{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Forskning och Vetenskap nyheter | Njus Sverige

Bakterier kan producera protein från blockerade mRNA – med ett trick

Forskning och Vetenskap Örebronyheter

För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället.
'För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen ”on standby” tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen. Proteinsyntes, translation, är välstuderad i bakterier. För att påbörja translation krävs att startstället i ett mRNA är enkelsträngat för att ribosomen skall kunna binda. Paradoxalt translateras dock vissa mRNA effektivt trots att startregionen är dold i en stabil struktur. För cirka 25 år sedan förslog nederländska forskare en förklaring, ”ribosome standby”: en ribosom binder till ett annat tillgängligt ställe, där det kan vänta, för att sedan förflytta sig till startstället när den störande strukturen ”andas”. I den nya studien, publicerad i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, har forskarna detaljstuderat ett standby-ställes anatomi. Ett ribosomprotein, S1, är nyckelspelaren som binder både till en enkelsträngsregion och en kort hårnålsstruktur i mRNAt. Därifrån tar sig ribosomen igenom en mycket stabil struktur för att komma åt startstället. – Vi tyckte att det var dags att undersöka exakt vad som behövs för standby. Det är en gammal idé som dock saknade övertygande direkta bevis, säger försteförfattaren Cédric Romilly. Forskarna valde att studera ett kort mRNA för ett toxiskt protein, TisB, som har utretts i Wagners grupp under många år. Dess translation är helt beroende av en standby-region som ligger >100 nukleotider uppströms av det fullständigt blockerade startstället. Utan standby produceras inget protein. Med sofistikerade biokemiska metoder som fluorescensanisotropi och UV-korslänkning/RNA-footprinting kunde forskarna fånga ribosomen på standby-stället. Experimenten tyder på att ribosomproteinet S1 guidar ribosomen till standby-stället och sedan tar sig igenom RNA-strukturer på vägen till startstället. – Det har verkligen varit en arbetsseger och ett svårt projekt, men det är häftigt att äntligen få kläm på standby-elementets anatomi, säger professor E. Gerhart H. Wagner, huvudförfattaren för studien. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW, och European Research Council, ERC. Hälsa | Regionalt Örebronyheter'

Studie: Anorexia sitter inte bara i hjärnan

Forskning och Vetenskap TT Nyhetsbyrån

Anorexia är en psykiatrisk sjukdom. Men inte bara. En stor internationell studie visar att sjukdomen också kan hänga ihop med ämnesomsättningen.
'En \'metabolisk-psykiatrisk sjukdom\', sammanfattar Mikael Landén det. Han är professor i psykiatri på Karolinska institutet och på Göteborgs universitet och är en av forskarna bakom studien, som publicerats i tidskriften Nature Genetics.Forskarna har undersökt dna från drygt 17 000 människor som lider av anorexia nervosa, alltså självsvält, och 55 000 kontrollpersoner, från totalt 17 olika länder. Över 8 000 av deltagarna är svenska.Åtta genvarianter som kan kopplas till just anorexia har hittats. – Man har länge vetat att anorexia är ärftligt, men inte vilka genvarianter som ligger bakom, säger Mikael Landén.Var och en av de olika genvarianterna ger en liten ökad risk att utveckla sjukdomen. Men de flesta människor som har dem är inte sjuka. Det går alltså inte att med ett enkelt blodprov slå fast vem som kommer att utveckla anorexia.Tvångssyndrom och depressionDen genetiska risken för anorexia överlappar med risken för andra psykiatriska sjukdomar som tvångssyndrom och depression, något som var väntat, säger Mikael Landén. – Det som däremot inte var väntat är att anorexia också är genetiskt kopplat till fysisk aktivitet, och omvänt kopplat till risk för diabetes och fetma. Det var inte självklart. Anorexia behöver alltså inte bara sitta i hjärnan, utan kan ha med ämnesomsättningen att göra.Det verkar alltså vara samma kroppsliga mekanismer – men de omvända – som bidrar till att vissa människor svälter sig själva medan andra inte kan sluta äta för mycket. – En person som har genvarianter kopplade till övervikt har svårare än andra att gå ner i vikt. Om man har genetisk risk för anorexi är det tvärtom lätt att gå ned i vikt. Kanske för att man inte får lika starka hungersignaler som andra, säger Landén. – En person med anorexi som inte äter är pigg och glad, det är ett mysterium. En person som inte har anorexia och inte äter tillräckligt blir trött och sur.Anorexia är den psykiatriska sjukdomen med allra högst dödlighet. Förhoppningsvis kan studien leda till att man söker nya behandlingsmetoder i framtiden, tror Mikael Landén. – Om man förstår biologin – men där är vi inte ännu – kan man tänka sig nya läkemedel. Då skulle man kunna utveckla läkemedel som återställer normala hungerkänslor, till exempel.Vända sjukdomsförloppetEnligt Ata Ghaderi, psykologiprofessor som forskar om anorexia vid Karolinska institutet, finns det flera forskare som även tidigare har haft hypotesen att ämnesomsättning och sjukdomen har ett samband. Trots det finns det relativt lite forskning på området. – Studien bekräftar att det verkar finnas en viss relation till det metabola systemet, mer slutsatser än så kan man egentligen inte dra. Men studien är bra på det sättet att man på ett objektivt plan och på gennivå märker att det metabola systemet verkar vara en viktig aspekt. Det öppnar upp för att fler ska titta närmare på det, vilket är positivt, säger han.Att 17 000 personer med anorexi har deltagit i studien är en hög siffra, enligt Ata Ghaderi, som berättar att anorektiker ofta anses vara en svår patientgrupp. Bland annat eftersom många av dem inte vill delta och för att det finns stor risk för att patienter hoppar av under studiens gång. – Studien kan kanske hjälpa oss att hitta sätt att vända sjukdomsförloppet tidigt, men det är en lång väg kvar att gå. Nu när misstankarna om sambandet mellan ämnesomsättning och sjukdomen har stärkts så behöver vi ta reda på vad det är exakt som händer i det metaboliska systemet.'

Läkemedel kan öka risk för självmord

Forskning och Vetenskap TT Nyhetsbyrån

Epilepsiläkemedel som används mot smärta och ångest ser ut att ge en ökad risk för bland annat självmord hos unga, enligt en studie publicerad i British Medical Journal, rapporterar Vetenskapsradion.
'I registerstudien har forskarna följt 192 000 svenskar som fått läkemedlen gabapentin och pregabalin, mediciner ursprungligen tänkta för att behandla epilepsi.Personer i åldrarna 15–24 år hade en 67-procentig ökad risk att drabbas av självmord eller självmordsförsök när de tog läkemedlen jämfört med när de inte gjorde det. Risken för trafikolyckor, våldsbrott, överdos och olika skador mot kroppen ökade också. – Preparaten är ett väldigt bra behandlingsalternativ i många fall, men man kanske bör iaktta lite försiktighet med förskrivningen av de här medicinerna framförallt till unga personer och personer med beroendeproblematik, säger Yasmina Molero, en av forskarna, vid universitetet i Oxford, till radion.Det är inte fastslaget om det är läkemedlet i sig eller om även andra faktorer påverkar risken för biverkningar, enligt Molero.'

Havsmiljöinstitutet har fel om båtskatten

Forskning och Vetenskap Örebronyheter

Forskare från Havsmiljöinstitutet föreslår en båtskatt och ett båtregister för att begränsa båtlivets miljöpåverkan. Institutet har fel på flera sätt och bollar med siffror anser Svenska Båtunionen, riksorganisation för 900 båtklubbar med ca. 170
'Forskare från Havsmiljöinstitutet föreslår en båtskatt och ett båtregister för att begränsa båtlivets miljöpåverkan. Institutet har fel på flera sätt och bollar med siffror anser Svenska Båtunionen, riksorganisation för 900 båtklubbar med ca. 170 000 båtägare. Båtlivet betalar redan många miljarder till statskassan varje år. Båtlivet bidrar i många fall i stället till att mildra klimatpåverkan. En båtägare som stannar hemma på semestern och seglar släpper ut avsevärt mycket mindre koldioxid än den som gör en flygresa till sydliga breddgrader. Båtskatt? I Fakta om båtlivet 2018 s. 9 anges: ”Sammantaget ger båtlivet en omsättning genom såväl försäljning av sina egna varor och tjänster som genom dem som uppstår i samband med båtens användning som sannolikt ligger omkring 15 miljarder SEK årligen. Detta genererar i sin tur uppemot 3 miljarder SEK i moms till statskassan.” Fritidsbåtslivet betalar redan för sig inte genom beskattning men genom vår verksamhet. Att människor på sin lediga tid färdas på våra fjärdar kostar inte snöplogning, gatlyktor, trafiksignaler, asfalt eller andra skattemedel. Båtliv är en friluftssysselsättning och ska beskattas på samma sätt som t.ex orientering, svamplockning och fågelskådning. Det vill säga: Inte alls. Havsmiljöinstitutet hänvisar svävande till omfattande skador på grund av fritidsbåtlivet och att skadorna kan åtgärdas med båtskatt. Beskattningen skulle bli ett medel som minskar möjligheten för vanligt folk att ha råd med båt. Båtlivet genererar redan 3 miljarder i skatteinkomster som det säkert finns utrymme för Havsmiljöinsititutet få forskningspengar från för att kunna ta fram saklig information till båtlivet så vi kan undvika att skada vår känsliga miljöer. Båtliv och miljöskam? Båtlivet tar hänsyn till det marina livet och miljön i havet. Det är där vi vill tillbringa vår fritid och det är där som vi skapar verksamhet och arbetstillfällen i för tusentals människor i de områden som nio månader om året är ödemark. Att Havsmiljöinstitutet försöker att belägga båtlivet med miljöskam genom att bolla med siffror utan att sätta dem i ett sammanhang i eget syfte gör inte havet renare eller skapar fler hållbara jobb i våra skärgårdar. 200 mil bryggor Lantmäteriet uppger att Sverige har 48 000 km kustlinje inklusive alla öar. Jordens omkrets är 40 075 km och genom att ta fram och titta på sin mobils satellitkartor över Sveriges kust kan vem som helst skapa sin egen åsikt över hur stor yta som täcks av bryggor. Bryggor är inte ett problem. Det finns gott om plats för det marina livet. 1700 nya bryggor Idag finns det ingen statistik över hur många båtplatser som finns i Sverige. Varken Svenska Båtunionen som organiserar fler än 900 båtklubbar, Sweboat som organiserar ca 200 varv och marinor, Svenska Seglarförbundet som organiserar ca 300 seglarklubbar eller Sveriges kommuner och Landsting som organiserar kommuner med kommunala gästhamnsplatser har någon sådan statistik. Inte heller Svenska Bryggleverantörsföreningen har samlad försäljningsstatistik. När ett så viktigt institut som Havsmiljöinstitutet föreslår skatt och register kan man förvänta sig att förslagen byggts på fakta. Nu räknar man med hypotetiska siffror som multipliceras och adderas med andra antagna värden och presenterar resultatet som sanning. 1700 nya bryggor om året innebär att det byggs färdigt sju bryggor per arbetsdag året om runt våra kuster. Kan det vara så att Havsmiljöinstitutets forskare har en annan definition av bryggor än alla vi som driver brygganläggningar? 110 000 bryggor I Båtlivsundersökningen 2015 anges att ca 1,5 – 2,2 miljoner människor i Sverige utövar båtliv och att vi har ca 822 000 fritidsbåtar. Sweboats statistik visar att det såldes ca 18 000 nya båtar 2017 Att vi behöver ha båtplatser både på land och i vatten är självklart på samma sätt som vi behöver ha parkeringsplatser för våra bilar. Stora p-platser för bilar placeras inte inne i naturskyddsområden eller i nationalparker. De placeras där människor finns. Det är på samma sätt med båtplatser. Bryggor placeras där människor finns. Inte längs hela Sveriges kust. 48 000 km kustlinje. Idag finns det ett väl fungerande regelverk för att få bygga bryggor då det krävs bygglov, dispens från strandskydd och om bryggan är väldigt stor (> 3000 m2), tillstånd för vattenverksamhet. Bryggornas miljöpåverkan ska kontrolleras i samband med bygglovsprövningen av kommunerna och i vissa fall av Länsstyrelserna. Havsmiljöinstitutet ger sken av att bryggor uppförs hur som helst och helt utan kontroll. Det stämmer inte. Svenska Båtunionens medlemmar vet hur svårt det är att få lägga ut nya bryggor eller förlänga befintliga bryggor i våra ideella båtklubbar för att skapa båtplatser till fler. För Svenska Båtunionen: Christer Eriksson, Ordförande och Peter Karlsson Verksamhetschef. Regionalt Örebronyheter'

Träningsappar övervakar dig

Forskning och Vetenskap SR Ekot

Flera träningsappar samlar in känslig information från mobiltelefoner, som kontaktlistor och var man är, också när appen inte används. Det visar forskning från bland annat Karlstads universitet.
'Lyssna: Träningaappar övervakar dig Flera träningsappar samlar in känslig information från mobiltelefoner, som kontaktlistor och var man är, också när appen inte används. Det visar forskning från bland annat Karlstads universitet. – Det är inte postivt. Jag vill vara anonym, det är min personliga integritet, säger en kvinna som är ute och jobbar med mobil med träningsapp på armen. Studien undersökte dom tio populäraste apparna för träning som kan användas av Android-mobiler. Forskarna vid Karlstads universitet och Goethe-universitetet i Frankfurt undersökte vilken information som träningsapparna samlar in när dom inte används. Och det visade sig att träningsapparna hämtar känslig information som kontaktuppgifter, mobilägarens telefonnummer och e-post-adress, var du är och åtkomst till mikrofonen, alltså också när appen inte används, det säger Majid Hatamian: -– Det är på sätt och förvånande. Varför behöver träningsappar information från kamera, mikrofon och kontaktlistor när den är avstängd, frågar sig forskaren Majid Hatamian vid Goethe-universitetet i Frankfurt. Martin Hult martin.hult@sverigesradio.se'

Öppna vetenskapen till varje pris?! Dialogseminarium i Almedalen

Forskning och Vetenskap Vetenskap & Allmänhet

Öppen vetenskap handlar om att göra forskning mer tillgänglig för samhället.Men hur ska det gå till?Och vilka hinder finns på vägen dit?
'Öppen vetenskap handlar om att göra forskning mer tillgänglig för samhället.Men hur ska det gå till?Och vilka hinder finns på vägen dit?Det var frågor som togs upp vid ett Almedalsseminarium den 2 juli 2019 arrangerat av Vetenskap & Allmänhet.Från vänster: teckenspråkstolk, Johanna Hansson, Kerstin Tham, Thomas Niedenmark, Gustav Nilsonne, Martin Bergman, Cissi Billgren Askwall, Anders Sahlman.Foto: Fatima Memic/VA Thomas Neidenmark , policy officer Open Science vid EU-kommissionen, talade om kommissionens vision för öppen vetenskap.Genom att bli öppnare och mer samverkansinriktad, kan forskningen få högre kvalitet, större genomslag och mer värde för samhället.Han beskrev det som ett paradigmskifte.För att underlätta övergången inrättar EU-kommissionen bland annat infrastrukturen European Open Science Cloud , där forskare kommer att kunna dela data, färdigheter och kompetenser. – Frågan är hur långt vi hunnit i Sverige när detta sker, sade Thomas Neidenmark.Han underströk att det finns förväntningar på medlemsstaterna, som gemensamt beslutat att gå mot Öppen vetenskap.För att kunna ta fram standarder och indikatorer som mäter måluppfyllelse behöver länderna vara samordnade.Allmänheten vill involveras Martin Bergman , utredare vid VA, berättade om allmänhetens attityder till vetenskap och forskare.Tre fjärdedelar av svenska folket menar att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning. – Ungefär en tredjedel säger också ja till att själva bidra till forskningen.Jag vill hävda att det är mycket – det motsvarar cirka två miljoner vuxna svenskar.I den årliga VA-barometern har de svarande även angett på vilka sätt de vill involveras.Störst andel är villiga att bidra genom att samla in data eller donera material, I en annan studie ansåg ungefär två tredjedelar att det är mycket eller ganska viktigt att allmänheten involveras i livsvetenskaplig forskning.Studien jämförde attityderna i Italien, Tjeckien, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Sverige, som en del i EU-projektet ORION Open Science . Vi behöver tillgängliggöra vår kunskap, stödja våra politiker och tillgängliggöra våra data med hjälp av digital teknik.Men vi behöver också ta ansvar för att hitta finansieringsmodeller för att tillgängliggöra data.Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet Öppet ungt universitet Universiteten har en nyckelroll i att öppna upp vetenskapssamhället, menade Kerstin Tham , rektor vid Malmö universitet . – Ny forskningsbaserad kunskap behövs för att lösa globala utmaningar.Samhället behöver också välutbildade och fler som kan källkritik för att kunna möta polariseringen i samhället.Studenterna är samhällsförändrare och behöver vara delaktiga i samhället på olika sätt under sin utbildning.Att publicera forskningsresultat öppet är en självklarhet för Malmö universitet, även om det finns en del utmaningar. – Vi behöver tillgängliggöra vår kunskap, stödja våra politiker och tillgängliggöra våra data med hjälp av digital teknik.Men vi behöver också ta ansvar för att hitta finansieringsmodeller för att tillgängliggöra data, menade Kerstin Tham.Jag är stolt över våra svenska politiker som försöker föra en kunskapsbaserad debatt och glad att det finns en samsyn i att vi behöver röra oss mot Öppen vetenskap.Samtidigt behöver vi respektera att vetenskapssamhällets kultur tar tid att förändra.Gustav Nilsonne, forskare Karolinska Institutet Demokratisk infrastruktur Gustav Nilsonne , forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och grundare av Nätverket för evidensbaserad policy , talade om vikten av att forskare tillgängliggör sina data, både för andra forskare och för dem som bidragit med data. – EU-kommissionen ställer krav på öppen tillgång, vilket är bra, men det är konstigt att vi forskare inte själva har kunnat ordna detta, sade Gustav Nilsonne.Han gladdes samtidigt åt att det finns en stor efterfrågan på kunskap och på forskares perspektiv. – Jag är stolt över våra svenska politiker som försöker föra en kunskapsbaserad debatt och glad att det finns en samsyn i att vi behöver röra oss mot Öppen vetenskap.Samtidigt behöver vi respektera att vetenskapssamhällets kultur tar tid att förändra.Johanna Hansson , ordförande för Svensk biblioteksförening , ser biblioteken som en del av en demokratisk infrastruktur: – Vi skapar platser där forskare och allmänheten kan mötas och där man kan prata om forskning på ett begripligt men inte alltför förenklat sätt.Hon betonade att biblioteken rustar människor att vara samhällsmedborgare, folkbildar och ökar intresset för kunskap.Ytterst handlar det om forskningens legitimitet bland skattebetalarna.Myndigheter och välfärdstjänster behöver också tillgång till den senaste forskningen för att kunna fatta väl underbyggda beslut. – Det är bland annat därför vi driver på så hårt för öppen tillgång.Genom att använda bibliotek och veta hur man hittar information och förhåller sig till källor så känner man på vad forskning är och hur kunskap bildas i praktiken, sade Johanna Hansson.Från vänster: teckenspråkstolk, Johanna Hansson, Kerstin Tham, Thomas Niedenmark, Gustav Nilsonne, Martin Bergman, Anders Sahlman.Foto: Fatima Memic/VA.Medborgarforskning De 60-tal seminariedeltagarna diskuterade i mindre grupper hur allmänheten kan involveras i forskning.Flera nämnde crowd-sourcing och medborgarforskning – att medborgare kan bidra till utveckling av ny forskningsbaserad kunskap genom insamling, granskning och analys av data.Anders Fundin , forskningsledare vid SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling, tog upp hur det praktiskt kan gå till att involvera företag och civilsamhälle tidigt i processen, till exempel genom att tillsammans med forskare utveckla forskningsfrågor.Anna Jonsson , universitetslektor vid Lunds universitet som forskar kring samverkan, menade att det – trots mycket tal om vikten av samverkan – i praktiken blivit svårare för forskare att få komma in i myndigheter och organisationer, troligen för att de är slimmade och inte har tid.Politik, pengar och patienter Deltagarnas förslag kommenterades av två politiker.Betty Malmberg , riksdagsledamot (M), lyfte fram forskning där patienter och deras anhöriga är delaktiga – även då resultaten presenteras.Ett annat gott exempel var en blogg som Jönköping International Business School startat och som fått stort gensvar och därmed gett nya perspektiv från allmänheten.Ilona Szatmári Waldau , riksdagsledamot (V), tog upp att medborgare som deltar i forskningsprojekt behöver få återkoppling om vilken kunskap de bidragit till att utveckla.Politiker bör förenkla för allmänheten att ta del av forskningsresultat, menade hon, och nämnde särskilt att myndigheters forskningsdata, till exempel SMHI:s, bör vara öppet tillgängliga.Båda politikerna ansåg att det är högskolor och forskare som bör leda arbetet med att öppna upp vetenskapen.Politiker kan bidra till att involvera allmänheten mer i forskning, till exempel genom medel i nästa forskningsproposition.Deltagarna menade att ansvaret för Öppen vetenskap är delat.Också forskningsfinansiärer, skolor, studieförbund, företag, offentlig sektor, bibliotek och media har ett ansvar.Vid tjänstetillsättningar, särskilt för nyckelbefattningar, är det också viktigt att se att det finns tillräckligt mycket kunskap och kompetens om Öppen vetenskap.Thomas Niedenmark, policy officer Open Science vid EU-kommissionen Belöna öppen vetenskap Att meritvärdet för att ägna sig åt öppen vetenskap behöver öka, togs också upp under diskussionen om de inkomna förslagen. – Man bör sätta ett värde på samverkan, men politiker kan inte sätta en prislapp på det värdet, utan det måste vara upp till enskilda lärosäten att fatta beslut om, ansåg Betty Malmberg.Sven Stafström , generaldirektör vid Vetenskapsrådet , höll med om att meriteringsfrågan är viktig. – Det måste göras klokt och forskarna behöver vara med i processen.Det kommer att ta en viss tid men jag tror att alla är överens om riktningen.Thomas Neidenmark instämde i att forskare behöver belönas och värderas när de främjar Öppen vetenskap. – Vid tjänstetillsättningar, särskilt för nyckelbefattningar, är det också viktigt att se att det finns tillräckligt mycket kunskap och kompetens om Öppen vetenskap.Kerstin Tham ansåg att forskningen får högre kvalitet när den sker i samverkan med olika samhällsaktörer: – Därför är det sorgligt att höra att forskare upplever att det är svårare att hinna med samverkan i dag.Och därför behöver vi värdesätta hur vi tillgängliggör och kommunicerar vår forskning, sade Kerstin Tham, De medverkande var också överens om att politiker och medborgare bör ta del av tillgänglig forskningsbaserad kunskap och evidens innan de fattar beslut.Dialogen kring Öppen vetenskap behöver fortsätta, inte minst med forskarna själva. – EU-kommissionens bild är att all forskning kommer att tjäna enormt på det här.Den som kan använda sina data på ett ändamålsenligt sätt har en stor fördel i den kunskapsbaserade ekonomin, avrundade Thomas Neidenmark. / Cissi Askwall     . The post Öppna vetenskapen till varje pris?! Dialogseminarium i Almedalen appeared first on Vetenskap & Allmänhet .'

Vad ville Almedalen forska om?

Forskning och Vetenskap Vetenskap & Allmänhet

För att forskningen ska kunna svara på samhällsproblemen behöver forskare komma närmare samhället.En del av lösningen kan vara kunskapskisoker (science shops), ställen där allmänhet och civilsamhälle samverkar med forskare för att ta fram ny kunskap.
'För att forskningen ska kunna svara på samhällsproblemen behöver forskare komma närmare samhället.En del av lösningen kan vara kunskapskisoker (science shops), ställen där allmänhet och civilsamhälle samverkar med forskare för att ta fram ny kunskap.Under Almedalsveckan 2019 slog vi upp en kunskapskiosk i Visby för att ta reda på vad Almedalen ville forska om.Kunskapskiosken utifrån.Foto: Hanna Mellin/VA Under Almedalen andra dag, måndagen den 1 juli, öppnade vi genom EU-projektet SciShops en kunskapskiosk på Skeppsbron i Visbys hamn.Med oss hade vi forskare från ett flertal svenska högskolor och myndigheter: Göteborgs universitet , Högskolan Väst , Karlstads universitet , Karolinska Institutet , KTH , Linköpings universitet , Lunds universitet , Riksantikvarieämbetet , Uppsala universitet och Örebro universitet . Nyfikna förbipasserande bjöds in att diskutera sina frågor och funderingar med närvarande forskare över en kopp kaffe eller en bägare popcorn.Det var en strid ström besökare i kiosken från dess att den öppnade kl. 10 till kioskens stängning kl. 17.Frågorna som mötte forskarna var spridda över en mängd olika ämnen, allt från vad en forskare gör under en vanlig arbetsdag till specifika frågor om olika problem som berörde besökarna i deras vardag.Forskarna förklarade vad forskning är, hur man angriper problem vetenskapligt och varför forskning ofta behöver ta tid.Det kom även förbi representanter från olika delar av civilsamhället och näringslivet och var nyfikna på hur vetenskapliga metoder kan användas inom deras verksamheter.Full fart på diskussionerna i kunskapskiosken.Foto: Hanna Mellin/VA Några av frågeställningarna Almedalen ville forska på var: ”Hur påverkas hälsan hos individer som växer upp i barnrika familjer (med många syskon)?” ”Vilken är den optimala hygienrutinen inom sjukvården för att minska risken för infektion, inför operation?” ”Vilka tekniska omställningar och utvecklingar kan göras för att minska svälten & hunger på jorden – t.ex. genom utveckling av jordbruket för att bättre ta tillvara jordens resurser?” ”Vad är nyttan för samhälle och individ av kulturupplevelser?” ”Hur mycket påverkar köttproduktionen klimatet?” ”Hur mäter man självförtroende i skolan?” ”Hur påverkar det fria skolvalet resultaten i skolan, samt andra eventuella socioekonomiska konsekvenser?” ”Hur påverkar forskningsresultat politiken?” ”Hur kommer automation och AI påverka framtidens arbetskraft?” ”Går det för sekulär psykologi att ta inspiration och lärdom från religiös psykologi där själen finns med i ekvationen?” ”Varför finns det ett så stort motstånd mot att se e-sport som en idrott i Europa, men inte i öst?” ”Hur kopplas förlust av sitt eget minoritetsspråk till individens hälsa?” ”Är det bra för miljön med solceller?” Besökarna fick skriva ner sina frågeställningar på kort som hängdes upp i kiosken.Foto: Hanna Mellin/VA.Ett stort tack till medverkande forskare: Anna Jonsson , Lunds universitet Anna Kremel , Örebro universitet Axel Wolf , Göteborgs univeristet Cecilia Katzeff , KTH Christophe Duwig , KTH Gisela Nyberg , Karolinska institutet Hanna Svensson , Göteborgs universitet Ingela Nyström , Uppsala universitet Johan Elf , Uppsala universitet Karl Wennberg , Linköpings universitet Kristina Palm , KTH Liselotte Englund , Karlstads universitet Maher Asal , Högskolan Väst Marei Hacke , Riksantikvarieämbetet Mathias Hallberg , Uppsala universitet Mikael Karlsson , KTH Richard Rosenquist Brandell , Karolinska institutet Sanna Koskiniemi , Uppsala universitet Semida Silveira , KTH Staffan Laestadius , KTH Susanne Andermo , Karolinska institutet Sven Bölte , Karolinska institutet Samt alla förbipasserande forskare som deltog spontant!Är du nyfiken på kunskapskiosker?Härnäst hittar besökare på International Transdisciplinarity Conference i Göteborg oss på vår workshop om kunskapskiosker den 10 september.Om du inte ska dit kan du även kontakta projektledare Helen Garrison på helen@v-a.se för att få veta mer.Vetenskap & Allmänhet är med i EU-projektet SciShops som vill sprida kännedom om konceptet Science Shops och starta fler kunskapskiosker i Europa.För mer information, kontakta projektledare Helen Garrison, helen@v-a.se . Du kan också följa projektet på Twitter: @SciShops_EU , Facebook: @scishops.eu och läsa mer på SciShops webbplats . . The post Vad ville Almedalen forska om? appeared first on Vetenskap & Allmänhet .'