{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Ingenjören: Tröttheten minskar med åldern | Njus Sverige

Tröttheten minskar med åldern

Karriär och Arbete Ingenjören

Känner du dig trött och utarbetad? Se till att ge dig själv tid för återhämtning och trösta dig med att vi blir piggare med åldern. Torbjörn Åkerstedt är forskare på Karolinska Institutet och har specialiserat sig på forskning kring sömn. Han har
'Känner du dig trött och utarbetad? Se till att ge dig själv tid för återhämtning och trösta dig med att vi blir piggare med åldern. Torbjörn Åkerstedt är forskare på Karolinska Institutet och har specialiserat sig på forskning kring sömn. Han har bland annat studerat åldrandets effekter på sömn och trötthet i ett AFA-finansierat projekt som nyligen avslutats. Torbjörn Åkerstedt – Vi har följt omkring 5 000 personer under åtta år och det är tydligt att tröttheten minskar med åldern. Många tycker att detta är intressant eftersom det går emot den gängse uppfattningen att man bli tröttare med åren. Så är det alltså inte, säger han. Tröttast är man i åldern mellan 18 och 25. Vad detta beror på har flera tänkbara förklaringar. En hypotes är att hjärnan blir trött av att lära sig nya saker. Vid inlärning fyrar hjärnan av nervimpulser och kopplar ihop neuroner i hjärnan. Ju mer man lär sig, desto fler nervimpulser fyras av och det kräver energi. Stress, särskilt i kombination med en livssituation där det händer mycket på både arbete och fritid, är också något som kräver hjärnans ständiga uppmärksamhet. Effekten blir att hjärnan får slut på bränsle och behöver vila – vi blir trötta. – Värst utsatta är yngre som studerar eller de som har knepiga jobb där hjärnan behöver arbeta hårt. När vi blir äldre har vi byggt upp en erfarenhet vilket innebär att hjärnan inte behöver jobba lika hårt med att lära sig nya saker. Dessutom har äldre personer en annan livssituation där vardagen inte är lika krävande. En annan hypotes är att hjärnbarken minskar i omfång när vi blir äldre, vilket innebär att det behövs mindre sömn för att återställa hjärnan. Oavsett förklaring, piggast i studierna är pensionärerna. – Pensionseffekten är väldigt tydlig. Pensioneringen i sig innebär förstås en lägre stressnivå, men dessutom har man obegränsat med tid och kan alltså sova mer. Torbjörn Åkerstedt konstaterar att resultaten är tydliga och borde vara ett viktigt argument för att senarelägga pensionsåldern för dem som vill. – Äldre är faktiskt piggare och fräschare än yngre, jag skulle önska att fler arbetsgivare insåg detta. I Sverige har vi en väldigt negativ attityd till åldrande. Redan när man passerat 40 är man för gammal på arbetsmarknaden, när det i själva verket är då man orkar och har möjlighet att vara mest effektiv. Att då och då vara trött på jobbet är kanske inte så ovanligt, men ständig trötthet är något man bör ta på allvar. Torbjörn Åkerstedt poängterar att trötthet är en indikation på att något inte är bra. – Trötthet är det vanligaste symptomet när vi inte mår bra, det är en signal om att kroppen behöver återhämtning. Stress, utbrändhet och även en vanlig förkylning börjar ofta med en trötthetskänsla. Att vila och sova är förstås viktigt för att undvika trötthet. Torbjörn Åkerstedt bekräftar att vi oftast är piggare när vi är lediga och kan stressa ner. Men för att undvika vardagströttheten tror han att det viktigaste är att begränsa antalet aktiviteter. – Det viktigaste är att sänka ambitionsnivån. Undvik att ta på dig för mycket arbete, minska på antalet aktiviteter och tacka nej när det blir för mycket. Se till att du får mer egentid och mer tid till att tänka dina egna tankar, då mår hjärnan som allra bäst, säger Torbjörn Åkerstedt. Anna Nyström'

Ingenjörsbrist – men företagen lockar inte med hög lön

Karriär och Arbete Ingenjören

Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de lockar ingenjörerna med. Jerker Lindsten, vd, HiQ:s
'Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de lockar ingenjörerna med. Jerker Lindsten Jerker Lindsten, vd, HiQ:s Göteborgskontor Upplever du att det är ingenjörsbrist? – Ja, det är en stor brist inom många IT-områden och inte bara i Sverige utan även i Norge och Danmark där vi också har kunder. Vilken kompetens är det mest brist på? – Det är svårast är att hitta personer som kombinerar kompetens inom mjukvara med domänkunskap inom automotive som är ett stort område i Västsverige när bilindustrin har blivit en mjukvaruindustri. Juniora ingenjörer är lite lättare att hitta, men inte alls lätt. Hur mycket rekryterar ni från andra länder? – Mycket, nu har vi över 30 nationaliteter bland medarbetarna. Vi har också två kontor med mjukvaruutvecklare utomlands, ett i Moskva och ett i Gdansk i Polen med sammanlagt 100 medarbetare. De är utbildade på bra universitet, är väldigt duktiga och våra kunder är nöjda med resultaten. Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist?  – Lönerna är lägre i Ryssland och Polen men det är inte huvuddrivkraften. Det handlar främst om att hitta rätt personer. Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka till er ingenjörer från andra arbetsgivare?  – Nej, det gör vi inte. Att erbjuda en marknadsmässig lön är viktigt men att köpa över folk är inte smart. Det blir en hysterisk marknad och ger ingen långsiktig hållbar lösning. Undersökningar visar att lönen bara är ett av många kriterier som är viktiga för ingenjörer. Man måste också att kunna erbjuda intressanta arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling. Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen? – Öka antalet utbildningsplatser på högskolan för ingenjörer inom mjukvaruutveckling med 20-30 procent. Beatrice Silow Beatrice Silow, kommunikations- och kulturchef, Sigma IT Upplever du att det är ingenjörsbrist? – Ja, definitivt. Sigma IT har över 1200 anställda på 22 kontor och vi växer med 15–20 procent per år men skulle kunna växa mer. I dag tvingas vi att avstå från uppdrag därför att vi inte hittar inte rätt kompetens. Vilken kompetens är det mest brist på? – Främst systemutvecklare inom olika språk men även kompetens inom andra områden, exempelvis affärssystem, AI och business analyst. Rekryterar ni bara ingenjörer eller även andra med kortare utbildningar? – Den stora volymen är ingenjörer och systemvetare men de räcker inte till. Vi söker både erfarna och de som är i början av sin karriär. I första hand rekryterar vi från högskolor men även från YH-utbildningar. Där ser vi dock ofta att vi behöver komplettera med vidareutbildning. Hur mycket rekryterar ni från andra länder? – En hel del, både nyexaminerade och seniora experter. Som komplement till egen rekrytering har vi också öppnat kontor utomlands. I dag har vi 50 personer anställda i Polen och 50 i Indien som stöttar projekten i Sverige, främst med systemutveckling och programmering, ofta expertkompetenser som vi har svårt att hitta i Sverige. Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist?  – Det främsta skälet är att få tag i personer med rätt kompetens som kan utföra uppdragen men möjligheten att sänka kostnaden är också en faktor, dock inte så avgörande som man kan tro. Många experter kostar en hel del oavsett var de finns i världen. Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka till er ingenjörer från andra arbetsgivare?  – Självklart har vi alltid en lönediskussion vid rekrytering men IT-konsultbranschen är en mogen och prispressad bransch så utrymmet för stora lönerace är ganska begränsat. Det ser vi bland annat stora offentliga upphandlingar där man nästan alltid väljer den med lägst kostnad. Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen? – Det behövs definitivt fler utbildningsplatser för dataingenjörer men vi måste också erbjuda bättre möjligheter till omskolning. Det behöver inte nödvändigtvis vara utbildningar på fem år inom högskola eller universitet. Jonn Lantz Jonn Lantz, technical leader inom agil mjukvaruutveckling, Volvo Cars Upplever ni att det är ingenjörsbrist? – Ja, utan tvekan. Det är bristen på kompetens som är anledningen till att vi tar in så många konsulter men konsultföretagen har svårt att hitta tillräckligt många svenska ingenjörer. Vilken kompetens är det mest brist på? – Mjukvaruutvecklare, främst Linux-seniorer från modern mjukvaruutveckling. Ingenjörer från state-of-the-art-bolag som Spotify, Ericsson, Tesla och andra bolag i Silicon Valley är drömrekryteringar. Deras kompetens är hett eftertraktad men extremt svår att få tag i. Rekryterar ni bara ingenjörer eller även andra med kortare utbildningar? – Vi rekryterar främst ingenjörer och doktorer. Hur mycket rekryterar ni från andra länder? – Vi engagerade omkring 1000 personer förra året (anställda och konsulter) och hundratals av dem kommer från andra länder. Vi anlitar både svenska och utländska konsultföretag som rekryterar konsulter från hela Europa, Kina, Indien, Pakistan, Ryssland och Ukraina. Handlar utlokaliseringen utomlands bara om kompetensbrist? – Ja, utan tvekan. I vilken mån kan man kompetensutveckla de ingenjörer som redan är anställda? – Vi försöker men det är svårt. Främst saknar vi seniorer inom mjukvaruutveckling och det tar tid att bli senior. Använder ni lön som ett konkurrensmedel för att locka ingenjörer från andra arbetsgivare?  – Lön är ganska viktigt men delaktighet är viktigare. Många vill få chansen att utveckla en superprodukt som slår över hela världen. Det handlar om känslan att man som individ kan göra stor skillnad. Har du förslag på lösningar på ingenjörsbristen? – Fler kvinnor behöver bli ingenjörer. Industrin är till för stor del ett gubbträsk som missar 50 procent av kompetensen. Vi är på väg åt rätt håll men det går långsamt. Få kvinnor vill också doktorera, förmodligen därför att så många professorer är äldre män. Det här är ett problem för industrin. Utan kvinnor riskerar vi att få produkter som inte matchar kunderna. Karin Virgin'

”Jag har blivit sexuellt trakasserad – vad gör jag?”

Karriär och Arbete Ingenjören

I Sverige har 42 procent av kvinnorna och 9 procent av männen utsatts för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten. Vad gör man om det händer på jobbet? Stina Kimstrand, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, ger råd. Först,
'I Sverige har 42 procent av kvinnorna och 9 procent av männen utsatts för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten. Vad gör man om det händer på jobbet? Stina Kimstrand, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, ger råd. Först, vad är sexuella trakasserier? –Det kan vara väldigt olika saker, det är allt från fysisk beröring, att någon tafsar, till blickar eller saker som sägs. Det är något som gör att du upplever dig kränkt och känner obehag och som är av sexuell natur. Om man känner att man varit utsatt för något som varit obehagligt – är det viktigt att tänka på om det var sexuella trakasserier eller något annat? Stina Kimstrand – I första hand behöver man inte tänka på om det är sexuella trakasserier i juridisk mening och därmed i strid med diskrimineringslagen, utan att du har rätt att känna sig trygg på jobbet. Tänk: Hur upplevde jag situationen? Kände jag mig kränkt eller illa till mods? Om någon har ett sätt att prata eller röra vid mig som gör att jag känner obehag – då ska det inte förekomma. Ska man säga ifrån till den som trakasserar? – Enligt diskrimineringslagen krävs att den som utsätter någon för sexuella trakasserier har insikt i att det är ovälkommet. Är det till exempel så att en chef säger sexuellt laddade ord till mig är det viktigt att markera, att säga ”Jag vill inte att du säger så”. Det räcker. Då kan chefen inte påstå att den inte förstod eller inte visste att det var ovälkommet. Och om man tycker att det känns jobbigt att säga ifrån? – Det kan vara tufft att säga ifrån. Man kan bli ställd i situationen och chockad. ”Hände det där?”, ”Tittade hen i min urringning?”. Sexuella trakasserier kan också handla om makt, och det gör det också svårare att säga ifrån – varför hade annars Harvey Weinstien (den amerikanska filmproducenten) kunnat utsätta så många framgångsrika aktriser för sexuella trakasserier? – Kanske finns det en kollega jag har förtroende för som kan vara ett stöd när jag ska säga ifrån, eller en chef. Det som kan underlätta är också att det finns en medvetenhet i frågan – att jag inte ensam behöver fajtas för min rätt att inte bli sexuellt trakasserad, att man pratar om vad som är okej och inte på arbetsplatsen. Vad brukar de som utsätts vilja göra? – Olika individer vill olika saker och kan reagera på olika sätt, vissa vill bara säga upp sig och sluta, vissa blir stridslystna. Och vissa tycker att det är lugnt för dem men de vill att det ska vara schyssta förhållanden på arbetsplatsen, att andra inte ska behöva vara med om samma sak. Ska man anmäla om man blir utsatt? – Ja, från Sveriges Ingenjörer vill vi att man anmäler. För att få stopp på det. Vi uppmuntrar medlemmen att ta kontakt med sin fackliga företrädare lokalt och berätta vad som hänt och få hjälp att lyfta det här till arbetsgivaren. Men vi förstår att det här är en tuff situation att gå igenom. Och om man inte har någon lokal facklig företrädare? – Ring till Sveriges Ingenjörers rådgivning. Med oss kan man prata om vad man vill i den här situationen, om man vill ta upp det med arbetsgivaren eller om det känns som att det räcker med att bara prata med oss. Läs mer Här hittar du alla artiklar vi skrivit som handlar om sexuella trakasserier. Hur gör man om man vill anmäla? – Antingen vänder man sig som sagt till de lokalfackliga, eller så tar man kontakt själv med arbetsgivaren. Det kan vara den närmaste chefen eller HR. Ett medskick är att själv dokumentera vad man varit med om. Att skriva ner när och vad som hänt. Det blir en del av bevisningen. Vad ska arbetsgivaren göra om man anmäler? – Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda och få stopp på trakasserierna. Men för att det ska ske måste arbetsgivaren få kännedom om att något har hänt. Arbetsgivaren har också en jätteviktig roll i att alla ska känna att ”här accepterar vi inte sexuella trakasserier”, att det finns riktlinjer och rutiner. Om arbetsgivaren sopar frågan under mattan gör det både att folk inte vågar säga till om de blir utsatta, och så visar man att det är ett beteende man accepterar. Och det är i strid med lagen. Vad händer om man inte vill anmäla? – Det är en utsatt situation och det händer att den utsatta vill vara anonym, men det försvårar möjligheterna att komma åt problemet. Men det är bättre att säga någonting än ingenting. Vänder man sig till de lokalfackliga kan de ta det vidare till arbetsgivaren, exempelvis genom att påkalla förhandling, att det förekommer trakasserier och att arbetsgivaren behöver agera. Fråga Facket Under temat ”Fråga facket” tar vi upp utvalda frågor som medlemmar ställer till Sveriges Ingenjörers rådgivning. Har du en fråga? Här finns kontaktuppgifter till rådgivningen. Här hittar du alla frågor vi skrivit om hittills. Under #metoo berättade en del kvinnor att de själva råkade illa ut eller misstroddes när de anmält. Hur ska man hantera risken att det händer? – Arbetsgivaren är skyldig att ha riktlinjer och rutiner och ansvarar för att anställda inte blir sexuellt trakasserade. Det är oerhört problematiskt om den som blivit utsatt blir dubbelbestraffad genom att bli misstrodd. Det ska inte få förekomma. Det måste få vara självklart att säga ifrån. Något annat kan vi inte sträva efter. Vad har du för råd till den som blir utsatt? – Jag vill säga: Du har inte gjort något fel. Skuldbelägg inte dig själv och förminska inte situationen. Ta hjälp. Vad vill du säga till arbetsgivarna? –Ta ert ansvar. Det finns jättemycket stöd att få. Diskrimineringsombudsmannen har mycket information som vänder sig till arbetsgivare och det är jag säker på att även arbetsgivarorganisationerna har. Visa arbetstagarna: Om det här händer, kom till oss, vi tar det på allvar och agerar. Karin Thorsell Mer information på Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, hemsida Om vad sexuella trakasserier är . Informationsblad om sexuella trakasserier – både för arbetsgivare och den som blir utsatt. Information om arbetsgivarens ansvar. Information  om riktlinjer och rutiner.'

Bygger med solceller i väggarna

Karriär och Arbete Ingenjören

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund en fastighet med solceller i fasaden.  Intresset för att
'Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund en fastighet med solceller i fasaden.  Intresset för att använda solen som energikälla växer starkt. Enligt energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med drygt 67 procent mellan 2017 och 2018. Förra året installerades det nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår till 411 MW. En bidragande orsak till ökningen kan var solcellsstödet, men även de krav på energihushållning som finns i Boverkets byggregler, BBR, som nyligen har skärpts. – Hårdare krav på energianvändning i nyproduktion i kombination med ökade elpriser driver på utvecklingen av energieffektivisering och lösningar för bland annat solenergi. Det innebär att man idag i princip inte bygger nya fastigheter utan att ha någon typ av solenergilösning, berättar Sara Klingberg som är teknisk chef och ingenjör på det svenska solcellsföretaget Soltech Energy. Integrerade solceller kan användas för att ersätta traditionellt byggmaterial som tegel, puts eller fasadskivor. Soltech är en av flera aktörer på den svenska marknaden som utvecklar teknik för att integrera solceller i både tak- och fasadmaterial. Företaget är även aktivt på den kinesiska marknaden som producent av solenergi. Under våren har de gjort flera uppköp av svenska installationsföretag för att nå ut med sina produkter på den svenska marknaden. Det hetaste på marknaden just nu är integrerade lösningar för både tak och fasad, där traditionellt byggmaterial kan ersättas med solceller. Enligt Sara Klingberg , som specialiserat sig på fasadlösningar, är solceller på fasaden ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad jämfört med tak. – En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre, förklarar Sara Klingberg. Nyligen tog Soltech hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige för en fastighet centralt i Örnsköldsvik som hockeyspelaren Markus Näslund bygger. Här har entreprenören valt att använda solceller istället för tegel, puts eller fasadskivor. Sara Klingberg berättar att solcellerna monteras precis som andra fasadmaterial med en ventilerad luftspalt. Själva solcellerna lyfts in på skenor och låses fast med gummidelar. Där det inte går att använda solceller monteras passbitar med samma utseende, vilket innebär att fasaden ger ett enhetligt intryck. Sara Klingberg, Soltech Energy. – Fördelen med vår lösning är att den är snabb och enkel att montera. Arkitekten som ritat huset i Örnsköldsvik har utgått från solcellernas storlek på ett fint sätt, vilket innebär att exempelvis fönster anpassats för att motsvara tre solceller på höjden. Fasaden får ett speciellt utseende som reflekterar omgivningen och jag tror att det kommer att bli en häftig byggnad. Bygget av fastigheten i Örnsköldsvik pågår för fullt. De två huskropparna kommer att rymma 38 lägenheter och beräknas stå klara för inflyttning i februari nästa år. Enligt simuleringar kommer solcellerna att producera ungefär 22 000 kWh per år. – Solenergi behöver inte bli speciellt dyrt idag, inte minst för att du kan bygga med material där solcellerna ersätter annat byggmaterial. En solcellsfasad är idag endast marginellt dyrare än en traditionell fasadlösning. Dessutom betalar sig den extra kostnaden genom elen den genererar, poängterar Sara Klingberg. Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar din solcellsfasad? – När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter, konstaterar Sara Klingberg. Anna Nyström'

Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Karriär och Arbete Ingenjören

Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna jobba
'Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna jobba effektivt. I sin forskning kan Linda Rolfö se att det finns stora fördelar med aktivitetsbaserade kontor som inte har för få skrivbordsplatser och där det finns tydliga regler. Kontoret Skutan är en av Scanias aktivitetsbaserade kontor i Södertälje. Från skrivborden längs fönsterväggen hörs ett svagt knattrande från tangentborden men textilmattorna på golven dämpar ljudet. Här och var sitter grupper på mjuka färgglada pallar samlade runt ljusa träbord och diskuterar. Några andra sitter på höga stolar vid långbord, som kallas touch-down-platser. I ett avskilt rum med skylten Stilla havet sitter två personer i varsitt hörn. Här skulle man nästan kunna höra en knappnål falla. Linda Rolfö guidar mig runt på kontoret Skutan, ett av många Scaniakontor i Södertälje. Hon är civilingenjör från Chalmers och disputerade på KTH i december om aktivitetsbaserade kontor. I februari rekryterades hon till Scania på nyinrättad tjänst där hon får hon möjlighet att omsätta sina och andras forskningsresultat i praktiken. – Ett aktivitetsbaserat kontor är inte bara en annan planlösning, det är också ett annat sätt att arbeta. Inser man inte det kommer man inte att få det att fungera. Fyra faktorer för att lyckas med aktivitetsbaserade kontor Planeringsprocessen – se till att få en stor delaktighet. Det är viktigt att cheferna förstår varför man väljer ett aktivitetsbaserat kontor, ser möjligheterna och att kommunikationen fungerar bra. Dimensionering av arbetsplatser – planera med en överkapacitet. För få skrivbordsplatser ger ett sämre flöde. Huggsexa om skrivborden skapar irritation. Regler för prat och nyttjande av arbetsplatser – bestäm vad som gäller för de olika ytorna. Organisatoriska förutsättningar – kartlägg vilka arbetsuppgifter som medarbetarna har. Ett aktivitetsbaserat kontor kräver ett nytt sätt att arbeta. Många hinder kan lösas med digitalisering. I sin forskning har Lindö Rolfö kunnat se vad som är avgörande för att ett aktivitetsbaserat kontor ska bli en miljö där medarbetarna både trivs och kan jobba effektivt. Det är viktigt att förankra idén hos cheferna, inte underdimensionera arbetsplatserna, upprätta tydliga regler och framför allt – hitta nya arbetssätt. (Se faktaruta). – Jag kan förstå att man ogillar aktivitetsbaserade kontor om de inte är anpassade för arbetsuppgifterna och om man inte har lyckats förändra sitt sätt att arbeta, säger Linda Rolfö. På Scania arbetar i dag ungefär 1200 av företagets omkring 12 000 tjänstemän i aktivitetsbaserade kontor. När nya kontorslokaler planeras leds arbetet av Linda som är processledare tillsammans med en grupp som bland annat består av lokalplanerare, ergonom, beteendevetare, arbetsmiljöingenjör, lokalägare, huvudskyddsombud, fackliga representanter, byggprojektledare möbelansvarig och IT-ansvariga. En viktig del av Linda Rolfös arbete handlar om att fånga upp synpunkter från ledning och nyckelpersoner i Scanias aktivitetsbaserade kontor. Vad har fungerat bra och vad behöver man förändra? Det finns också en fråga som alltid måste besvaras innan man ens överväger den här kontorsmodellen. Vad är egentligen syftet med ett aktivitetsbaserat kontor? Linda Rolfö har sett att det finns flera goda skäl: minska kontorsyta, öka innovation, förbättra samarbete mellan avdelningar, främja hälsa och få mer nöjda medarbetare eller minskad miljöpåverkan (färre skärmar, mindre pappersförbrukning, mindre kontorsyta att värna och städa). Microsoft var 2011 pionjärer när man införde aktivitetsbaserade kontor. Samtidigt definierade man ett nytt arbetssätt som innebär att medarbetarna själva bestämmer när, var och hur man genomför sina arbetsuppgifter. Det här bygger på en stor dos av tillit men ger också cheferna nya utmaningar. När medarbetarna får större ansvar blir det svårare för cheferna att se om de jobbar för mycket eller för lite, får stöd som de behöver och känner sig inkluderade. – Det är också en av anledningarna till att cheferna måste tro på idén med aktivitetsbaserade kontor för att det ska bli bra. Det är därför som jag fokuserar så mycket på att förankra projektet hos cheferna. Fem viktiga regler i ett aktivitetsbaserat kontor Hur ofta får man sätta sig på samma plats? När ska man plocka undan sina tillhörigheter? Restriktioner för hur länge man får använda skrivbordsplatser i öppen zon. Restriktioner för hur länge man får använda unika zoner med ett starkt begränsat antal arbetsplatser (exempelvis telefonhytter och enskilda utrymmen). I vilka zoner får man ta video- och telefonsamtal? I vilka zoner får man prata med kollegor? Linda Rolfö ser också att de nya kontoren ofta kräver gemensamma diskussioner om värderingar. Hur värdesätter vi arbete? Är de medarbetare som sällan syns på kontoret mindre produktiva är de som finns på plats klockan 8–17? Ska det finnas en valfrihet att sitta i tysta zoner för de som har andra behov och inte med kolleger för att vara tillgänglig? I kontoret Skutan finns också arbetsplatser med gåband men de används ganska sällan. Alla trivs inte heller i aktivitetsbaserade kontor. Så enkelt är det. Men alla trivs inte heller i kontorslandskap eller i egna kontorsrum, så kallade cellkontor. Att äldre medarbetare är mer kritiska till de aktivitetsbaserade kontoren har Linda inte kunnat se i sin forskning. Än så länge är det glest med vetenskapliga studier som visar att medarbetarna blir mer produktiva i aktivitetsbaserade kontor. Linda Rolfö har gjort studier där medarbetarna självskattat sin prestation som högre efter flytt från kontorslandskap till aktivitetsbaserat kontor. – Det här är svårt att mäta eftersom det krävs en kontrollgrupp som har exakt samma arbetsuppgifter och förutsättningar. Vid självskattning kopplar man ofta sin ansträngning till produktivitet. Har man ansträngt sig mycket känns det ofta som om man har varit produktiv, men det är inte riktigt samma sak. Linda Rolfö kan både i sin egen och andras forskning se stora fördelar med aktivitetsbaserade kontor om man gör rätt. Medarbetarna uppskattar framför allt möjligheten att välja arbetsmiljö och bättre samarbete mellan avdelningar. Den är den kunskapen som hon nu ska bidra med på Scania. Karin Virgin'

”Ergonomi handlar inte om sköna stolar – är en fråga om ledarskap”

Karriär och Arbete Ingenjören

Cecilia Berlin tycker att alla ingenjörer, inte minst chefer, måste känna till vad kroppen och hjärnan behöver för att mår bra. Nu har hon fått Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset för sina engagerande kurser i arbetsmiljö för studenter
'Cecilia Berlin tycker att alla ingenjörer, inte minst chefer, måste känna till vad kroppen och hjärnan behöver för att mår bra. Nu har hon fått Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset för sina engagerande kurser i arbetsmiljö för studenter på Chalmers.   Cecilia Berlin är docent på avdelningen för Design & Human Factors på Chalmers där hon undervisar och forskar om ergonomi och socialt hållbara arbetsplatser. Undervisningen av studenterna är en del av jobbet som hon brinner för. Många ingenjörer blir chefer med ansvar för att utforma arbetsplatser och därför tycker Cecilia att hon har ett viktigt uppdrag. Levipriset Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens fader, professor emeritus Lennart Levi. Priset delas ut av Sveriges Ingenjörer och syftar till att stimulera och utveckla utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet. – Många företagsledningar har glädjande nog fattat att ergonomi inte handlar om myspys och sköna stolar. Ergonomi är en fråga om ledarskap. Men hur viktig är ergonomi och arbetsmiljö för lönsamheten på sikt? – Den är ovärderlig. Att människor skadas på jobbet är dels ett vansinnigt slöseri med företagets resurser, dels tragiskt för de individer som inte kan fortsätta arbeta. I värsta fall får de också svårt att finna mening i tillvaron.  Ergonomin påverkar också kvaliteten på produkter eller tjänster. Den kan försämras när personalen har en dålig arbetsmiljö. På många kontor saknar medarbetarna egna arbetsplatser och fler jobbar på distans. Hur påverkas ergonomin av detta? – Förändringarna innebär att vi måste sikta mot ett rörligt mål och titta på varje ny situation med ergonomiglasögonen på. Kulturen på arbetsplatsen är viktig och när medarbetarna inte sitter fysiskt tillsammans varje dag hamnar ett större ansvar på individerna. Därför måste alla har viss kunskap om ergonomi och arbetsmiljö. Ser du nya utmaningar framöver? – Samarbeten mellan robot och människa blir vanligare. Det kan exempelvis handla om så kallade exoskelett som ger kroppen kraft att lyfta tungt eller robotar som arbetar sida vid sida med människor. När det gäller exoskeletten vet vi ännu inte hur kroppen på sikt påverkas. Det är en ny teknisk lösning som kan behöva någon dosering, kanske ska de inte användas mer än några timmar om dagen. Mer forskning på området är viktig. När det gäller samarbeten med robotarmar, så kllade co-bots, finns också utmaningar. Roboten får ofta får instruktioner genom en knuff men det uppstår oftast en latens – en mikrotidsrymd där den inte reagerar direkt. Att robotkollegan inte genast agerar på instruktionen kan påverka människans psyke och stress. Du är känd för att brinna för pedagogik – hur blev det så? – Det är lekfullt att hitta på nya sätt att berätta saker och när jag känner mig taggad tror jag att det finns chans att studenterna också blir det. Genom att överraska tror jag också att kunskap stannar kvar längre. Jag använder ibland rekvisita på mina presentationer, en gång tog jag med mig en blomsterlåda full med jord till en innovationspanel. Hur känns det att få Levipriset? – Jag känner till några av de tidigare pristagarna och det är en ära att ingå i den skaran. Det är glädjande att priset finns och det känns roligt att få det utan krav på att prestera något mer i gengäld. Det här är ju en belöning för långvarigt gnet. Karin Virgin'

Våg av stölder på Linköpings universitet

Karriär och Arbete Ingenjören

I slutet av april började datorer och mobiltelefoner försvinna på Linköpings universitet. Efter ett antal åtgärder har stölderna nu minskat. Och både facket och säkerhetsavdelningen vill undvika att låsa fler områden på universitetet.   Totalt är
'I slutet av april började datorer och mobiltelefoner försvinna på Linköpings universitet. Efter ett antal åtgärder har stölderna nu minskat. Och både facket och säkerhetsavdelningen vill undvika att låsa fler områden på universitetet.   Totalt är det åtta händelser som inträffat under slutet av april och under maj, berättar Peter Grellsgård, tillförordnad säkerhetschef på Linköpings universitet. Både studenter och medarbetare har blivit av med framförallt teknisk utrustning, men också plånböcker och väskor. Peter Grellsgård – Oftast sker stölderna i allmänna utrymmen, korridorer, uppehållsytor som är öppna och tillgängliga för allmänheten, men även i studierum. Det är jättetråkigt för alla. Och naturligtvis är det tråkigt för den som blir av med värdefull utrustning, där man också har en stor del av sitt arbete. Och även om man får tillbaka det så tar det tid och kraft. Säkerhets-avdelningens råd Lämna aldrig värdesaker utan uppsikt. Om det går att låsa in dina saker, gör det. Om det inte går: ta med dem när du lämnar en plats. Ta inte för givet att personer som sitter runt din plats har uppsikt över dina saker när du går iväg – särskilt inte om du inte har bett dem göra det. Var uppmärksam. Om det är någon som du blir misstänksam mot eller inte känner igen, försök fråga om personen söker någon, eller kalla på väktare. I låsta utrymmen: Släpp inte in vem som helst och se till att dörren går i lås bakom dig när du går in eller ut. Polisanmäl om du blir av med något. En del fall har handlat om lapptricket – en okänd person som vill få hjälp lägger en lapp eller karta över till exempel en mobiltelefon och ber om vägvisning eller information och när personen går försvinner också mobilen. Men vid de flesta tillfällena handlar det om att tjuvarna har passat på när personen inte har uppsyn över sina saker – att någon tillfälligt lämnar sitt kontor eller studenter som jobbat i grupp lämnat ett studierum eller en lektionssal för att ta en paus. Universitetet har ökat bevakningen och även polisen har haft större närvaro. Men framför allt har man gått ut med information och uppmaningar om att vara försiktig och uppmärksam. Ser man någon misstänkt är uppmaningen att försöka fråga om personen söker någon, alternativt kalla på väktare. I låsta utrymmen ska man inte släppa in personer man inte känner. Och alla uppmanas att inte lämna värdesaker utan uppsikt. – Den här situationen skapar naturligtvis en otrygghetskänsla. Men alla kan hjälpa till att ta tillbaka trygghetskänslan genom de här ganska enkla åtgärderna. Vi ska inte bjuda på att ha värdefulla saker framme, säger Peter Grellsgård. Man har också gjort tillfälliga lösningar med att låsa utrymmen som annars inte är låsta. Men både universitetet och facket pekar på att öppenhet är en stark grundplåt inom högskolan. Simon Schütte Simon Schütte som är universitetslektor och fackrepresentant på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och maskinkonstruktion berättar att man har diskuterat stölderna fackligt. – Förhoppningsvis ska vi inte behöva offra den frihet vi haft. Vi har haft en öppen miljö där studenter har tillgång till oss och det är viktigt för arbetsmiljön, säger han. Facket tycker att det är positivt att universitetet har agerat snabbt och har väktare och synlig personal på plats. Simon Schütte berättar att lärare blivit av med utrustning när de lämnat en föreläsningssal eller sitt arbetsrum en kort stund. Och händelserna påverkar anställda och studenter. – Ett antal upplever att det är hotfullt och olustigt. Administrativ personal och andra som är på universitetet vid tider när inte så många är på plats stänger om sig. Och jag pratade med en student i morse som sa ”Jag kan inte prata nu för jag har min dator här borta”. Nu har det varit lugnt ett par veckor och Peter Grellsgård hoppas att åtgärderna nu har hjälpt, samtidigt som universitetet jobbar vidare med fler åtgärder. Karin Thorsell'

”Kan mitt extrajobb vara ett problem för min arbetsgivare?”

Karriär och Arbete Ingenjören

Det är inte ovanligt att anställda på högskola och universitet tjänar pengar på sin kompetens vid sidan av sin anställning. Men är du säker på att detta är ok för din arbetsgivare?  Alexander Bergfriedt Andersson och Sam Najafian är båda ombudsmän
'Det är inte ovanligt att anställda på högskola och universitet tjänar pengar på sin kompetens vid sidan av sin anställning. Men är du säker på att detta är ok för din arbetsgivare?  Alexander Bergfriedt Andersson och Sam Najafian är båda ombudsmän på Sveriges Ingenjörer med inriktning på högskolan. Det får ibland frågan om bisysslor, där medlemmar är osäkra på vad som egentligen gäller. – Högskolan är speciell eftersom det är vanligt att anställda har bisysslor. Om du arbetar på ett företag är det oftast ingen tvekan om du startar en verksamhet som blir en konkurrent till din arbetsgivare. Inom högskolan är det inte alls lika glasklart, säger Alexander Bergfriedt Andersson. På vilket sätt är högskolan speciell i detta fall? – Högskolan är en myndighet, men det som skiljer högskolan från andra myndigheter är att det även kan ingå uppdragsverksamhet i regleringsbrevet, att de exempelvis ska erbjuda kurser och utbildningar utanför högskolan. Om så är fallet kan det innebära att en anställd på högskolan som bedriver verksamhet vid sidan av sin anställning har en konkurrerande bisyssla, säger Alexander Bergfriedt Andersson. Varför kan det blir problem? – Vi tycker det är bra att denna fråga kommer upp, för många tänker nog inte på att det kan vara ett problem. En bisyssla får inte vara konkurrerande eller förtroendeskadlig för din arbetsgivare. Om lärosätet säljer liknande tjänster eller om du har en bisyssla som riskerar att skada förtroendet för lärosätet, då finns det en risk att lärosätet inte godkänner din bisyssla och då måste du upphöra med den, säger Sam Najafian. När kan en bisyssla vara konkurrerande? – Du kanske har en tjänst inom matematik på 50 procent på högskolan och resten av tiden driver ett eget företag där du erbjuder kompetensutveckling till ingenjörer. Men om högskolan också säljer sådana tjänster så kan det innebära att du konkurrerar med din arbetsgivare, förklarar Sam Najafian. Vad ska jag göra om jag vill starta en bisyssla? – Prata med din arbetsgivare och gör en anmälan om att du avser att starta en bisyssla. Det kan finnas blanketter som du fyller i och skickar in till din arbetsgivare, säger Alexander Bergfriedt Andersson. Och om jag redan har en bisyssla? – Om du redan har en bisyssla och är osäker på om den är godkänd av din arbetsgivare, ta då kontakt med din lokalfackliga Saco-S-förening. De kan hjälpa dig att föra samtalet vidare med din arbetsgivare, säger Sam Najafian. Fråga Facket Under temat ”Fråga facket” tar vi upp utvalda frågor som medlemmar ställer till Sveriges Ingenjörers rådgivning. Har du en fråga? Här finns kontaktuppgifter till rådgivningen. Här hittar du alla frågor vi skrivit om hittills. Vad kan hända om min bisyssla inte är godkänd? – Det är svårt att ge ett generellt svar på. Men vårt råd är då att avbryta bisysslan och ta kontakt med din lokala Saco-S förening eller ditt förbund för att få hjälp i diskussionerna med arbetsgivaren, säger Alexander Bergfriedt Andersson. Vilket råd vill ni ge till de som har eller planerar att starta en bisyssla? – Kör med öppna kort, var tydlig med din arbetsgivare och berätta om dina planer, ”det här har jag tänkt göra”. Ta gärna kontakt med din lokala Saco-S förening eller ditt förbund om du behöver hjälp, säger Sam Najafian och Alexander Bergfriedt Andersson. Anna Nyström'

Osäkra anställningar inom högskolan missgynnar kvinnor

Karriär och Arbete Ingenjören

En större andel kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar på universitet och högskolor och det är vanligare att kvinnor är anställda på vikariat och visstid. Teknikområdet är inget undantag. Det visar Universitetskanslersämbetets siffror för
'En större andel kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar på universitet och högskolor och det är vanligare att kvinnor är anställda på vikariat och visstid. Teknikområdet är inget undantag. Det visar Universitetskanslersämbetets siffror för 2018. Enligt högskoleförordning och kollektivavtal är många anställningar inom högskolan tidsbegränsade, eftersom tillfälliga anställningar är en del av högskolans karriärvägar. Det kan handla om meriteringsanställningar och adjungerade anställningar. I en rapport som kom i höstas tittade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, för första gången närmare på hur fördelningen ser ut för olika typer av tidsbegränsade anställningar. Där framgick det att vikariat och allmänna visstidsanställningar, alltså tjänster som saknar koppling till högskolans karriärstruktur, är något vanligare inom högskolan än i samhället i stort. Läs även: Osäkra anställningar präglar forskarvärlden Tidsbegränsade anställningar inom teknikområdet Chalmers Totalt: 47 procent Kvinnor: 54 procent Män: 45 procent Varav allmän visstidsanställning, vikariat : 15 procent Kvinnor: 23 procent Män: 13 procent KTH Totalt: 39 procent Kvinnor: 47 procent Män: 36 procent Varav allmän visstidsanställning, vikariat: 12 procent Kvinnor:15  procent Män: 11 procent Linköping Totalt: 43 procent Kvinnor: 52 procent Män: 40 procent Varav allmän visstidsanställning, vikaria t: 6 procent Kvinnor: 8 procent Män: 6 procent LTU Totalt: 37 procent Kvinnor: 37 procent Män: 37 procent Varav allmän visstidsanställning, vikariat: 8 procent Kvinnor: 12 procent Män: 6 procent Lund Totalt: 34 procent Kvinnor: 42 procent Män: 30 procent Varav allmän visstidsanställning, vikariat : 11 procent Kvinnor: 16 procent Män: 10 procent De nya siffrorna från UKÄ ger nu mer detaljerad information om hur det ser ut inom olika forskningsämnesområden och på lärosätesnivå. Här framgår det att skillnaderna mellan olika ämnesområden är små, teknikområdet ligger dock något bättre till än snittet när det gäller andelen allmänna visstidsanställningar och vikariat. Totalt har 35 procent av de anställda inom teknikområdet tidsbegränsade anställningar, 11 procent är anställda på allmän visstid eller vikariat. Motsvarande siffror för högskolan i stort är 35 respektive 14 procent. Men om man tittar närmare på siffrorna fördelat på kön blir bilden en annan. Inom teknikområdet har 40 procent av kvinnorna någon form av tidsbegränsad anställning. 15 procent är anställd på allmän visstid eller vikariat, medan motsvarande andel för männen är 10 procent. – Vi ser ett tydligt mönster att det är en högre andel kvinnor än män som har tidsbegränsade anställningar i form av vikariat och visstid. Så ser det ut över hela linjen, men särskilt tydligt är det inom teknik samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, säger Annika Haglund som är utredare på UKÄ. På lärosätesnivå framträder samma mönster, även om det är vissa skillnader mellan olika lärosäten. Annika Haglund har tittat närmare på de fem lärosäten som har flest antal anställda inom teknikområdet; Chalmers, KTH, Linköping, LTU och Lund. Chalmers är ett av de lärosäten som sticker ut mest när det gäller tidsbegränsade anställningar. Här är också skillnaden mellan könen störst. 54 procent av kvinnorna har tidsbegränsade anställningar och nästan var fjärde kvinna, 23 procent, har ett vikariat eller en allmän visstidsanställning, alltså en tjänst som inte kan förklaras av högskolans karriärstruktur. Läs även: ”Strukturella hinder gör att kvinnor och män behandlas olika” Vid Luleå tekniska universitet är det vid en första anblick ingen skillnad på totalen, 37 procent av tjänsterna är tidsbegränsade och det är samma andel för både kvinnor och män. Men tittar man på typ av tidsbegränsad anställning så visar det samma mönster som övriga lärosäten. 12 procent av kvinnorna har en allmän visstidsanställnng eller ett vikariat, medan motsvarande andel för männen är 6. – Tidsbegränsade anställningar som inte hör till högskolans karriärstruktur, det vill säga allmänna visstidsanställningar och vikariat, kan leda till en återvändsgränd för individen som gör det svårt att avancera och göra en karriär inom högskolan. Därför tycker vi också att de är intressanta att följa. Jag hoppas att det kan bidra till att väcka diskussionen om visstidsanställningar även ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Annika Haglund. Anna Nyström'

”Hur mycket är min övertid värd?”

Karriär och Arbete Ingenjören

Är det smart att avtala bort sin övertid? Och innebär det att man förväntas jobba hur mycket som helst? Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer ger råd om vad du bör tänka på innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen. Min
'Är det smart att avtala bort sin övertid? Och innebär det att man förväntas jobba hur mycket som helst? Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer ger råd om vad du bör tänka på innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen. Min arbetsgivare vill avtala bort min rätt till övertidskompensation, kan de göra det? – Rätten till övertidskompensation finns inte föreskriven i någon lag. Det är ofta en kollektivavtalad rättighet som arbetsgivaren har möjlighet att avtala bort. Men det kräver att det blir en överenskommelse, arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt avtala bort din rätt till övertidskompensation. Vad innebär det i praktiken? Jenny Arkliden, ombudsman. – Normalt får du övertidsersättning i pengar eller kompensationsledighet i tid när du beordrats att jobba övertid. Om du avtalar bort din rätt till övertidskompensation så får du alltså ingen annan ersättning för övertid än det du och din arbetsgivare kommit överens om. Det kan vara tre eller fem extra semesterdagar och/eller högre lön. – Det är viktigt att poängtera att även om du avtalat bort rätten till övertidskompensation så ska övertid bara komma i fråga om något oförutsett händer i verksamheten. Att planera in och räkna med regelbunden övertid för att få verksamheten att gå runt är inte förenligt med kollektivavtalen eller Arbetstidslagen. Är det inte bara chefer som har sådana avtal? – Tyvärr kommer vi i kontakt med företag som slentrianmässigt vill att alla anställda ska avtala bort rätten till övertidskompensation, men det är alltså inte tanken bakom kollektivavtalen. Det är främst tre kategorier av tjänstemän som kan göra det: Chefer, tjänstemän med okontrollerbar arbetstid exempelvis säljare eller personer med ett arbete som utförs i hemmet samt tjänstemän med frihet i arbetstidens förläggning, ofta kallad oreglerad arbetstid, där det som mäts är arbetsresultatet. När kan det vara fördelaktigt för mig att avtala bort min övertidskompensation? – Det kan vara en fördelaktig lösning för dig om du har ett arbete där det inte förkommer övertidsarbete i någon nämnvärd omfattning eller om du får tillräckligt bra kompensation i förhållande till den mängd övertid som du uppskattar att du kommer att ha. Räkna ut din övertid Här kan du räkna ut vad din övertid är värd. – Även om det är lockande med en extra semestervecka så är det ofta en dålig kompensation för att avstå övertidsersättning. För att ta ett exempel så behöver du bara arbeta 25 timmars enkel övertid på ett år för att det ungefär ska motsvara värdet på en veckas extra semester. Enkel övertid är övertidsarbete på helgfria vardagar mellan 06.00 och 20.00. Arbetar du mer övertid än så bör du alltså även kompenseras med extra lön för att det ska bli balans i överenskommelsen. På Sveriges Ingenjörers sajt finns det ett verktyg som du kan använda för att räkna ut värdet på övertiden för just dig. Om jag avtalar bort min rätt till övertidskompensation, kan arbetsgivaren då kräva att jag arbetar hur mycket som helst? – Har du endast avtalat bort rätten till övertidskompensation så omfattas du fortfarande av de skyddsregler som gäller arbetstid som föreskrivs i arbetstidsavtalen. Där finns bland annat regler om hur lång den ordinarie arbetstiden får vara i genomsnitt och när och i vilken omfattning övertid får tas ut. – Det man bör vara uppmärksam på är att en del arbetsgivare vill avtala bort både rätten till övertidskompensation och skyddsreglerna gällande arbetstid i arbetstidsavtalen, benämnt §§ 2-5. Skriver man under på det så innebär det att det inte finns några uttryckliga begränsningar för hur mycket man får arbeta. Någon genomsnittlig ordinarie arbetstid om 40 timmar gäller då inte och det finns inte heller något tak för hur många timmars övertid som arbetsgivaren kan beordra. Att gå med på det kan innebära en ganska otrygg och ohälsosam arbetssituation om arbetsgivaren har höga krav på prestation och med hänsyn till det gränslösa arbete som dagens teknik möjliggör. Fakta: Övertidsersättning 2018 I 2018 års löneenkät uppgav 63 procent av de privatanställda civilingenjörerna att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning. Inom den statliga och kommunala sektorn var motsvarande andel 61 respektive 42 procent. Bland de privatanställda högskoleingenjörerna, som är en betydligt yngre grupp än civilingenjörerna, uppgav 44 procent att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning. Vad bör jag tänka på innan jag skriver på? – Gör så mycket research du kan för att skapa dig en bild av hur mycket övertid det kan bli på ett år. Fråga arbetsgivaren om hur det brukar se ut och finns det lokalt förtroendevalda så kan du även ta kontakt med dem för att för att göra en ”reality-check”. På så sätt blir det lättare att beräkna vilken kompensation i semesterdagar och eller lön som är rimlig. – Ett alternativ kan också vara att föreslå att ni tar diskussionen om att avtala bort övertidskompensationen efter ditt första anställningsår, när du själv bildat dig en uppfattning om hur mycket övertid du faktiskt har. Kan jag säga nej till att avtala bort min övertidskompensation även om alla andra på företaget redan gjort det? – Ja, eftersom det krävs att båda parter är överens om det för att man ska kunna träffa en överenskommelse. Går man inte med på det finns dock risken att arbetsgivaren förflyttar sitt intresse till någon annan sökande, men juridiskt sett krävs att ni är överens för att det ska vara möjligt att avtala bort rätten till övertidskompensation. Kan jag säga upp avtalet om jag ångrar mig? – Ja, det brukar finnas möjlighet att säga upp överenskommelsen en tid innan kommande semesterår eller kommande lönerevision. Då får du möjlighet att försöka omförhandla avtalet så att det bättre motsvarar den övertid som du arbetar. Ett bra tips är att själv föra bok över övertiden så får du ett underlag för en omförhandling. Kommer du och din arbetsgivare inte överens så återgår man till huvudregeln, det vill säga rätt till övertidskompensation i tid eller pengar mot att arbetsgivaren har rätt att ta tillbaka de extra semesterdagarna och eventuellt lönetillägg. – Ta gärna kontakt med oss först. Eftersom Sveriges Ingenjörer har cirka 80 olika kollektivavtal som kan variera i innehåll så råder vi medlemmarna att ta kontakt med oss innan man säger upp en överenskommelse om bortavtalad övertidsersättning. Då kan vi ge rådgivning i det specifika fallet. Fråga facket Under temat ”Fråga facket” tar vi upp utvalda frågor som medlemmar ställer till Sveriges Ingenjörers rådgivning. Har du en fråga? Här finns kontaktuppgifter till rådgivningen. Här hittar du alla frågor vi skrivit om hittills . Vad är ditt råd till mig om jag väljer att skriva på? – Håll koll på din arbetstid. När man avtalar bort rätten till övertidskompensation och eventuellt också skyddsreglerna i arbetstidsavtalen så finns det alltid en överhängande risk att man på eget initiativ jobbar lite mer än vad som är hälsosamt. Din arbetsgivare har fortfarande ansvar för din arbetsmiljö, men tänk på att själv sätta gränser för hur mycket du jobbar. Se också till att ha regelbundna uppföljningssamtal med din chef så att du kan få hjälp med prioritering och avlastning om det blir för mycket. Anna Nyström'

”Strukturella hinder gör att kvinnor och män behandlas olika”

Karriär och Arbete Ingenjören

De är sämst när det handlar om kvinnor på höga akademiska positioner och de sticker ut i statistiken över visstidsanställningar. Som ett lärosäte i en traditionellt manligt miljö brottas Chalmers med stora utmaningar. ”Det finns strukturella
'De är sämst när det handlar om kvinnor på höga akademiska positioner och de sticker ut i statistiken över visstidsanställningar. Som ett lärosäte i en traditionellt manligt miljö brottas Chalmers med stora utmaningar. ”Det finns strukturella problem, men vi har bestämt oss för att lösa upp dem” säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Tidigare i våras var Chalmers tekniska högskola högst på löpsedlarna när Stiftelsen Allbright presenterade sin rapport om jämställdhet inom universitet och högskolor. Dock inte i någon positiv bemärkelse, utan som det lärosäte som är sämst när det gäller andelen kvinnor på höga akademiska positioner. – Det kom inte som någon nyhet för oss, vi är väl medvetna om att vi har en obalans, delvis av historiska skäl och delvis för att det verkar finnas strukturella hinder som gör det svårare för kvinnor att ta sig fram, konstaterar Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. Jämställdhetsfrågan är något han själv tycker är viktig att jobba med. Men att ändra på invanda strukturer tar tid. Stefan Bengtsson berättar att de jobbar på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att göra karriär inom Chalmers. Det handlar dels om att synliggöra interna karriärvägar och säkerställa att kvinnor och män har samma förutsättningar. Dessutom har rekryteringsrutinerna skärpts för att säkerställa att sökfälten är tillräckligt stora. Genom satsningen på Genie, som lanserades i januari, uppmuntras varje institution att aktivt identifiera och undanröja de strukturella och kulturella hinder som bromsar kvinnors karriärer. Dessutom har man avsatt pengar till rekryteringspaket för att kunna direktrekrytera kvinnliga toppforskare. – Det är viktigt att få in kvinnliga förebilder och vi ser också att kvinnliga forskningsledare bygger grupper i bättre balans. Ökad jämställdhet ger många positiva effekter och jag tror det är nödvändigt för att kunna bygga ett starkare och framgångsrikare universitet. Tidsbegränsade anställningar är ett annat område där Chalmers sticker ut i statistiken. Jämfört med andra lärosäten med teknisk inriktning har de en större andel tidsbegränsade anställningar, många av den typen som inte kan förklaras av exempelvis meriteringsanställningar som är tidsbegränsade. Läs även Osäkra anställningar präglar forskarvärlden – Vi blir lite förvånade, för vi känner inte riktigt igen oss i att vi skulle ha en ovanligt stor andel visstidsanställningar. Däremot vet vi att tekniska lärosäten ofta har en större tyngd på forskning och det kan vara en del av förklaringen. Vi har många meriteringstjänster och det är dessutom vanligt att doktorander stannar kvar ett eller ett par år efter disputation för att avsluta sin forskning. Då blir det oftast fråga om en visstidsanställning. Stefan Bengtsson poängterar att han är väl medveten om de negativa effekter som osäkra anställningar för med sig, inte minst på ett personligt plan då medarbetare inte vet hur deras framtid ser ut. Därför har Chalmers på senare tid jobbat för att förtydliga sin tjänstestruktur och synliggöra karriärvägarna. Som forskare kan man idag räkna med en tillsvidareanställning och i princip alla doktorander är anställda liksom majoriteten av de som gör sin postdok. Nya siffror från UKÄ tyder på att de tidsbegränsade anställningarna även är problematiska ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom de tekniska områdena är en större andel kvinnor anställda på vikariat eller allmän visstid på universitet och högskolor. Chalmers är inget undantag. – Detta känner jag inte alls till, det är inte heller något vi reagerat på i vårt jämställdhetsarbete. Förmodligen speglar detta de strukturella problemen som finns som gör att kvinnor och män och män bedöms och behandlas olika och därmed inte får samma förutsättningar, säger Stefan Bengtsson. Det är nästan exakt fyra år sedan Stefan Bengtsson tillträdde som rektor på Chalmers tekniska högskola, där han en gång själv studerade teknisk fysik. Han konstaterar att ingenjörsyrket påverkas av många trender och att den snabba tekniska utvecklingen även utmanar ett tekniskt lärosäte som Chalmers. – Kraven på ingenjörer ökar och vi ser nya tekniker snabbt växa fram. Artificiell intelligens och andra typer av transformativa tekniker innebär också att ingenjörsyrket i sig förändras. Våra studenter behöver utveckla sin förmåga att reflektera över teknikens roll i samhällsutvecklingen och i ett hållbarhetsperspektiv, säger Stefan Bengtsson. I ingenjörsutbildningarna är därför etik, reflektion och hållbar utveckling viktiga ingredienser. För att ingenjörsutbildningarna bättre ska hänga med och snabbare kunna anpassa sig till den tekniska utvecklingen jobbar Chalmers med att skapa en mer flexibel och agil programstruktur med bland annat kurser mellan programmen, till exempel i machine learning. En annan utmaning är hur de som universitet kan främja det livslånga lärandet. Just nu jobbar de med projekt där de försöker hitta former så att det blir lättare för yrkesverksamma att ta del av utbildning på högskolenivå parallellt med sitt arbete. – Den stora frågan är vem som ska betala. Idag har vi uppdragsutbildningar som företagen själva finansierar, men när det gäller snabba teknikskiften som påverkar hela branscher så kanske det inte finns en arbetsgivare som kan betala. Här tror jag att vi behöver mer statlig finansiering, säger han. Stefan Bengtsson är själv ingenjör i grunden. Han är även professor i fasta tillståndets elektronik och har en gedigen forskarkarriär i bagaget. På frågan om vilken nytta han som rektor har av sin ingenjörsutbildning funderar han ett tag, innan han svarar. – En ingenjörsutbildning ger en bra, bred grund att stå på, oavsett vilket jobb man sedan får. Du får lära dig och träna upp både din analytiska och problemlösande förmåga. Nu har jag inte så många andra utbildningar att jämföra med, men för mig har ingenjörsutbildningen gett mig en bra grund för att leda andra. Anna Nyström'

Ingenjör blev 14:e mest kryssade i EU-valet

Karriär och Arbete Ingenjören

Energipolitiken stod i centrum för centerpartisten och ingenjören Emma Wiesners kampanj i EU-valet. När alla röster räknats hade hon fått 20 683 personkryss – 1 700 kryss från att komma in i Europaparlamentet. En vecka efter EU-valet är Emma
'Energipolitiken stod i centrum för centerpartisten och ingenjören Emma Wiesners kampanj i EU-valet. När alla röster räknats hade hon fått 20 683 personkryss – 1 700 kryss från att komma in i Europaparlamentet. En vecka efter EU-valet är Emma Wiesner, civilingenjör inom energi från Uppsala universitet, tillbaka på jobbet som energimarknadsanalytiker på Sweco. Under maj har hon varit tjänstledig för att kampanja på heltid, men ända sedan januari har hon lagt kvällar och helger på att kampanja inför valet. Trots besvikelsen över att precis ha missat en plats i Europaparlamentet är hon glad och stolt över att fått så många kryss. Läs också Här är Ingenjörens intervju med Emma Wiesner när Centerns lista fastställdes i slutet av 2018. Ingenjör med i toppen på Centerns lista till Europaparlamentet   – Jag har varit tydligt fokuserad på energi och klimat, ny energi till EU. Jag har fokuserat på sakfrågor och innehåll, säger hon. Emma Wiesner är den enda ingenjören som stod högt på en lista i årets EU-val. Hon stod på tredje plats på C:s lista och partiet fick två mandat. Men trots att hon blev den näst mest kryssade centerpartisten, så nådde hon inte hela vägen fram. Hon blev kryssad av 4,62 procent av dem som röstade på Centerpartiet, men gränsen för att bli personvald är 5 procent. (Se listan med de 20 mest kryssade kandidaterna längst ner) Emma Wiesner har rest runt i hela landet och har i samband med det passat på att besöka forsknings- och innovationsprojekt inom energibranschen. Bland annat Sunpine i Piteå som tillverkar talldiesel och Cementa på Gotland som jobbar med koldioxidneutral cement. – Den typen av häftiga projekt ger kul exempel och argument från branschen. I politiken är det viktigt att vara uppdaterad och hänga med, framförallt vad gäller energi. Som tidigare okänd kandidat har Emma Wiesner och hennes team av frivilliga fått hitta på olika sätt för att synas i valrörelsen. Bland annat gjorde hon en valfilm som delades av TV4:s Marcus Oscarsson. – Han förstod snabbt att det skulle bli strid om Centerns mandat och han la ut min film som fick 100 000 visningar bara där, säger hon. Se filmen här. Så vad händer nu? Siktar du på att komma in i riksdagen i nästa val? – Vi få se vad som händer. Jag vill jobba med energifrågor och fortsätta att utvecklas i energibranschen. Det är mitt mål, säger Emma Wiesner. Karin Thorsell De 20 mest kryssade i valet Antal personkryss och procentandel av partiets väljare + Tomas Tobé , M, 150 726 kryss, 21,57% + Alice Bah Kuhnke , MP, 141 106 kryss, 29,50% + Fredrick Federley , C, 108 240 kryss, 24,18% + Peter Lundgren , SD, 87 384 kryss, 13,72% + Sara Skyttedal , KD, 74 325 kryss, 20,77% + Heléne Fritzon , S, 73 929 kryss, 7,59% + Pär Holmgren , MP, 73 120 kryss, 15,29% + Malin Björk , V, 63 264 kryss, 22,41% * Jytte Guteland , S, 42 617 kryss, 4,37% + Jessica Stegrud , SD, 41 202 kryss, 6,47% * Johan Danielsson , S, 40 136 kryss, 4,12% * Charlie Weimers , SD, 30 668 kryss, 4,82% + David Lega , KD, 27 862 kryss, 7,79% Emma Wiesner , C, 20 683 kryss, 4,62% Henrik Sundström , M, 17 992 kryss, 2,57% Jessica Polfjärd , M, 17 945 kryss, 2,57% * Erik Bergkvist , S, 17 117 kryss, 1,76% + Karin Karlsbro , L, 15 826 kryss, 9,23% * Jörgen Warborn , M, 13 503 kryss, 1,93% Soraya Post , FI, 13 084 kryss, 40,71% Kandidater med ett grönt plus blev personvalda. Kandidater med en gul stjärna kom in i parlamentet men blev inte personvalda. Tre kandidater till kom in men fick färre personkryss. Hela listan med personröster hittar du här. Källa: Valmyndigheten'

Vad händer när allt färre väljer att vara med i facket?

Karriär och Arbete Ingenjören

I dag är 59 procent av Sveriges arbetare och 72 procent av tjänstemännen med i facket. En prognos visar att anslutningsgraden till fackförbunden sjunker på hela arbetsmarknaden. Det här kan bli ett hot mot den svenska modellen. Den fackliga
'I dag är 59 procent av Sveriges arbetare och 72 procent av tjänstemännen med i facket. En prognos visar att anslutningsgraden till fackförbunden sjunker på hela arbetsmarknaden. Det här kan bli ett hot mot den svenska modellen. Den fackliga organisationsgraden har sjunkit i Sverige – från 77 procent 2006 till 67 procent i dag. Det stora raset har skett inom LO-förbunden medan fackförbunden för tjänstemän har förlorat färre medlemmar. Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, är författare till rapporten Den svenska modellen i fara? som släpptes i maj. Den innehåller statistik och analyser av medlemsutveckling och organisationsgrad för svenska fackförbund sedan år 2000. Anders Kjellberg Han pekar på flera förklaringar till att organisationsgraden för tjänstemän inte sjunkit till samma låga nivå som för arbetare. – Avgifter till fack och a-kassa har haft betydelse men det finns fler faktorer. Tjänstemannafacken har lockat många med sina inkomstförsäkringar. LO-förbunden har också krympt i takt med att andelen utlandsfödda har ökat. Bland dem är färre än hälften med i facket. Facklig organisationsgrad Infogram   Antal medlemmar i Sveriges tio största fackförbund Unionen 551 500 Kommunal 500 200 IF Metall 246 800 Lärarförbundet 167 300 Vision 138 500 Sveriges Ingenjörer 125 000 Handels 123 300 Ledarna 94 200 Vårdförbundet 92 100 Byggnads 78 700 Avser aktiva medlemmar 31 december 2018 (studenter och pensionärer borträknade Sveriges Ingenjörer är i dag det sjätte största fackförbundet i Sverige och hade i december 2018 125 000 aktiva medlemmar (studenter och pensionärer inte medräknade). Det är en ökning med 31 procentenheter sedan 2006. Övriga Sacoförbund har också vuxit rejält. Sveriges största fackförbund är Unionen med 551 500 medlemmar som sedan 2006 har ökat med 24 procentenheter. De senaste två åren syns dock ett svagt trendbrott för tjänstemannafacken som har börjat tappa i organisationsgrad. – Om utvecklingen fortsätter i samma takt och riktning som de senaste två åren kommer vi att se dels en lägre facklig organisationsgrad i Sverige, dels en ännu större klyfta mellan fackförbund för arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg. Vad som ligger bakom den sjunkande organisationsgraden bland tjänstemän har Anders Kjellberg inget säkert svar på. – En förklaring kan vara att högkonjunkturen gör att fler upplever att de kan klara sig själva utan fackets stöd. I den framtidsprognos som Anders Kjellberg presenterar i rapporten är bara 52 procent av arbetarna och 67 procent av tjänstemännen i Sverige medlem i ett fackförbund 2023. Arbetsgivarorganisationerna tappar däremot inte sina medlemsföretag och det kan rubba styrkebalansen mellan de centrala parterna som förhandlar kollektivavtalen på arbetsmarknaden. – I kombination med politiska initiativ som slopad avdragsrätt för fackföreningsavgiften, inskränkningar i konflikträtten och uppluckringar av Las riskerar den svenska modellen att hamna i fara, säger Anders Kjellberg. Karin Virgin'

Mejlpolicyn minskade stressen på Norconsult

Karriär och Arbete Ingenjören

Förväntar sig chefen och kollegor att du svarar på mejl utanför arbetstid? Kollar du regelbundet mobilen under semestern? På konsultföretaget Norconsult har en tillgänglighetspolicy underlättat livspusslet för de anställda. Vardagen för många
'Förväntar sig chefen och kollegor att du svarar på mejl utanför arbetstid? Kollar du regelbundet mobilen under semestern? På konsultföretaget Norconsult har en tillgänglighetspolicy underlättat livspusslet för de anställda. Vardagen för många tjänstemän innebär att alltid vara nåbar på mejl och telefon: på bussen, hemma vid middagsbordet, i mataffären, liftkön, på barnens dansuppvisning. De flesta arbetsgivare saknar tydliga riktlinjer av vad som förväntas av medarbetarna. Är det okey att stänga av eller inte? När akademikerföreningen på konsultföretaget Norconsult för tre år sedan diskuterade den höga arbetsbelastningen föddes idén om en tillgänglighetspolicy. HR-avdelningen uppskattade initiativet och policyn utformades med inspel från fack och ledningsgrupp. Civilingenjören Mia Ivarsson, anställdes på kontoret i Göteborg sommaren 2016 när policyn redan fanns på plats men den var en av anledningarna till att hon valde att jobba på just Norconsult. Mia Ivarsson, Nordconsult – Jag kom från en arbetsplats utan tydliga gränser för vad som förväntades av de anställda och jag letade efter en arbetsgivare som prioriterar arbetsmiljöfrågor. Tillgänglighetspolicyn är viktig och ger en trygghet här för att kunna koppla bort jobbet på fritiden. Riktlinjer för tillgänglighet på Norconsult Svar på mail och telefon eller andra kanaler förväntas under ordinarie arbetstid. Övriga tider förväntas inget svar. Stäng av mailsync till telefonen utanför normal arbetstid Om det passar dig och verksamheten får du gärna arbeta kväll och helg, men använd då fördröjd leverans av mail för att inte störa kollegorna på fritiden. I enlighet med semesterlagen, har du som medarbetare på Norconsult ingen skyldighet att vara anträffbar på mobil eller under din semester. Om det är brådskande SMS:a om det är ett brådskande ärende utanför arbetstid Var tydlig med att det är brådskande Om det inte är tydligt att det är brådskande så förväntas inget svar utanför normal arbetstid Tänk också på Vid utskick av mail var noggrann med vem du CC:ar. CC:a inte i onödan. Många anställda, inte minst de med småbarn, vill ha möjligheten att kunna gå från jobbet tidigare och istället jobba en stund på kvällen. Valfriheten hindras inte av tillgänglighetspolicyn som istället reglerar vad man ska tänka på när man själv väljer att jobba utanför ordinarie arbetstid. Då kan man inte begära att kollegorna svarar på mejl, telefon eller sms. Den som mejlar uppmanas att använda funktionen fördröjd leverans för att ingen ska känna kravet att svara på ledig tid, inte heller under semestern. I dag är Mia Ivarsson också skyddsombud och förtroendevald i akademikerföreningen på Norconsult. Hon tycker att tillgänglighetspolicyn fungerar överraskande bra men i rollen som arbetsledare i projekt behöver hon ibland påminna stressade kolleger. – Det finns förstås vissa individer som man måste påminna lite oftare men det är faktiskt inget stort problem. Nu är det tre år sedan policyn infördes på Norconsult och en viktig rutin för att hålla den levande är information till nyanställda. Varje nyanställd får en mentor som tillsammans med den närmaste chefen har ett gemensamt ansvar för introduktionen. Båda har varsin checklista med information att förmedla och chefens ansvar är att berätta vad tillgänglighetspolicyn innebär. Mia Ivarsson upplever att riktlinjerna för tillgänglighet bidrar till en bättre arbetsmiljö på företaget. För konsulter som debiteras per timme är det extra viktigt med en tydlig policy för att inte skapa onödig stress. – I stor utsträckning är det här en planeringsfråga. Om du inte kan räkna med att få kontakt med dina kolleger utanför arbetstid tvingas man anpassa sig till det. Visst händer det att tiden inte räcker till för att hålla deadlines i projekt men då beordrar chefen om övertid som konsulterna får ta ut i tid eller pengar. – Det kan vara svårare att introducera en tillgänglighetspolicy på ett konsultföretag där många arbetar hos kunder. Men Norconsult har klarat det och därför tror jag att det fungerar på de flesta arbetsplatser, säger Mia Ivarsson. Karin Virgin'

Högre lön när chefen har mandat att sätta lönen

Karriär och Arbete Ingenjören

Har din chef befogenhet att sätta lön? Det har betydelse för hur stor löneökningen blir. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att det kan skilja närmare en procentenhet om chefen har mandatet eller inte. Efter några år handlar det om flera
'Har din chef befogenhet att sätta lön? Det har betydelse för hur stor löneökningen blir. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar att det kan skilja närmare en procentenhet om chefen har mandatet eller inte. Efter några år handlar det om flera tusenlappar. Trots att det står i kollektivavtalen att lönerna ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare upplever många att det inte fungerar i praktiken. I den löneenkät Sveriges Ingenjörer genomför varje år får medlemmarna frågan om deras chef har befogenhet att sätta lön. Svaren visar ett samband mellan chefens mandat och ingenjörernas löneutveckling. Under 2018 fick medlemmar i privat sektor, som svarat att chefen hade befogenhet att sätta lön, nästan en procent högre löneökning än de som har en chef utan sådant mandat. I statlig och kommunal sektor var skillnaden 0,7 procentenheter mellan grupperna. Lönesättande chef Infogram   Kopplingen mellan löneutveckling och chefens mandat var dessutom tydlig oavsett ålder. Lönesättande chef ålder Infogram   Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, är inte överraskad över resultatet. – Lönen ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare och cheferna ska ha befogenhet att belöna prestationer. Så fungerar det tyvärr inte alltid och här måste akademikerföreningarna trycka på och kräva ett tydligare mandat för cheferna. Lönesamtalet – vad gäller? Duckar chefen bakom ursäkten att han/hon inte har mandat att sätta lön, kontakta akademikerföreningen. Nöj dig inte med ett lågt påslag utan att kräva ett besked om vad du behöver göra för att höja din lön. Får du ett lågt påslag och ingen motivering – begär ett förstärkt lönesamtal. Det är viktigt att få en motivering och förslag på åtgärder för att kunna höja din lön på sikt. Finns det ingen akademikerförning på arbetsplatsen, prata med kolleger och försök starta en. Förbundskansliet hjälper gärna till. Lönesamtalet är viktigt och ger anställda möjlighet att berätta om sina prestationer och vad de har betytt för företaget. Anders Boström menar att det kan vara extra viktigt om man har en ny chef eller en chef som inte är ingenjör och därför kanske inte förstår hur komplexa arbetsuppgifter du har. Chefen ska dessutom inte bara ha mandat att sätta lönen utan också kunna motivera varför du har den lön du har. Det betyder att chefen ska förklara vilket löneläge du har både i förhållande till din befattning och prestation. Får du ingen eller bara en liten löneökning har du också rätt att kräva att chefen förklarar vad du kan göra bättre. – Nöj dig inte med ett lågt påslag utan att fråga vad du behöver göra för att kunna får en bättre löneutveckling, säger Anders Boström. Den som inte får en bra motivering kan begära ett så kallat förstärkt lönesamtal då man får med sig en facklig representant. Men det innebär inte att alla som är missnöjda med sin lön kan få förhandlingshjälp för att höja lönen. – Däremot har alla akademiker rätt att få veta varför man får den nya lönen och de med svag löneutveckling rätt att få en tydlig motivering och åtgärder för att kunna prestera bättre. Det kan handla om utbildning eller någon annan form av kompetensutveckling. Att alla inte känner sig bekväma med att ha ett lönesamtal är Anders Boström medveten om. – Jag vet att en del känner att det är svårt och prata som sig själv och att framhäva sina kunskaper och prestationer men jag uppmanar verkligen alla att ha sitt lönesamtal. Det är viktigt att ta reda på hur chefen har bedömt dina prestationer och att ni blir överens om att bedömningen har skett på rätt sätt. Även medlemmar på arbetsplatser där det finns kollektivavtal men där det saknas en akademikerförening har rätt till lönesamtal, men då finns ingen möjlighet att få förstärkt lönesamtal. Där kan inte heller fack och arbetsgivare förhandla om det gemensamma löneutrymmet, om vilka lönekriterier som ska gälla, om lönerna behöver justeras för särskilda grupper på företaget och det sker inte heller någon utvärdering av lönerevisionen. Därför blir det också svårare att förändra en situation där lönen i praktiken inte sätts av den närmaste chefen. Det är en viktig anledning till att ha en lokal fackförening på arbetsplatsen. – Prata med kollegerna som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer om fördelarna med att ha en akademikerförening. Kansliet hjälper gärna till så hör av er. Karin Virgin'

Länderna där flest svenska ingenjörer jobbar

Karriär och Arbete Ingenjören

Ingenjör är ett internationellt yrke. Det märks på statistik från Sveriges Ingenjörers medlemsregister. Förbundet har medlemmar som jobbar i allt ifrån Danmark till Falklandsöarna, Malawi och Taiwan. Se hela listan och läs om några ingenjörer som
'Ingenjör är ett internationellt yrke. Det märks på statistik från Sveriges Ingenjörers medlemsregister. Förbundet har medlemmar som jobbar i allt ifrån Danmark till Falklandsöarna, Malawi och Taiwan. Se hela listan och läs om några ingenjörer som jobbar utomlands. 1 705 medlemmar i Sveriges Ingenjörer har angett att de jobbar i ett annat land än Sverige. Totalt finns 67 olika länder representerade. Ytterligare 249 medlemmar har angett att de jobbar utomlands men utan att uppge i vilket land. Antal medlemmar i Sveriges Ingenjörer som jobbar utomlands (och angett land) Land Antal Danmark 288 USA 197 Norge 171 Tyskland 118 Kina 92 Storbritannien 82 Schweiz 66 Nederländerna 38 Frankrike 30 Finland (inkl Åland) 29 Singapore 27 Japan 26 Australien 25 Belgien 24 Spanien 19 Förenade Arabemiraten 19 Kanada 18 Indien 16 Thailand 16 Österrike 13 Brasilien 13 Portugal 12 Italien 8 Sydkorea 8 Polen 7 Irland 7 Nya Zeeland 6 Kenya 5 Luxemburg 5 Sydafrika 4 Hongkong 4 Lettland 4 Malta 4 Estland 3 Indonesien 3 Malaysia 3 Rumänien 3 Ryssland 3 Island 2 Tjeckien 2 Turkiet 2 Chile 2 Colombia 2 Grekland 2 Saudiarabien 2 Sri Lanka 2 Tunisien 2 Ungern 2 Vietnam 2 Argentina 1 Bahrain 1 Bolivia 1 Bulgarien 1 Cypern 1 Egypten 1 Falklandsöarna 1 Irak 1 Israel 1 Jordanien 1 Libanon 1 Malawi 1 Mocambique 1 Panama 1 Slovakien 1 Taiwan 1 Trinidad och Tobago 1 Uganda 1 Vi har pratat med fyra ingenjörer i olika åldrar och med olika erfarenheter av att jobba utomlands. Fredrik Arbegard En av dem är Fredrik Arbegard som är konsult på Xdin i USA, med uppdrag på Volvo Group Trucks Technology. Han upplever att arbetet är friare i USA – bara man ser till att leverera och har en bra relation med chefen. – Man styr mer över arbetssituationen och om man visar framfötterna och trycker på så kommer folk att se det och tycka att du är en bra person. Chefer vill inte veta hur det är med dig eller hur det går utan bara att jobbet blir gjort. Det är mer hierarkiskt. För även om det är Volvo så är det i USA, med amerikanska anställda och chefer. Lönen är högre, samtidigt som man inte tjänar in någon pension. Själv kunde Fredrik Arbegard välja mellan en fast och en rörlig lönemodell – med fast lön och två veckors betald semester eller lön för de timmar man jobbar och möjlighet till mer semester så länge uppdragsgivaren godkänner det. Han har två gånger sett människor som får lämna jobbet på dagen. – Första gången blir man chockad, sen inser man att det inte är ovanligt. Och är man duktig så har man stor chans att få jobb på något annat ställe. Men arbetsvisumet är sponsrat av arbetsgivaren så det är bra att stämma av vad som händer om man förlorar jobbet, så att man inte måste lämna landet. Fredrik Arbegard tycker att den som gillar utmaningar absolut ska ta chansen att jobba i USA. Hans råd är att läsa recensioner av företag – till exempel på Glassdoor.com där människor skriver vad de tycker om lönen och vd:n. Susanne Svensdotter Susanne Svensdotter jobbar inom oljeindustrin i Frankrike sedan 2007. I dag på Baker Hughes. Innan det jobbade hon sju år i Storbritannien, bland annat på Rolls Rolls flygmotorer. – Den mest påtagliga skillnaden i Frankrike är att det är auktoritärt. Man måste vara på jobbet en viss tid och är man sen måste man förklara varför. Men det är också strikta regler för att man inte ska jobba för mycket. Fackföreningarna i Frankrike bråkar mer. Vid löneförhandlingar strejkar man först och förhandlar sen. En egenhet på Susanne Svensdotters nuvarande jobb är att ingenjörer måste resa i första klass när de åker tåg i jobbet – men de får inte ersättning för att ta taxi till tåget. Lönerna är lägre än i England, å andra sidan är det billigare att leva i Frankrike. Eftersom Susanne Svensdotter jobbar på ett amerikanskt företag går det bra att använda engelska på jobbet, men det underlättar att kunna franska. – Jag kan rekommendera Frankrike att jobba i. Det är ett land som har mindre skillnader mellan hög- och låginkomsttagare och det tycker jag personligen är trevligare. I England är stora skillnader. Och utbildning är viktigt här. Det är bra att vara ingenjör utan att det är snobbigt, som det kan vara i England. Hon råder andra som vill jobba utomlands att vara öppna för möjligheter. – Det blir sällan som man tänkt sig, men det blir något spännande. Jag har mest gjort karriär sidledes, men jag har lärt mig en förfärlig massa och har vänner i hela världen. Thomas Hagström Danmark ligger i topp på listan över var flest svenska ingenjörer jobbar utanför Sverige. Thomas Hagström jobbar på nordvästra Jylland som kvalitetsingenjör på Phillips-Medisize som utvecklar medicinska produkter för personlig dosering av läkemedel. – Att jobba i Danmark är mestadels som i Sverige. En skillnad är att diskussioner på möten gärna blir mer intensiva och beslut tas snabbare och inte alltid i konsensus, berättar han. Danska talas, snabbt, men Thomas Hagström tycker att det gick fort att förstå den lokala dialekten. Skriver gör både han och de andra på engelska. Villkor som semester och arbetstider är i stort sett som i Sverige. Övertidsersättning är ovanligt. Lönen upplever han ligger klart högre än i Sverige. – Men det är viktigt att ta reda på vilken lön man borde ha och vara beredd att diskutera den vid en första arbetsintervju, säger han samtidigt som han kan rekommendera andra ingenjörer att prova på att jobba i Danmark. – Det är ett fantastiskt land som är både ”hyggelig” och otroligt välorganiserat. Pontus Nobréus Pontus Nobréus är affärsutvecklingschef  på Biovica, ett svenskt bolag som utvecklar produkter för cancerdiagnostik. Han är sedan januari i år stationerad i USA för att förbereda lanseringen av en produkt och han menar att marknaden skiljer sig mycket från den europeiska. – Hälsovårdssektorn har en helt annan uppbyggnad i USA i hur den finansieras, där försäkringsbolag betalar för en stor del av sjukvården. Det är ett stort land och det gäller att hitta nyckelpersoner och early adopters. I Europa handlar det mer om hälsoekonomi medan kliniskt utfall – vad som är bra för patienten – styr mer i USA. Pontus Nobréus har jobbat i USA en gång tidigare och har också jobbat i Sydafrika 2010–2014, för HemoCue som tillverkar system för patientnära tester. – Sydafrika är lite likt USA med att det är väldigt segregerat med en privat och en allmän sjukvård. Jag jobbade också mot hela Afrika och bland annat med hjälporganisationer som Unicef och Läkare utan gränser som har behov av produkter som kan användas utan labbinfrastruktur. Genom det har han sett kliniker i många länder i Afrika, ditt patienter kan ha gått i timmar. – Det är riktigt spännande att få uppleva den verkligheten. Jag har fått blodad tand för att bo i ett annat land och lära känna en annan kultur. I Sydafrika var barnen också med och gick i skola där. Man utvecklas som person. Så mitt råd till andra är att om man får chansen att ta ett uppdrag så tycker jag att man ska göra det. Det ger mycket tillbaka. Karin Thorsell'

Cyklonen Idai

Över 1000 döda i cyklonen Idai.

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

Karriär och Arbete Ingenjören

I höst ska fem personer väljas till Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse. Och nu vill valberedningen få in förslag på alla som är intresserade och kan passa. ”Vi vill att listan med möjliga personer blir lång”, säger valberedningens Per Tore
'I höst ska fem personer väljas till Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse. Och nu vill valberedningen få in förslag på alla som är intresserade och kan passa. ”Vi vill att listan med möjliga personer blir lång”, säger valberedningens Per Tore Eidsvik.   Fram till den 21 juni vill valberedningen få in förslag på personer – helst med helikopterperspektiv eftersom förbundsstyrelsen inte ska gå in på detaljer utan jobba på strategisk nivå. Nominera Läs mer om uppdraget och nominera på Sveriges Ingenjörers hemsida . – Det är viktigt att vi har en bra styrelse som fattar bra beslut för Sveriges Ingenjörer. Förutom helikopterperspektiv är det bra att ha någon facklig erfarenhet, men det kan vägas upp av tung annan erfarenhet, säger Per Tore Eidsvik som är sammankallande i valberedningen. Hur många av dem som sitter i förbundsstyrelsen i dag som vill fortsätta vet valberedningen inte än. – Vi har gjort en enkät där jag tror att de flesta svarade positivt, men det är också några som säger att de har mycket att göra. Vad tycker du att medlemmarna ska göra? – Om de vet någon som är duktig, nominera den. Skriv ”Jag tycker att den här personen skulle passa för att”. Eller om du själv är intresserad, få någon annan att nominera dig. Det viktiga är att ha ett eget driv, ”Jag vill det här för att”. Man ska inte bara tycka att det är roligt att sitta i en styrelse, utan man ska vilja driva något. Och förhoppningsvis stämmer bilden. En bakgrund Per Tore Eidsvik gärna vill få förslag om är personer med erfarenhet av att leda och utveckla människor – antingen i förenings- eller arbetslivet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand tycker att det i dag är en bra balans i styrelsen mellan olika branscher, men inte lika bra balans mellan sektorer. – Det speglar att 60 procent av medlemmarna jobbar inom industrin, men offentlig sektor växer och det vore roligt att få in fler. Jag ser gärna en teknisk lärare också eller någon från akademin, till exempel en doktorand. Dessutom har jag alltid efterlyst egenföretagare och konsulter. Det har vi nu, men om någon av dem droppar av så är det viktigt att få in nya. Vad är viktigt att veta om man är intresserad av det här uppdraget? – Det tar en del tid. Man förväntas vara påläst och det är mycket att läsa. Vi har 7-8 möten per år och ett par av dem är tvådagars när vi går igenom tunga remisser, motioner eller har strategiworkshops. Sedan väljer man själv vad man engagerar sig i. Det finns mycket mer man kan göra, som att delta i paneler eller i internationell verksamhet. Här är de i styrelsen vars platser är uppe för omval i höst: Sverker Hansson, Sweco Transportsystems Therese Koggdal, AB Volvo Arezou Taghizadeh, PTK Philip Stankovski, Auranest Holding Helene Åhsberg, Svensk kärnbränslehantering De här ledamöterna är valda till hösten 2020: Ulrika Lindstrand, ordförande, McNiel AB Per Norlander, förste vice ordförande, Ericsson AB Sara Magnusson, andre vice ordförande, LegiLexi stiftelse Mikael Andersson, Luleå kommun Sofia Johannesson, Astra Zeneca Joachim Pettersson, Boliden minerals Marcus Suurküla, FMV Peter Tönnäng, Advectas Dessutom har styrelsen två platser för teknologer, som föreslås av teknologrådet: Tobias Åresten, Linköpings universitet Henri Mellin, Mälardalens högskola Karin Thorsell'

Svenska fack nöjda efter Europafackets kongress

Karriär och Arbete Ingenjören

I torsdags avslutades Europafackets kongress i Wien och Sverige lyckades på flera punkter slå vakt om den svenska modellen. Jenny Grensman från Sveriges Ingenjörer var på plats tillsammans med representanter från många andra svenska fackförbund. Vad
'I torsdags avslutades Europafackets kongress i Wien och Sverige lyckades på flera punkter slå vakt om den svenska modellen. Jenny Grensman från Sveriges Ingenjörer var på plats tillsammans med representanter från många andra svenska fackförbund. Vad hände på kongressen, vilka viktiga beslut togs där? Jenny Grensman, Sveriges Ingenjörer – Huvudfrågan var beslutet om ett nytt ”Action Programme” för den kommande mandatperioden på fyra år. Programmet beskriver hur fackförbunden i Europa tillsammans ska arbeta med stora viktiga frågor som arbetsvillkor, demokrati och ekonomi. Det är en slags programförklaring för Europafackets arbete de närmaste åren. Vilka beslut tog kongressen som är särskilt viktiga för Sverige? Per Hilmersson på TCO valdes till vice generalsekreterare för Europafacket. – Vi har fått en svensk vice generalsekreterare i Europafacket, Per Hilmersson som i dag är internationell chef för TCO. Det är väldigt roligt och vi inom de svenska facken och centralorganisationerna hoppas att det på sikt kan leda till att fler förstår hur den svenska modellen fungerar. Är det en utmaning i samarbetet mellan facken i Europa? – Ja i viss mån. De nordiska länderna är på många sätt priviligierade med starka fack och en modell där fack och arbetsgivare tillsammans löser problem och utformar spelreglerna på arbetsmarknaden. I Sverige finns hela tiden en tät dialog mellan politiker, arbetsgivare och fack som inte finns i många länder. Därför finns det en ständig oro för att vår partssamverkan – den svenska modellen – ska rubbas. Fanns det fler frågor som betyder särskilt mycket för Sverige? – En viktig fråga var den om så kallade transnationella avtal. Det är avtal som företag kan sluta med bland annat koncernfack (European Workers Council) men också med ickefackliga organisationer. Knäckfrågan handlade om vilken status sådana avtal ska ha. I länder utan starka fack är de transnationella avtalen viktiga för de anställda men de behöver regleras och i Sverige och andra länder med starka fackförbund fanns en oro för att de skulle kunna ta över kollektivavtalen. Den formulering som gäller nu är bra både för de som behöver de transnationella avtalen och för länder med kollektivavtal. Fanns det några särskilda frågor som präglade inläggen på kongressen? – Klimatfrågan tog nästan varje talare upp liksom hotet mot demokratin i Europa och det faktum att EU inte har lyckats få tillbaka den ekonomiska kraft som man förlorade under krisen. Hur gynnas Sverige av samarbete med andra fack i Europa? Vi har ju kommit så mycket längre i frågor om exempelvis anställningstrygghet och arbetsmiljö? – Europafacket är en jätteviktig kanal för att påverka EU-parlamentet som beslutar om gemensamma lagar i Europa. Dessutom är villkoren på svensk arbetsmarknad inte huggna i sten, vi måste hela tiden pressa på och försvara våra villkor. Sverige och de andra nordiska länderna med starka fackföreningar kan också trycka på för bättre villkor för anställda i övriga länder i Europa. Det gynnar även Sverige att klyftorna minskar mellan EU-länderna i frågor som handlar om anställningsvillkor.  Karin Virgin'

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Karriär och Arbete Ingenjören

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för hela samhället”, säger ingenjören Lars
'Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för hela samhället”, säger ingenjören Lars Odén. På Ingenjörer för Miljöns hemsida står att ”Vi stöttar Greta Thunberg och hennes supporters i deras strävan att få politiker att fatta beslut som leder oss mot Parisöverenskommelsen”. Lars Odén, medlem i Ingenjörer för Miljön i Göteborg, berätta mer, vad vill ni säga? – Greta har lyckats skapa en väldigt kraftig opinion. Hon ville få skolungdomar att reagera. Men det är lika viktigt att resten av samhället är med – och Ingenjörer för Miljön är en av dem som är med i Fridays for Future. Det är viktigt att få politiker att se att det här är en nödvändighet. Det kan inte förhandlas bort. Ingenjörer för Miljön Föreningen Ingenjörer för Miljön bildades 1992 på initiativ av Det Naturliga Steget med stöd av Ingenjörssamfundet och dåvarande CivilingenjörsFörbundet (nu Sveriges Ingenjörer). Grundidén inom föreningen är att skapa en gemensam uppfattning, konsensus, om hur miljöproblemen ser ut, vad som orsakar dem och hur vi kan lösa dem. Föreningen har lokalavdelningar i Stockholm, Väst och Uppsala. Se mer på ingenjorerformiljon.se.  Så vad tycker du att ingenjörer ska göra? – Om de vill ta ledigt och kan det för att gå med i manifestationen så är det jättebra. Men man ska vilja det själv. Man kan också gå med i Ingenjörer för Miljön. Då kan man göra skillnad. Många är ju kritiska mot Greta Thunberg för att hon uppmanar elever att skolstrejka. Hur ser du på det? – Om hon inte hade uppmanat till skolstrejk utan sagt att vi manifesterar på en lördag så hade det inte blivit sådan effekt. Man ska inte uppmana barn att lämna skolan, men nu är det mellan klockan 15 och 17 på en fredag och då blir det oftast inte någon kollision. Många klasser kommer också inom ramen för skolarbetet. Skolan är inte det svåra att bekymra sig för, det är klimatet man ska bekymra sig för. Man ska inte fastna i om det är en skolstrejk. Karin Thorsell'