{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Djur och Natur nyheter | Njus Sverige

Bra år för lingon, blåbär börjar återhämta sig

Djur och Natur Natursidan.se

Årets lingonskörd ser ut att kunna bli näst intill rekordstor. För blåbären ser det bättre ut än det katastrofala 2018, men det kommer ta flera år för dem att återhämta..
'Lingon. Foto: Pmg – Eget arbete , Public Domain, Länk Årets lingonskörd ser ut att kunna bli näst intill rekordstor. För blåbären ser det bättre ut än det katastrofala 2018, men det kommer ta flera år för dem att återhämta sig från fjolårets torka. Det rapporterar P4 Värmland . Det är bärhandlaren Sylve Björkman som menar att årets bärsäsong ser väldigt mycket bättre ut än i fjol då torkan slog hårt mot både lingon och blåbär. LÄS ÄVEN : • Allt färre blåbär i Sverige – stör hela näringskedjan – Det ser jättebra ut på lingon. Inte bara i Värmland utan i hela Sverige. Det ser ut att bli mycket, mycket bra skörd på lingon. Kanske inte rekordår men inte långt ifrån, säger han till P4 Värmland . För blåbären ser det åtminstone bättre ut än 2018, men det kommer enligt Sylve Björkman ta 3-4 år innan de återhämtat sig från torkan och det kan bli normala blåbärsskördar på många håll igen. Källa: P4 Värmland Erik Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack! http://www.natursidan.se'

Misstankar om utplanterad kronhjort på Öland

Djur och Natur TT Nyhetsbyrån

Kronhjortar har etablerat sig på Öland, men frågan är hur de kommit dit. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, misstänker att det är människor som tagit kronhjortarna till ön och släppt ut dem, rapporterar SVT Småland. Djuren kan påverka både lantbruket och miljön.
' – Är det ett stort omfång så kan det bli skador på grödor och annat för lantbrukarna. Vi har en känslig natur på Öland med känsliga örter och blommor. Vi har kvar fjolåret i färskt minne med en extrem torka och nu har vi fler djur som ska överleva helt enkelt, säger Roger Gustavsson, kommungruppsordförande LRF i Mörbylånga kommun till SVT.Enligt LRF är det osannolikt att djuren simmat eller tagit sig till Öland på annat sätt än genom hjälp från människor. De dök upp plötsligt, i ett större antal.En polisanmälan har gjorts, men ärendet har lagts ned eftersom det inte finns några spår att gå vidare med.'

NASA om vad som sker vid två graders uppvärmning

Djur och Natur Natursidan.se

Hur kommer jorden och mänskligheten påverkas om det blir två grader varmare? NASA har plockat ut några punkter ur FNs klimatrapport IPCC som förtydligar att det kommer drabba väldigt många..
'Översvämning i Peru 2012. Foto: Aufgang, CC BY-SA 3.0, Hur kommer jorden och mänskligheten påverkas om det blir två grader varmare? NASA har plockat ut några punkter ur FNs klimatrapport IPCC som förtydligar att det kommer drabba väldigt många människor och även slå hårt mot naturen. I dagsläget är vi på väg mot betydligt högre uppvärmning än två grader, så följande scenario är under förutsättning att världens länder plötsligt fattar beslut som gör att utsläppen håller sig inom de riktlinjer som gjordes upp i Parisavtalet. Här är några slutsatser om vad två graders uppvärmning innebär: • De dödliga värmeböljorna som drabbade Indien och Pakistan år 2015, då ungefär 2 500 personer dog, blir årligen återkommande. • Dubbelt så många människor runt om i världen kan komma att uppleva vattenbrist orsakade av klimatförändringen. • Vissa platser kommer se en ökning i kraftiga regnoväder och därmed högre risk för översvämningar. Det kommer bland annat drabba Nordamerika, Nordeuropa, Nordasien och Sydostasien. • 18 procent av de studerade insekterna, 16 procent av växterna och 8 procent av ryggradsdjuren kommer se sina livsmiljöer mer än halveras. • Regnskogar kommer minska i biomassa, skogsbränderna kommer öka och träd i södra delen av de boreala skogarna kommer dö. • Områden med döda bottnar kommer öka och i andra delar av haven kommer det vara så ont om syre att få arter klarar sig. • Korallreven kommer i stort sett helt försvinna, med katastrofala följder för livet i haven. • Risken för värmerelaterade dödsfall kommer öka. Framför allt i städer eftersom de är varmare än landsbygden. • Risken för torska och vattenbrist kommer öka kraftigt, framför allt runt Medelhavet, i södra Afrika, Sydamerika och Australien. – Det vi ser är inte bra – klimatpåverkan från en halv grads ökad uppvärmning är i många fall större än vad vi hade förväntat oss. Vi ser allt snabbare issmältning, större skador av tropiska stormar, starkare effekter från torka och översvämning med mera. Det är viktigare än vi tidigare hade trott att undvika den extra uppvärmningen mellan 1,5 och 2 grader, säger Drew Shindell, klimatforskare vid Duke University i North Carolina. Källa: NASA Erik Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack! http://www.natursidan.se'

Sommaren är tiden för att skaffa hund

Djur och Natur TT Nyhetsbyrån

En sommarvalp lagom till semestern? Ja, så verkar många som vill skaffa hund resonera, rapporterar P4 Skaraborg.
'Antalet nyregistreringar av hundvalpar hos Svenska Kennelklubben fördubblas under sommarmånaderna. – Tikar löper normalt två gånger om året, och många kanske väljer att betäcka tiken då för att få sommarvalpar. De är lättare att sälja, säger Hans Rosenberg, presstalesperson hos Svenska Kennelklubben, till P4 Skaraborg.Det krävs nämligen tid för att ta hand om en ny liten hundvalp, det kan Jenny Åhman från Värsås intyga. – Det är precis som att få ett litet barn, säger hon till radion.'

Här är de bortglömda bären att plocka med hem

Djur och Natur TT Nyhetsbyrån

Hallon, blåbär och lingon i all ära – men varför inte prova slånbär eller havtorn? Nu startar bärsäsongen, och snart är naturen full av mer eller mindre bortglömda delikatesser. – Hjortron, det är guldet... men bär som odon eller kråkbär är också spännande, säger Christian Cederwall som grundat sajten Skogsskafferiet.
'Den som beger sig ut i naturen kan bli rikligt belönad, och snart finns gott om bär att leta efter. Norrut i landet finns det hallonlika åkerbäret, som växer i dikesmark och är en sann delikatess – fin att sylta, safta eller helt enkelt äta som den är.Bär att blanda ut medLängs med kusterna återfinns det brandgula havtornet, ett syrligt lite svårplockat bär som smakmässigt gifter sig alldeles utmärkt med mörk chokladkaka och en klick grädde.Havtorn är en riktig C-vitaminbomb. Den som är på jakt efter antioxidanter ska i stället försöka plocka det mörkare blålila kråkbäret. Det har visserligen en lite fadd smak, men kan ändå passa bra i mat och bak. – Det är ett lite ovanligare bär, i smaken kanske inte så upphetsande som de mer kända bären. Men det är ett bär som man kan blanda ut tillsammans med andra bär, eller smaka på, säger Christian Cederwall.Slånbäret, även det i mörkare kulör, är ett annat bär värt att prova på. – Slånbär är egentligen en nära släkting till plommon. Det är en stenfrukt men heter slånbär och det växer på buskar i mer kustnära trakter, säger Christian Cederwall som tillägger att slånbäret passar bra att torka eller koka saft på. – Men man ska vänta med att smaka på det till sent till säsongen, och det får gärna vara frostnupet.Finns i trädgårdEn rad bär dyker fatiskt upp på våra vanligare trädgårdsbuskar – utan att vi kanske tänker på det. Bären finns även ute i naturen och i mer offentliga parkmiljöer.När det kommer till de ätbara bär är aronia och häggmispel värda att nämna. Varför inte prova på att göra saft? – Absolut, häggmispeln är användbar. Och vitaminvärdet i häggmispel är högt, de är rika på B-vitamin, kostfibrer och mineraler, förklarar Christian Cederwall som även vill tipsa om berberis, ett bär som används mycket i det persiska köket. – De hittar vi i trädgården och är ätbara, och de växer också vilt, säger han och fortsätter: – Berberis är lite surt, man kan använda det för att ersätta citron i matlagning. Och den används i olika risrätter. Värt att prova på.Tänk på djurenBärsäsongen är här, och kommande månader är det värt att hålla koll på både vanliga som mer ovanliga bär under promenaderna. Den som är plocksugen bör vara säker på vad man plockar och satsa på en korg eller hink. Lägg inga bär i plastpåsar – allt riskerar att bli till mos och sörja innan du ens hunnit hem med skörden.Innan du plockar – glöm inte den tid det tar ta hand om bären, säger Christian Cederwall. – Man ska ta hand om det, annars finns en risk för att det blir stående. Och ha en plan för vad du ska göra med sakerna.Att finna rikligt med bär kan göra vem som helst lycklig. Men tänk inte bara på dig själv. – I bland måste man tänka på att inte skörda av allt på en yta. Djurlivet har också ett behov av att ta del av godsakerna.'

Naturskolan som visar barnen sin närnatur

Djur och Natur Natursidan.se

Varje vecka rullar det fram en eldriven minibuss till skolelever i södra Stockholm. I den rullande naturskolan jobbar pedagogen Charlotte Scherp Nilsson med att få barnen och lärarna att uppmärksamma..
'Den eldrivna Fältlabbet-bilen. Foto: Erik Cronberg Varje vecka rullar det fram en eldriven minibuss till skolelever i södra Stockholm. I den rullande naturskolan jobbar pedagogen Charlotte Scherp Nilsson med att få barnen och lärarna att uppmärksamma naturen inpå knuten. Fältlabbet, som elminibussen döpts till, invigdes på Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2018 och började rulla ut till skolorna i Stockholm i augusti 2018. På knappt ett år har det blivit besök i hela 93 klasser. De möts i ett naturområde nära skolan och under ungefär två timmar visar Charlotte ”Lotta” Scherp Nilsson upp naturen för barnen. Om de till exempel ska håva vid ett vattendrag börjar de med en samling där de pratar om vad som kan hittas i vattnet och hur vi är beroende av vatten. Sedan håvar alla barnen tillsammans i 45-60 minuter och artbestämmer det som hittas med en bestämningsnyckel. Allt som hittas samlas i ett stort vitt tråg. – Därefter brukar jag bryta för en fruktstund. Det håller alla pigga och glada, berättar Charlotte Scherp Nilsson. Därefter får barnen låna Ipads med makrolinser så att de kan fotografera vad som hittats. De försöker också sortera småkrypen utifrån till exempel antal ben eller utseende och svarar slutligen på några frågor. Efter två timmar avslutas lektionen och barnen hinner hem till lunchen. Barn som håvar efter vattenlevande insekter. Foto: Charlotte Scherp Nilsson – Tanken är att göra det så enkelt som möjligt för skolorna och barnen. Vissa barn kanske inte kommer om de måste fixa matsäck eller om de inte har stövlar, så därför bjuder jag på frukt och har även med extra kläder och stövlar åt dem. Alla ska kunna vara med, förklarar Lotta. Verksamheten riktar sig till årskurs 1-6 och är tänkt att ge stöd till skolornas ordinarie undervisning samtidigt som medvetenheten om naturen och miljön ökar. – Barnen brukar tycka att det är roligt. Jag minns särskilt ett barn som undrade om man fick komma till dammen och håva ”som allmänhet”. Många blir också förundrade över vad de hittar. De flesta vet att det finns fisk och grodyngel, men när de håvar får de se en massa andra djur som vattengråsuggor, ryggsimmare, vattensalamandrar, skräddare och vattenskorpioner. De upptäcker att det är fullt av liv i vattnet. Det händer även att förbipasserande stannar och undrar vad barnen gör och blir engagerade i att titta på allt som hittas. Förutom att håva vid vattendrag jobbar Fältlabbet bland annat med att skapa slutna ekosystem i en pet-flaska, skåda fåglar, lära barnen känna igen träd och använda värmekamera för att hitta varma platser även under vintern. – Vi brukar hitta något med värmekameran vid varje tillfälle. En gång hittade vi troligen en råtta och en annan gång en igelkott. Barnen fick se att något varmt rörde sig där under snötäcket. Är det något annat särskilt minnesvärt som hänt det året ni haft igång verksamheten? – Det är så fascinerande att det händer något varje gång man visar upp naturen runt hörnet. Häromdagen såg vi ett ringduvepar. En som ruvade och en som satt på en gren i närheten. Plötsligt kom en kråka och jagade bort dem och käkade upp äggen. Naturen och naturupplevelser finns där om man bara tittar och ungarna är bra på att hitta saker. Lotta ser flera fördelar med en mobil naturskola. – Då kommer vi nära skolorna och visar vilken natur de har inpå knuten. Det gör att barnen vet var de varit och att de sedan kan visa platsen och vad de upplevt för mamma och pappa. Det är också lättare att bry sig om det som är nära. En mobil naturskola är dock inte bara något för storstäder. Charlotte Scherp Nilsson får snart besök av representanter från Gotland som är nyfikna på att börja med ett fältlabb på ön där många skolor har långt till närmsta naturskola. Hur står det till med naturkunskaperna hos barnen i huvudstaden? – Det är väldigt olika. Det känns att man behövs, så kan jag säga. De mest grundläggande arterna är ingen självklarhet längre och oavsett ålder på barnen så behöver de lära sig exempelvis hur en tall ser ut. Det är lite ledsamt att se, men desto roligare att komma ut och göra något åt det. Att verksamheten är populär bland barnen är lätt att se. När ett 30-tal barn springer runt en damm med håvarna i högsta hugg och ropar ut sina fynd går det inte att ta miste på entusiasmen. Även lärarna uppskattar Fältlabbet. Eller vad sägs om snittbetyget 4,9 av 5 i den utvärdering som skolorna får skickade till sig? – Det märks också att Fältlabbet får många barn att komma ut över huvud taget. Jag har haft lärare som frågat mig “du märker inte vem av barnen som har det svårt i skolan va?”, när alla i gruppen varit engagerade och fokuserade på uppgiften. Kanske är det ett barn som inte tycker om att sitta inne och sitta still i ett fyrkantigt klassrum? Det är andra barn i klassen som lyser ute i naturen? – Ja, så är det. Den här artikeln har tidigare publicerats i  Naturvägledaren 1:2019 och på  Centrum för naturväglednings hemsida . Erik Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack! http://www.natursidan.se'

Sjuka laxar på Västkusten ska undersökas

Djur och Natur SR Ekot

I år har man hittat sjuka laxar ovanligt tidigt på säsongen i flera vattendrag på Västkusten. Forskarna har undersökt fenomenet på ostkusten, men nu väntar nya undersökningar.
'En lax i högvadsån i Halland, med tydliga tecken på sjukdom. Lyssna: Sjuka laxar på Västkusten ska undersökas I år har man hittat sjuka laxar ovanligt tidigt på säsongen i flera vattendrag på Västkusten. Forskarna har undersökt fenomenet på ostkusten, men nu väntar nya undersökningar. – Vi ser det på alldeles nystigen fisk, tidigare har det ju varit på fisk som befunnit sig en tid i vattendragen, säger Erika Axelsson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Halland. De senaste åren har svampangripna laxar med sår och blödningar hittats och för forskarna har det varit svårt att förklara varför. Problemen har varit störst på ostkusten och det är där Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bland annat undersökt laxar i Umeälven och Mörrumsån. Men nu väntar nya undersökningar på Västkusten där det finns en oro för att problemen ska växa sig större. Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet planerar provtagningar i flera vattendrag i Halland och Bohuslän. – Att laxen varit sjuk i Östersjön har vi känt till rätt så länge, men nu kommer det fram mer och mer att laxen är sjuk även på Västkusten, så vi tycker det är värdefullt och även ta prover på de här fiskarna för att få en bild av vad som är på gång. De undersökningar som gjorts de senaste åren har inte kunnat förklara varför laxarna blir sjuka. Man diskuterar faktorer som hormonpåverkan, miljögifter och vitaminbrist, men konstaterar att fler analyser måste göras. – Än så länge vet vi inte så mycket, sen tidigare vet vi att laxen i Östersjön har haft B12-brist, och det kan säkert vara en del av sjukdomsbilden, men vi försöker titta brett nu. Marie Mattsson marie.mattsson@sverigesradio.se'