problem med karriärsatsningen är att det inte går att säkerställa att det verkligen är de mest kompetenta lärarna som utses till förstelärare. Det visar hennes forskning kring förstelärare i matematik. Hamid Zafar efterlyser i stället mer arbete från huvudmännens sida. – Det finns ingen universalfix för de här skolorna. Det är jätteknepigt. Jag är inte helt säker på att Skolverket sitter på lösningarna. Min erfarenhet är att huvudmännen sitter på nycklarna. Hur organisationen ser ut, elevsammansättningen i klassrummen, vilka lärare som jobbar på vilka skolor, säger Hamid Zafar. Så här kommenterade utbildningsministern Anna Ekström (S) regeringens satsning: – De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. Ett sätt att göra tjänsterna mer attraktiva är att erbjuda karriärsteg. Genom att satsa på högre löner kan staten bidra till att vi får fler förstelärare i våra utanförskapsskolor.'

”Förskolans uppdrag är att sluta ”the app gap”

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Det är inte enskilda förskollärare som är ansvariga för den nya digitaliseringen. Det menar forskaren och skolutvecklaren Christian Eidevald.– Kompetensutveckling är vårt ansvar som huvudman. Vi måste ta fram material, säger han.
'Idag träder en ny läroplan för förskolan i kraft. Bland annat innebär den att förskolan ska bli digital. – Den stora skillnaden som jag ser det är att tidigare stod det att förskolan bör jobba med digitalisering. Nu står det att alla ska, säger Christian Eidevald, docent i förskoledidaktik och utvecklingschef inom förskoleförvaltningen i Göteborgs stad. Det är inte riktigt dags för semester än, han sitter och skriver om den nya läroplanen. Målet är att ge förskollärarna i kommunen material de kan använda för att uppfylla de nya kraven. Förskoleförvaltningen i Göteborgs stad har en egen avdelning som arbetar med digitalisering. Ett femtontal personer ansvarar för både it-support och pedagogik. – Förskolan har länge varit så att det kommer nya förordningar sen får varje förskollärare sätta sig med dem. Det är inte rimligt. Vi som forskare och huvudmän måste bidra med hur man ska jobba med det här, säger han. Support – både vad det gäller IT och digital pedagogik – är ett av kraven på huvudmännen i den digitala strategi som Skolverket och Sveriges kommuner och Landsting tagit fram. Andra krav är att frågan ska prioriteras, och att det ska finnas långsiktig finansiering. Frågan är hur landets huvudmän ska uppfylla kraven, med tanke på besparingskraven som kommunerna brottas med. – Det här är inget kommunerna själva kan ta ansvar för. När det kommer nya mål i läroplanen behöver staten skjuta till resurser, säger Lotta Andersson-Damberg, utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Hon bekräftar också att skillnaderna är stora mellan olika kommuner. Det kan handla om allt från tillgång till digitala verktyg, kunniga pedagoger samt fungerande internetuppkoppling. Ännu är det inte klart när stödmaterialet kommer att presenteras i Göteborg. \t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\tTre saker du bör kunna\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t Förstå det nya uppdraget. Ha kunskap om tekniken som sådan. Förbereda barn för en digitaliserad värld. Källa: Christian Eidevald \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t\t\t \t\t\t – De är nya för oss, skrivningarna, och vi måste sätta oss in i dem, säger Christian Eidevald och beklagar att diskussionen till stor del handlar om själva tekniken, surfplattor eller datorer. – Alla barn har tillgång till telefoner eller paddor idag. Förskolans kompensatoriska uppdrag handlar i stället om att sluta ”the app gap” – att alla barn får möta goda pedagogiska program och appar, säger han. Det krävs inte ens teknik för att arbeta med grundläggande programmering, menar Christian Eidevald. Kritiken mot att det blir dyrt för huvudmännen avfärdar han. – Uppdraget kräver inte speciellt mycket teknik. Vi behöver inte köpa in ipads till alla. Man kan programmera fröken att gå i en bana, man behöver ingen teknik och inga skärmar men man lägger grunden till ett digitaliseringssamhälle, säger Christian Eidevald.'

Undervisning i mindre grupper ska underlättas

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Regeringen tillsätter utredning: ”Grunden är att elever ges en god likvärdig undervisning och att stöd i små grupper ges om pedagogiska behov finns”
'D et råder oklarhet kring när och hur skolor får ge elever undervisning i smågrupper. Det menar utbildningsdepartementet. Bland annat pekar de på långa väntetider för elever som bedöms ha behov av att gå i en mindre grupp för att kunna uppnå kunskapsmålen. Nu vill regeringen, i överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, titta närmare på vad skollagen säger och hur man kan göra reglerna tydligare. – Vi ser att det (undervisning i mindre grupp) används i olika stor utsträckning av skolor, och det är bra att man tittar på det i utredningen. När skolor saknar rutiner och strukturer för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd för elever lämnas lärare ensamma att hantera detta i klassrummet, säger Åsa Vikström, verksamhetsområdeschef på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtidigt ska utredningen kartlägga hur väl de resursskolor som finns idag fungerar och ge förslag på förbättringar. Utredningen ingår som en del i utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, som får förlängd utredningstid till februari 2020. – Grunden är att elever ges en god likvärdig undervisning och att stöd i små grupper ges om pedagogiska behov finns. Det är också avgörande att stödet ges skyndsamt utifrån elevens behov genom att resurser och kompetens finns att tillgå, säger Åsa Vikström. Utredaren ska också analysera hur stödet särskild undervisningsgrupp används idag, och vilka beslut från rektor eller huvudman som ligger bakom. – Ingen elev ska lämnas efter eller hållas tillbaka. Alla elever ska ges möjlighet att nå målen och få de stödinsatser som de behöver. En del mår bättre och lär sig mer om de får vistas i ett mindre sammanhang. Regeringen vill därför att det ska bli lättare för elever att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper, säger utbildningsminister Anna Ekström, i ett pressmeddelande.'

Friskola kan stängas – mister tillståndet

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Skolinspektionen har beslutat att dra tillbaka tillståndet att driva friskola för Elma School AB i Stockholm. Bolaget driver en grundskola i Rågsved i södra Stockholm med 272 elever.
'O rsaken till att tillståndet dras tillbaka är att bolaget inte klarat Skolinspektionens lämplighetsprövning. Skolverksamheten har haft allvarliga brister en längre tid och det har även förekommit ekonomisk misskötsel, enligt Skolinspektionen. Beslutet innebär att skolans elever måste få plats i andra skolor nästa läsår. Skolinspektionens beslut kan överklagas, men det gäller fram till domstol i så fall prövat frågan. Skolinspektionen har dessutom förelagt Hörby Yrkesgymnasium AB att få ordning på sin ekonomi. Om det inte sker kan bolagets tillstånd dras tillbaka. Det är första gången skolhuvudmän får tillståndet indraget respektive skarpa krav sedan Skolinspektionen börjat granska friskolehuvudmäns lämplighet. Enkelt uttryckt kan man säga att tidigare var själva skolorna i fokus för granskningarna. Nu blir de som äger och driver friskola också synade, utifrån kompetens och ekonomisk stabilitet.'

Dubbelt lönepåslag i utsatta områden

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Från och med första augusti kan förstelärare i utsatta områden få dubblerat lönetillägg, 10 000 kronor i månaden.
'Lärarbristen gör det svårt att rekrytera överallt, och skolor i socialt utsatta områden har ofta större utmaning att hitta behöriga lärare. – De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. Ett sätt att göra tjänsterna mer attraktiva är att erbjuda karriärsteg. Genom att satsa på högre löner kan staten bidra till att vi får fler förstelärare i våra utanförskapsskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström. Därför finns möjlighet för huvudmän att ansöka om bidrag för att ge förstelärare på sådana skolor ett lönetillägg. Idag ligger bonusen på 5 000 kronor. Men nu har regeringen klubbat igenom en fördubbling som träder i kraft till hösten. Det ska också bli lättare för huvudmännen att ansöka om det statliga bidraget. Förändringen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.'

Fängelse för grova ekobrott i muslimsk skola

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Fyra tidigare styrelseledamöter i den muslimska friskolekoncernen Al-Azhars ägarstiftelse döms för grova ekobrott.Den 51-årige grundaren av stiftelsen lät föra ut tio miljoner kronor från stiftelsen för att starta en islamisk bank.
'Han döms av Stockholms tingsrätt till fängelse i 4,5 år för grov trolöshet mot huvudman, grovt bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott. Genom olika transaktioner har han förflyttat pengar från stiftelsens konto, som skulle gå till skolverksamhet, till ett planerat bankprojekt – Sveriges första räntefria islamiska bank. Grundaren har även fört över ytterligare ett antal miljoner till bankprojektet från stiftelsens dotterbolag och ett fristående bolag. Till sin hjälp har 51-åringen haft tre företrädare för stiftelsen som skyddat honom genom att skapa falska handlingar som man gett till länsstyrelsen. Enligt domstolen har pengar strömmat mellan stiftelsen och de olika bolagen, medan bokföringen allvarligt åsidosatts. De tre medhjälparna döms till fängelse i drygt två år vardera för grovt skyddande av brottsling, grovt osant intygande och grovt bokföringsbrott. Samtliga fyra får även näringsförbud och ska betala skadestånd till stiftelsen. ”Projektet att starta en islamisk bank, som krävde finansiering om minst 100–150 miljoner, föll på att de svenska bankerna inte ville medverka till att pengar från investerare i Mellanöstern fördes till Sverige. Det var fel av stiftelsen, som bedriver skolverksamhet, att överhuvudtaget medverka i ett sådant projekt och uttagen har också skadat stiftelsen”, säger rättens ordförande, rådmannen Caroline Hedvall, säger i en skriftlig kommentar. Samtliga åtalade har förnekat brott och grundarens advokat säger att domen med största sannolikhet kommer att överklagas. Det är klart att det är en besvikelse. Tingsrätten har gått på åklagarens linje och inte delat den bedömning som vi har gjort, säger advokat Max Ahlgren. Al-Azhar driver friskolor med muslimsk inriktning på flera orter i landet och har varit i blåsväder förr. Bland annat har Skolinspektionen kritiserat skolan för att hålla bön under lektionstid, vilket strider mot skollagen. Totalt åtalades sju personer i målet. Två frias helt och den sista, en kvinna, dök aldrig upp på huvudförhandlingen och döms därför inte nu.'

Klart: Reglerna för idrottsgymnasier utreds

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Regeringen ska låta utreda villkoren för landets alla idrottsgymnasier i höst. Det beskedet lämnar utbildningsminister Anna Ekström (S) efter ett möte med inblandade parter.
'Nyligen riktade riksdagen en uppmaning till regeringen att se över reglerna för idrottsgymnasier. Det speciella med idrottsgymnasier är att de ger elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera sin idrott med gymnasiestudier. Den fråga som varit på tapeten ett tag är hur skollagens generella krav på avgiftsfri utbildning går ihop med idrottsutrustning som eleverna förväntas ha, utrustning som kostar tusentals eller till och med hundratusentals kronor. Frågan fick förnyad aktualitet i vintras när ett idrottsgymnasium med utbildning för elitryttare fick kritik för att eleverna förväntades ha med sig sin häst. Som respons på riksdagens uppmaning bjöd utbildningsminister Anna Ekström in representanter från Riksidrottsförbundet, några idrottsgymnasier och skolmyndigheterna till ett möte på onsdagen. – Efter att ha hört deras åsikter om hur bråttom det är, har jag bestämt att vi ska avsätta resurser för att arbeta med detta redan under hösten. På mötet fanns en stor enighet om att frågan om kostnader för utrustning inte berör en sport utan egentligen alla sporter, säger Ekström. Utredningen ska också se över reglerna för finansiering och antagning till idrottsgymnasierna, som finns i två former: riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. – Det var en ganska samstämmig uppfattning att det är svårt att motivera att det finns två typer av idrottsutbildning, säger Ekström.'