{{ $state.includes('news') ? 'Fler artiklar':'Tillbaka'}}

Jonas Sjöstedt - alla nyhetsartiklar | Njus

Politik
Flamman

Nu är V:s EU-politik godkänd av DN:s ledarsida – är det så bra?

EU-debatten inför den valkonferens där Vänsterpartiet skulle fatta beslut om EU-lista och EU-valplattform var intensiv, inte minst i denna tidning. Redan i november (ETC, 8/11, 2019) satte partiledaren Jonas Sjöstedt sin prägel på EU-debatten genom

Brexit

Storbritanniens ska lämna Europeiska unionen och detta är mer känt som Brexit. Processen ska vara klar den 29 mars 2019 och förväntas få stora konsekvenser för både Storbritannien och EU.

Politik
TT Nyhetsbyrån

V vill inte att Sverige lämnar EU

Vänsterpartiet går inte till val på att Sverige ska lämna EU. Det beslutade partiets valkonferens på söndagen. – Det är ett viktigt besked, säger partiledaren Jonas Sjöstedt.

Pornografi - bra eller dåligt?

Här finns artiklar och nyheter kring porr där både förespråkare och motståndare kommer till tals.

Politik
Flamman

Det går utmärkt att driva EU-utträde och en aktiv sakpolitik samtidigt

Somliga vill att Vänsterpartiet ska ”lägga kravet om EU-utträde åt sidan”. Hanna Gedin verkar tro att utträdeskravet har pausats sen 1995. Fel! Tidigare har partiet varit tydligt med att utträdeskravet finns. I EU-valplattformen 2014 skrev vi, i

Brexit

Storbritanniens ska lämna Europeiska unionen och detta är mer känt som Brexit. Processen ska vara klar den 29 mars 2019 och förväntas få stora konsekvenser för både Storbritannien och EU.

Samhälle
Dagens Samhälle

Reformisterna påminner S-väljare om alternativet

Jonas Sjöstedt har i dag ett vapen: hotet om misstroendeförklaring. Men tvingar han bort Löfven från makten riskerar han, precis som tidigare, att Ulf Kristersson blir statsminister. De nybildade Reformisterna kan samtidigt locka över väljare till

Regeringsbildningen

Regeringen utses av riksdagen. Så här går det till:
1. Talmannen har individuella samtal med partiledarna om vilka regeringskonstellationer partiet stödjer.
2. Från detta ger talmannen uppdraget åt en eller flera partiledare att försöka bilda en regering som inte blir nedröstad i riksdagen.
3. Efter klartecken från partiledarna presenterar sedan talmannen sitt förslag till ny statsminister och uppger vilka partier som är tänkta att ingå i den nya regeringen.
4. Sen röstar riksdagens ledamöter om den nya statsministern.
5. Om inte förslaget till statsminister får 175 röster emot sig (eller fler) av totalt 349 väljs den föreslagne till statsminister.
6. Den nya statsministern utser formellt de andra ministrarna i den nya regeringen.