{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Goda nyheter nyheter | Njus Sverige

Bönder andas ut – skördeprognosen god

Jordbruk TT Nyhetsbyrån

Vilken lättnad för bönderna. Efter förra årets katastrofläge i torkan ser spannmålsskörden ut att bli riktigt bra i år, enligt Lantmännens skördeprognos.
'Året prognos är bättre än den brukar vara, säger Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen. – Vi räknar med en skörd på totalt 6,3 miljoner ton. Femårssnittet är 5,8 miljoner ton, så det ser bra ut.Det behövs verkligen. Förra året var riktigt illa för bönderna – skörden blev 40 procent sämre än ett normalår, konstaterar han.Många fick det rejält kämpigt ekonomiskt när skördarna torkade bort, och det har hängt i. Det är först nu som nya intäkter kommer in – likviditetstillskottet är både efterlängtat och välkommet.Agerar försiktigareMen hur många bönder som gått i konkurs, eller som fått lägga ned på grund av torkan, det vet inte Lantmännen. – Vi har inga siffror på det. Men många har fått likviditetsbrist.Investeringar har fått vänta, till exempel inköp av nya traktorer och andra jordbruksmaskiner. Det har i sin tur påverkat maskinförsäljarna, kanske med så mycket som 15–20 procent, enligt Mikael Jeppson.Torkan i fjol har satt sina spår även när det gäller lantbruksföretagarnas beteende, förklarar han. – De är mer försiktiga nu. Vi ser att de inte säljer sin skörd i förväg i samma utsträckning som tidigare. De ser också till att ha buffertlager av grovfoder, som hö och ensilage för att inte dra på sig kostnader för att köpa in foder, som förra året.Men frågan är om det är för tidigt att ropa hej redan nu, innan skörden är bärgad. – Storleken på skörden vi räknar med ändras inte så mycket, säden har redan vuxit upp. Men det är mycket som kan gå fel ändå, framför allt med kvaliteten på spannmålen. Det kan bli dåligt väder under själva skörden, och regn kan påverka exempelvis vete och korn så det börjar gro. Då går det inte att använda som brödsäd.Import i stället för exportTrots att förra sommaren var en riktig mardröm för bönderna fanns det ändå det goda i att vanligt folk fick upp ögonen för matproduktionens betydelse, förklarar han. – Vi upplevde att det fanns ett stort stöd hos konsumenter för böndernas situation. Det är viktigt, för vi behöver producera mat här.I vanliga fall brukar Sveriges bönder odla så mycket spannmål att hela 1,5 miljoner ton spannmål, eller motsvarande 150 lastbilar per dag, går på export, berättar han. Efter katastrofskörden i fjol tvingades Sverige i stället att importera spannmål, 750 000 ton eller motsvarande 75 lastbilar per dag togs in i Sverige för att kompensera för den usla skörden. – Det är viktigt att vi kan försörja oss själva. Vi tar för givet att det ska finnas käk här, säger Mikael Jeppson.'

Var femte svensk vet inte vad bäst före betyder

Goda nyheter Örebronyheter

En av fem svenskar kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag, enligt en Sifo-undersökning från nätbutiken Matsmart. Resultatet är en klar förbättring, för två år sedan var motsvarande siffra 33 procent. – Matsvinn är ett slöseri av
'En av fem svenskar kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag, enligt en Sifo-undersökning från nätbutiken Matsmart. Resultatet är en klar förbättring, för två år sedan var motsvarande siffra 33 procent. – Matsvinn är ett slöseri av resurser och vi vill minska det genom bättre kunskap om datummärkningen. Utvecklingen är positiv, men vi är inte nöjda förrän alla svenskar vet att det går utmärkt att äta mat även om bäst före-dagen är nära eller har passerats , säger Matsmarts vd Karl Andersson. 18 procent av svenskarna kan inte skilja på datummärkningarna bäst före-dag respektive sista förbrukningsdag. Det visar en Sifo-undersökning som Matsmart låtit göra. När samma fråga ställdes 2017 var det 33 procent som inte visste skillnaden. Bäst före-datum är en garanti från producenten att varan håller exakt samma kvalité som vid tillverkningstillfället. Det är en skillnad mot sista förbrukningsdag, som innebär att maten inte är säker att äta efter att datumet har passerats. Okunskap om skillnaden riskerar att leda till att utmärkt mat slängs i onödan. – Matsvinn innebär onödiga utsläpp av växthusgaser. Vår vision är en värld utan matsvinn , säger Matsmarts vd Karl Andersson. Orsakerna till att mat och dryck säljs av Matsmart varierar, men ofta beror det på överproduktion, säsongsvaror, att förpackningar byter design och kort eller passerat bäst före-datum. Under 2018 räddade Matsmarts kunder 3 218 ton mat från att slängas. – Våra kunder gör en insats för miljön, och får dessutom mer pengar över i plånboken. Samtidigt hjälper vi producenter att sälja felmärkta eller utgående varor, säger Karl Andersson. Om Sifo-undersökningen Sifo frågade 1 000 svenskar mellan den 7 och 18 februari 2019. Frågan som ställdes var: De flesta färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med ”bäst före-dag” alternativt ”sista förbrukningsdag”. Vet du vad skillnaden är mellan ”bäst före-dag” och ”sista förbrukningsdag”? Resultat 2019 81 procent svarade: Ja. 12 procent svarade: Nej. 6 procent svarade: Tveksam, vet ej. Resultat 2017 67 procent svarade: Ja. 28 procent svarade: Nej. 5 procent svarade: Tveksam, vet ej. Regionalt Örebronyheter'

Ponny på bergsavsats räddad med helikopter

Utrikes TT Nyhetsbyrån

En i bokstavlig mening i hästväg ovanlig räddningsaktion genomfördes på måndagen på en bergsavsats i Samnanger öster om Bergen i Norge. En ponny hade på oklara vägar lyckats ta sig till avsatsen och den fyrfota varelsen kunde inte ta sig ned, varken av egen maskin eller med hjälp av människor – så till slut fick den lyftas ned till säkerheten med helikopter.
' – Allt tyder på att det står bra till med ponnyn, säger larmcentralen i fylket Hordaland.Larmet kom klockan 14.20. Då hade de som larmade under en längre tid försökt att hjälpa djuret därifrån.Personal från den lokala räddningstjänsten skickades ut, men framåt kvällningen var även deras ansträngningar resultatlösa.Eftersom ponnyn då började bli svårt medtagen av äventyret beställde ägaren en helikopter och hästen kunde lyftas ned hängande i rep.'

Afghanska rivaler överens om start

Utrikes TT Nyhetsbyrån

Efter två dagars fredssamtal säger sig omkring 70 afghanska företrädare och talibaner ha hittat en grund för vägen framåt. Mötet i Qatar avslutades med ett gemensamt uttalande om en färdplan mot fred.
'Arbetet framåt ska bygga på en övervakad fredsprocess, återvändandet av internflyktingar och ickeinblandning av regionala krafter i Afghanistan. Kvinnors rättigheter inom politiska, sociala, ekonomiska, utbildningsrelaterade och kulturella sammanhang ska enligt texten säkras, inom islamska värderingar. – Det är inte en överenskommelse, det är en grund för att starta diskussionerna, säger Mary Akrami, chef för Afghanska kvinnonätverket, som var en av deltagarna vid mötet och tillade att det positiva var att båda sidor godkände uttalandet.Även Qatars konfliktmedlare Mutlaq bin Majid Al Qahtan säger att framgångar har nåtts under samtalen.\'Vi är väldigt nöjda i dag att vi har nått ett gemensamt uttalande som ett första steg mot fred\', säger han i ett uttalande.Det pågår även samtal mellan USA och talibanerna, dessa samtal pausades för tvådagarskonferensen. Den senaste rundan beskrevs av amerikanska förhandlaren Zalmay Khalilzad som den mest produktiva USA någonsin haft med talibanerna.'

Fred på jorden – i Skåne

Goda nyheter TT Nyhetsbyrån

Ett budskap om fred breder ut sig över den skånska landsbygden. Lantbrukaren Per Larsson har odlat fram ett gigantiskt fredstecken på sin klöveråker.
'Det är 40 meter brett i diameter och sått i honungsört, som blir blå när den blommar. – Jag använder ett snöre, pinnar och måttband, sedan kollar jag lite på nätet hur symmetrisk den ska vara. Det tar kanske 3–4 timmar totalt. Sedan använder jag en konventionell såmaskin som jag har i lantbruket.Tecknet ligger på något sluttande mark och kan därför ses av förbipasserande. Det väntas också få besök av humlor, bin och andra insekter som uppskattar honungsörten. – Det är ett tecken som alltid behövs, mer eller mindre, någonstans i världen. Det blev också lite utav en ordvits med \'fred på jorden\' – den är ju sådd på marken.Per Larsson har tidigare år prytt sin åkermark med en svensk flagga av honungsört och vitsenap och senare en smiley.'