{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Trädgård nyheter | Njus Sverige

Idag händer det som alla väntat på – Trädgården firar tio år!

Trädgård QX

Idag på dagen var det tio år sedan succéklubben Trädgården tog sitt pick och pack och flyttade in under Skanstullsbron. Idag hyllas det med en jubileumsfest och QX har snackat med VD Johan Wiklund!
'Johan Wiklund, VD för Trädgården, var där när allt började. Det som egentligen vara bli ett event slutade med tio år av lycka. Klubben Trädgården fyller tio år idag och det bjuds på en riktig nostalgitrip! Tio år idag med Trädgården under Skanstullsbron. Kan du summera tiden under bron med ett ord? – Eufori! Och med en mening? – En känsla som realiserades. Du själv har grundat allt det här, hur började det? – Genom en lyckad sökning på blocket lyckades vi hitta det lilla huset under bron. Vi skulle bara ha en location för ett event egentligen men såg potentialen i platsen och på tre veckor flyttade vi hela Trädgården till Skanstull. Den första kvällen hade vi känt oss nöjda med 700 personer men det kom upp mot 3000 och resten är som det så fint brukar kallas historia. Hur tror du att det kommer sluta? – Som det började, det vill säga ingen vet, men vi hoppas kunna fortsätta sprida eufori och glädje i människors liv. Jag träffade Johanna, kreativa chefen, inför öppningen och hon sa att jubileet inte var helt bestämt men att ni ska försöka återskapa den line-upen som var för tio år sedan. Har ni lyckats med det? – Nja, inte fullt ut men vi har gjort vårt bästa för att förmedla känslan av Trädgården 2009 och bjudit in personer som spelat mycket på Trädgården genom åren. Det kommer bli en helt magisk sommarkväll fylld av eufori. Nu verkar vädret äntligen vara med oss också. Till alla som planerar att komma idag, vad får de? – En stockholmsnatt som visar sig från sin allra bästa sida ledd av följande partyproffs, Johan Wiklund, Jon Birgne, La Vida Locash, Festa med killar , Pom Pom, Janders corner, Aron Almerén, Maja Asperö Lind och Lång-Kalle. Kvällen till ära bjussar vi på livespelning i Kyrkan också med The Embassy. Bjussar som i fri entré fram till 20.00.'

Inger och Sven-Ove odlar äng i trädgården

Trädgård SR Värmland

Experter på Världsnaturfonden vill att vi gör om våra gräsmattor till prunkande ängar och på så sätt skapar ett paradis för insekter och smådjur. I Forshaga har det blivit verklighet.
'Inger Nilsson och Sven-Ove Svensson i Forshaga låter en äng växa upp i deras villaträdgård. Lyssna: Äng på trädgård Experter på Världsnaturfonden vill att vi gör om våra gräsmattor till prunkande ängar och på så sätt skapar ett paradis för insekter och smådjur. I Forshaga har det blivit verklighet. I Sverige finns över 2,5 miljoner privata trädgårdar, och om fler valde att låta gräset växa till en äng skulle den biologiska mångfalden frodas, det menar experter i biologisk mångfald på Världsnaturfonden, WWF. I Forshaga bor Inger Nilsson och Sven-Ove Svensson och de har valt att låta 30 kvadratmeter av deras villagräsmatta växa till en äng där exempelvis bin och humlor stortrivs. – Utan pollinerare har vi snart ingen mat. En tredjedel av den mat vi äter kräver pollinering, och bina bor här, dom är våra vänner. Kalla det kärlek om du vill. Jag vill att dom ska leva vidare och att dom blir fler. Det är mysigt när det surrar, säger Sven-Ove Svensson i Forshaga. Nyheter P4 Värmland p4varmland@sverigesradio.se'

Lavendelguide: Så lyckas du med lavendel

Trädgård Allas

Lavendel är rikblommande, väldoftande och lättodlad. Dess ljuvlighet gör den älskad och populär i både rabatt och kruka!
' Lavendel är en klassisk växt i örtagården. Den har också blivit populär som vanlig trädgårdsväxt. En soläskande favorit som ger färg, form och väldoft till trädgårdar och uteplatser. Finns runt 30 arter lavendel Det finns cirka 30 arter av denna städsegröna och busklika perenn. De flesta har lila eller blå blommor, men det finns även rosa, röda och vita sorter. Lavendel gör sig särskilt bra till låga häckar längs kanterna på en trädgårdsgång eller för att rama in perennrabatter, men är också tacksam att odla i utomhuskrukor och kärl av alla slag. Olika sorters lavendel kräver olika mycket uppmärksamhet. Lavendelns härdighet varierar från art till art och påverkar i vilka zoner de trivs bäst. Alla arter kräver sol, värme och en väldränerad jord. Stående vatten är lavendelns värsta fiende. Efterhand kan lavendelplantorna bli kraftigt vedartade med långa grenar. Därför är det bäst att ta för vana att klippa ner dem på våren. Gör du det kontinuerligt tål de kraftig beskärning. Fjärilslavendel och skärmlavendel Härdigheten skiljer sig mellan arterna. Lavandula angustifolia är härdigast och den arten som lämpar sig bäst i Sverige. Kan tåla ner till 15 minusgrader, och man brukar räkna att den klarar sig till och med zon 3. Av den här arten finns ett ganska stort antal namnsorter med olika höjd, bladverk, blomform och -färg. Fjärilslavendel, Lavandula pedunculata, och skärmlavendeln Lavandula stoechas, är populära men får i princip betecknas som ettåriga. Andra arter är känsliga, men kan klara att övervintra i gynnsamt läge. Bor du i högre zon än 3 kan det vara klokt att odla lavendel i kruka istället för i rabatt. Då kan krukan flyttas till en skyddad plats eller ett frostfritt utrymme över vintern. Odla gärna mycket lavendel och olika sorter om du har möjlighet. Det ger trevliga färgskiftningar och längre blomningstid, eftersom alla inte blommar samtidigt. Och då kan du även unna dig att plocka av lavendeln till buketter och doftkuddar. Av Karin Elise och Lars Lindberg Foto: Karin Elise och Lars Lindberg, Anni Jähde, Shutterstock/TT Den här sortens lavendel heter Willow Yale och skiljer sig något från många andra lavendelsorter. Så lyckas du med lavendel Lavendel har sitt ursprung i området kring Medelhavet vilket säger en hel del om hur plantorna vill ha det. Din växtzon avgör vilka sorter du kan odla. Här är allmänna odlingsråd för lavendel. Läge • Solig plats, där marken blir varm. Jord • Väldränerad och gärna sandrik. Vattning • Vattna rikligt i samband med plantering, både i rabatt och kruka. Gödsling • Ge lite näring då och då för att främja blomningen. Beskärning • Knipsa löpande av det som blommat över, det gynnar ny knoppsättning. För att hålla plantorna kompakta bör lavendel beskäras varje år. Lämplig tid är på våren, alternativt efter blomning. Övervintring Är du osäker på om din lavendel är härdig kan du plantera i kruka som du flyttar till ett skyddat läge under vintern. Ställer du den i frostfritt utrymme inomhus måste det finnas ljus, eftersom lavendel inte fäller sina blad. Lavendel kan se väldigt olika ut beroende på vilken sort du ser. På bilden är en Hidcote. Tips på härdiga sorters lavendel Arten Lavandula angustifolia lämpar sig bäst i Sverige. Man brukar räkna att den klarar sig till zon 3. Här är några namnsorter av den med olika höjd, bladverk samt färg och form på blommorna: ’Munstead’. Blålila, robust, 40 cm. En av de vanligaste. Lämplig till häck. ’Hidcote Blue’. Kraftig blå färg. 35 cm. ’Rosea’. Rosa blomning, 35 cm. ’Alba’ och ’Edelweiss’. Vitblommande, 35 cm. Korsningen Lavandula x intermedia, som på svenska heter lavandin, är också möjlig att odla på friland i Sverige, men den är inte lika härdig och rekommenderas främst i landets mildaste delar. Lavendel gör sig alldeles utmärkt som smaksättare till exempelvis saft men funkar även utmärkt att kandera och äta. Lavendel som smaksättare Lavendel används inte bara för att ge doft åt exempelvis parfym och tvål. I Sydeuropa används bladen traditionellt för att krydda kött, särskilt vilt. Blommorna kan smaksätta gelé, vinäger, skorpor eller kakor. Att blanda lavendelblommor i socker ger trevlig smak. Lavendelblommor kan också kanderas. Den här sortens lavendel heter Little Lottie. Torka lavendel – så här gör du: Plocka lavendeln en solig dag när blommorna och bladverket är torrt. Bind buketter och knyt ihop med bomullssnöre. Häng dem upp och ner på en mörk och torr plats för att torka. Två veckor brukar räcka om knippena inte är för tjocka. När buketterna är torra kan de hängas upp som doftspridare i tummet eller så kan blommorna användas i doftkuddar. Miss Muffet är en annan lavendelsort som går att njuta av i både trädgård och kruka. Föröka lavendel med frö eller sticklingar Att fröså lavendel går ganska lätt, men räkna inte med att den blommar förrän året därpå. Lavendel självsår sig också om den trivs. Inte sällan dyker små fröplantor upp mellan stenar och plattor. Flytta dem dit du vill ha dem. Att ta sticklingar är en bra metod att föröka lavendel. Gör så här: Riv av sidoskott så att du får med ”klacken”, alltså fliken där skotten satt fast på huvudgrenen, då tar sticklingen sig lättare. Klipp av toppen och riv av bladen så att nedersta delen av stjälken (som ska ner i jorden) är kal. En bra sommartemperatur är idealisk när skotten ska rota sig. Se till att jorden inte torkar ut. Efter någon månad börjar nya blad växa fram, ett tecken på att sticklingen klarat sig.'

Sommarprojekt – svenskarnas favoritfix!

Trädgård Allas

Inte bara slappa i hängmattan, nej då: sommarprojekt står också högt upp på svenskens semesterlista. Att fixa uteplatsen och ordna i trädgården hamnar i topp.
' Hela 68 procent svarade att de brukar ägna delar av semestern till att fixa i hem och trädgård. – Semestern är ett perfekt tillfälle att fixa i hemmet och att det just är att ordna uteplatsen som toppar listan är kanske inte så förvånande, det är ju där man gärna vistas en skön sommardag, säger Sofie Struwe, sälj- och marknadschef på Clas Ohlson, som beställt undersökningen. Vilsam altan 34 procent av svenskarna uppgav att de tänker bygga eller reparera sin uteplats, altan eller balkong. Det näst vanligaste, att fixa i trädgården handlar till exempel om att rensa i rabatten, ansa träden och klippa gräsmattan. Annons På tredje plats på listan har semestersvensken ambitionen att ägna sommaren till att måla om utomhusfasader. Någon vi helst inte vill göra är fixa förvaringen eller tapetsera om. Lista mot stress Undersökningen visar också att två av fem svenskar använder sig av att-göra-listor. Det stämmer också överens med vad psykologen inom stress- och stresshantering Anna Bennich menar, om vår förkärlek till att punkta ner göromål på listor: – Jag har under mina föreläsningar frågat flera hundra personer om hur de på olika sätt hanterar sin stress, och i linje med undersökningen så svarar närmare hälften att de använder sig av att-göra-listor. Listorna fyller en funktion i vår snabbt snurrande värld. Idag hanterar vi allt fler saker på kortare tid och behöver hitta sätt att ha kontroll över dem. Psykolog Anna Bennich om vikten av att göra listor. Vi lever i en ”effektivitetsromantisk” tid, menar Bennich, och då krävs strategier för att mentalt kunna släppa alla göromål mellan varven. – Att ha dem nedskrivna är en sådan strategi. Det är också tillfredsställande för oss att kunna bocka av saker, det tydliggör att vi faktiskt får saker gjorda och det i sin tur känns belönande. Glöm inte njuta Men semesterfixaren får passa sig så listan inte fylls, på och fylls på. En av punkterna får gärna vara att slänga sig just i en solstol men en bok och njuta. Resultatet av listan på 15 punkter går att se för den som vill i verkligheten – den mäter över 60 kvadratmeter och hänger på en husfasad på Odenplan i Stockholm. Listan för sommarprojekt upphängd på en husfasad i Stockholm. Sommarprojekten vi helst vill göra: Fixa uteplatsen Ordna i trädgården Måla om Lägga nytt golv Byta taket Renovera rummet Fixa fönster/dörrar Rensa förrådet Renovera badrummet Bygga om tvättstugan Göra om köket Se över elen Snygga till staketet Fixa all förvaring Tapetsera om Källa: Undersökningen är utförd av Kantar Sifo på uppdrag Clas Ohlson. Foto: TT, Clas Ohlson.'

Malin, 40: ”Vanlig svensk blomma gjorde mig svårt sjuk”

Trädgård Amelia

Lycklig över sitt nya hus satte hon igång att rensa i trädgården. Dagen därpå började det svida i huden, en sveda som övergick i svår smärta. Det visade sig att en vanlig, svensk blomma var boven i dramat som ledde till att Malin Lilja blev
'N är det äntligen stod klart att Malin Lilja och hennes familj skulle få hyra ett hus var hon överlycklig. Malin hade längtat efter villalivet med allt vad det innebär. Trädgården behövde kärlek, och hon kunde knappt bärga sig tills hon fick börja fixa och göra fint. På tomten växte plantor som Malin inte kände igen. De hade små gröna blad utan blommor, och det var fullt av dem. – Det såg ärligt talat ut som haschplantor, så jag fotade dem och skickade bilden till min mamma och syster, men de visste inte heller vad det var för växt, säger hon. Det började göra riktigt ont, och smärtan ökade hela tiden Malin var klädd i kortärmad t-shirt. Trädgårdshandskarna låg kvar i en av flyttkartongerna så hon ryckte upp plantorna med sina bara händer. Dagen därpå började det svida i huden på händer och armar. Malin, som jobbar som barnmorska och sjuksköterska, råd frågade en kollega som trodde att det rörde sig om nässelfeber, en vanlig åkomma som kan ge upphov till klåda och ibland sveda. Några dagar senare, när Malin var på en utflykt, började hon få blåsor och huden blev alldeles bullig. Malin Lilja Ålder: 40. Familj: Sambo. Två barn och två bonusbarn. Bor: I Tierp. Gör: Jobbar som sjuksköterska och barnmorska. – Då började det göra riktigt ont, och smärtan ökade hela tiden, säger hon. Underarmarna täcktes snart av sår och blåsorna var ungefär en centimeter höga. – På vårdcentralen var de ovana vid att se den här typen av skador, men vid det laget visste jag vad det handlade om. Jag hade googlat på farliga växter och kopplat det till plantorna i trädgården. Det visade sig att växterna som Malin tagit bort var jätteloka, även kallad jättebjörnloka. Växtsaften i jättelokan ­innehåller ämnen som i kombination med solljus kan ge hudreaktioner som liknar brännskador. På vårdcentralen fick Malin hjälp att lägga om de onda blåsorna. Man lade även ett antibakteriellt omslag som skulle skydda från bakterier. Men smärtan ville inte ge med sig. Den första tiden låg Malin mest hemma i soffan, med armarna rakt ut. – Det gjorde så ont att jag skakade. Jag erbjöds morfin, men har en tarmsjukdom så jag avstod. Jag försökte lindra smärtan med vanliga värktabletter, men inget hjälpte riktigt, säger hon. Det var värst i höger underarm. Efter några dagar svullnade armen upp till nästintill dubbla storleken. – Jag klarade inte att röra armarna, det gjorde för ont. Jag fick be min dåvarande sambo om hjälp med alltifrån att klä mig till att duscha. Jag kunde heller inte köra bil eftersom det gjorde för ont att växla. Dessutom kliade det jättemycket, säger Malin. En gång om dagen fick hon hjälp med att tvätta armarna och lägga om bandaget på högerarmen. När vätskan i blåsorna försvann bildades öppna sår. – Jag var livrädd för att det skulle komma in bakterier i såren, så att jag skulle få en infektion. En infektion kan i värsta fall leda till blodförgiftning vilket kan vara livsfarligt, säger hon. LÄS OCKSÅ: Therese, 33, fick ett skrapsår – drabbades av mördarbakterier Malin hade svårt att sova på grund av värken och klådan, och på dagarna kände hon sig trött, alldeles utmattad. Humöret sviktade och det var påfrestande att behöva be om hjälp med allt. Barnen kände inte igen henne. Deras mamma hade alltid varit den där glada och starka personen som fixade och donade, men nu hade hon varken orken eller viljan. Sommarledigheten tillsammans blev en besvikelse. Resan till Malins föräldrar i Vemdalen ställdes in och planerade dagsutflykter sköts på framtiden. – Jag kunde inte ens bada i havet. Jag minns att jag och killarna var ute och promenerade en kväll, och då råkade min äldsta son kasta en pinne på min arm. Det gjorde så ont att jag skrek, säger Malin. Det tog två år innan smärtan helt gav med sig Hon blev sjukskriven från sitt jobb som sjuksköterska. Att ägna sig åt sina intressen, tävlingar med hästen och spår- och lydnadsträning med hunden, vågade hon inte på grund av infektionsrisken. Malin funderade en hel del på hur armen skulle se ut när den var färdigläkt. – Jag oroade mig mycket för att jag skulle behöva transplantera hud till armarna, säger hon. Efter fem veckor togs bandaget bort. Armarna såg ut att vara fulla med skärsår. – Som om jag hade försökt skada mig själv. En kompis sambo frågade till och med om jag verkligen mådde bra. Många av Malins närstående blev förvånade över att hon fick såpass allvarliga skador av en vanlig, svensk växt. Få hade hört talas om jätteloka och hur pass farlig dess växtsaft kan vara. Själv är hon kritisk till att det finns så lite information om växten. – Nu när jag vet hur de här blommorna ser ut så ser jag dem överallt. Det är obehagligt med tanke på att många barn är ute och leker. Om man plockar blomman får man högst sannolikt växtsaften på sig, men det kan ju även räcka med att man snuddar vid den. Mina barn blev nog rätt skärrade över såren och har stor respekt för den här växten nu, säger hon. Förr i tiden var björnloka en symbol för status, då den ofta planterades vid stora herrgårdar. Idag är det en växt som bör bekämpas, och om björnlokan växer på privat mark är det fastighets­ägarens uppgift. Malin började jobba igen efter sex veckor. Då hade såren läkt ihop någorlunda, men hon var noga med att inte låta armarna stöta i saker. Idag är det fyra år sedan hon plockade de där  jättelokorna i trädgården. Hon kan använda armarna obehindrat, och av såren syns idag bara pyttesmå streck. Men det tog två år innan smärtan helt gav med sig och händelsen har gett henne en tankeställare. – När man mår bra så tar man för givet att alla kroppsdelar fungerar. Det är först när man blir skadad och inte kan klara sig själv som man märker hur krångligt allt blir. Jag är ändå glad att jag har såpass bra immunförsvar att jag har lyckats läka ihop. Kroppen är fantastisk, säger hon. FAKTA: Jätteloka – växtsaften kan skada huden Jätteloka innehåller så kallade furokumariner, som är irriterande för huden, särskilt om huden samtidigt utsätts för solljus. Det irriterande ämnet finns i växtsaften, som finns i alla delar av växten. Det kan därför räcka med att bara röra vid blomman helt lätt för att få symtom som liknar en brännskada. Man kan få kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som gör ont. Ibland kan huden bli mörkfärgad och det kan ­bildas ärr. Besvären kan kvarstå i veckor. Om du plockat jätteloka: Tvätta med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka även om symtom saknas. Vid symtom, ring Giftinformationen.   Vill du också berätta något? Mejla till: ameliahordig@amelia.se – Döp mejlet till ”det hände mig”'