{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

#alkoholindustrin - Alla nyhetsartiklar | Njus Sverige

Kampanj för alkoholfri oljefond

Samhälle Accent

Oljefondens alkoholproblem är en nystartad kampanj mot norska Oljefondens investeringar i alkoholindustrin – och sprider sitt budskap med väggmålningar av statsministern.
' Oljefondens alkoholproblem är en nystartad kampanj mot norska Oljefondens investeringar i alkoholindustrin – och sprider sitt budskap med väggmålningar av statsministern. Flera av IOGT-NTO:s systerorganisationer i Norge; FORUT, IOGT, Juvente och Blue Cross, står bakom en kampanj för att uppmärksamma att Norges investeringar i alkoholindustrin hindrar utvecklingen i många länder. Bland annat har man målat norska statsministern och finansministern i Norge på väggar i Uganda där de använder estetiken från afrikansk alkoholreklam, men målningarna framför istället politiska budskap. – En vägg med statsminister Erna Solberg säger till exempel: ”När du dricker mer, tjänar jag mer!”, med en efterföljande text om att norska investeringar i alkohol hindrar oss från att nå FN:s hållbarhetsmål, säger Ida Oleanna Hagen, generalsekreterare FORUT. Hon berättar att många i Norge är inte medvetna om de problem som både produkten och alkoholindustrin skapar i utvecklingsländerna, eller ens att Norge har investerat 90 miljarder kronor i alkoholindustrin genom Statens Pensionsfond Global (Oljefonden). – Vi anser att vi har en dåligt sammanhängande utvecklingspolitik när Norge i ena stunden arbetar för global hälsa, utveckling, jämlikhet, barns rättigheter och FN:s hållbarhetsmål, men i nästa stund investerar i en bransch som motverkar detta. Det måste ändras, säger Ida Oleanna Hagen. Kampanjen har de döpt till ”Oljefondens alkoholproblem” och deras mål är att frågan ska hamna högre på dagordningen, och det slutgiltiga målet att Oljefonden drar sig tillbaka från alkoholindustrin helt och hållet. Siv Jensen, finansminister i Norge, på en väggmålning i Uganda. Foto: Forut. Väggmålningarna, kampanjen i sociala medier, och en rapport om att alkohol utgör ett hot mot FN:s hållbarhetsmål, är bara början. Under hösten kommer de att lansera ytterligare en rapport och ett utbildningsprogram som organisationer och skolor kan använda. De kommer även att följa upp med fler aktiviteter nästa år. Enligt Ida Oleanna Hagen kommer de framöver att satsa på att upplysa beslutsfattare och på att få svar från dem. – För de har varit väldigt tysta fram till nu och bör komma på rätt bana. Regeringen har också gjort något väldigt bra: de har tillsatt en kommitté som ska utvärdera de etiska riktlinjerna för oljefonden, säger Ida Oleanna Hagen. Ida Oleanna Hagen. Foto: Forut. Hittills har engagemanget från allmänheten för kampanjen varit stort och de har fått både positiva och negativa reaktioner, särskilt i sociala medier: – Det är kul att vi har lyckats få till en debatt kring det här. Flera har varit kritiska till att våra organisationer får stöd från staten, samtidigt som vi kritiserar våra ledande politiker. Men det civila samhället måste berätta när det är något vi tror är fel, även om vi också har ett nära samarbete med norska myndigheter.'

Influencers köpta av alkoholindustrin

Samhälle Accent

Australiska instagramkändisar sponsras i det fördolda av alkoholindustrin. ”Svårt för ungdomar att urskilja att det är en annons”, enligt myndigheterna.
' Australiska instagramkändisar sponsras i det fördolda av alkoholindustrin. ”Svårt för ungdomar att urskilja att det är en annons”, enligt myndigheterna. En majoritet av Australiens 70 främsta instagrampersonligheter låter sig påverkas av alkoholindustrin – drygt tre fjärdedelar har visat alkoholhaltiga drycker på sitt konto det senaste året. Det visar en studie publicerad av VicHealth, den del av landets hälsomyndighet som arbetar med att främja folkhälsan i delstaten Victoria. Undersökningen visade att endast en fjärdedel av de sponsrade inläggen avslöjade att de samarbetade med ett alkoholvarumärke. Under en 12-månadersperiod nämndes alkohol 477 gånger på de 70 personernas Instagramkonton. Av dessa var 12 procent sannolikt sponsrade inlägg, men endast 61 procent av inläggen var transparenta med att de sponsrades. Om en influencer är transparent med att de sponsras, betyder det att de exempelvis använder hashtags som till exempel #sponsrad, eller #reklam, rapporterar tidningen The Guardian . Av VicHealths rapport framgår att alkoholvarumärken vanligen samarbetade med influencers på mega- och makro-nivå för att leverera i genomsnitt tre instagramposter för en kampanj, som oftast bestod av att personen poserade med en flaska. Definitionen ”makro-influencer” syftar på influencers med 10 000 – 100 000 följare, medan mega-influencers har fler än 100 000 följare. I rapporten står: ”Cocktails, vin och champagne är överlägset de mest populära typer av alkohol som syns redaktionellt och i sponsrade inlägg”, konstaterar rapporten, och: ”Det finns bevis för att influencers använder alkoholhaltiga drycker som rekvisita för att ge glamour och sofistikering till sina bilder.” VicHealths vd, Lyn Roberts, säger till The Guardian att influencers och alkoholvarumärken kommer undan med att inte avslöja att innehållet är sponsrat, vilket gör att det är svårt för ungdomar att urskilja att de ser en reklamannons. – Vi vet också att för unga människor som gillar eller följer alkoholvarumärken på sociala medier, är det dubbelt så stor sannolikhet att dricka på riskfyllda nivåer, än de som inte gör det, säger hon. Resultaten oroar hälsoexperter eftersom Australien saknar en nationell alkoholstrategi (och inte har haft någon sedan 2011). En ny strategi skulle ha publicerats i december, men det finns frågetecken kring huruvida alkoholindustrin själva haft möjlighet att påverka innehåll. The Guardian har även intervjuat forskaren Julia Stafford på alkoholprogrammet vid Public Health Advocacy Institute. Hon säger att influencers och alkoholvarumärken inte bör reglera sig själva, och avsaknaden av en nationell alkoholstrategi förvärrar problemen: – Vi behöver fortfarande verka för bättre reglering i traditionell media 2019, vilket vi nått med viss framgång men inte tillräckligt. […] nu pratar vi om sociala medier som är en del av vardagslivet, och regeringen försöker springa ikapp för att försöka hantera problemet. Julia Stafford är dock osäker på om sociala medier kommer vara en del av den kommande nationella alkoholstrategin i Australien. – Jag hoppas att det det blir det. Men vi har inte varit överväldigade av vad vi hört om strategin hittills, med tanke på att alkoholindustrin försökt påverka den.'

Kristina Sperkova: ”Jag fastnar inte i problemen”

Samhälle Accent

En stabil uppväxt gav Kristina Sperkova trygghet. Den hjälper henne när hon som ordförande för IOGT International talar i FN. Att arbeta med alkoholfrågor ger henne hopp.
' En stabil uppväxt gav Kristina Sperkova trygghet. Den hjälper henne när hon som ordförande för IOGT International talar i FN. Att arbeta med alkoholfrågor ger henne hopp. Tvättmaskinen går varm i Gustavsberg utanför Stockholm. Det blir mycket tvätt mellan Kristina Sperkovas alla resor som ordförande för IOGT International. Här i lägenheten där hon bor med sin sambo Maik har hon också sin arbetsplats, och det finns gott om utrymme när familjen kommer från Slovakien och hälsar på. – De klagar alltid över att de inte ser mycket av mig, men de följer vad jag gör och är intresserade. Jag åker väldigt gärna till Slovakien, vi nystartar IOGT där nu, säger hon. Som 10-åring ville Kristina Sperkova bli skådespelare. Hon bestämde då att hålla sig borta från alkohol. – Jag brydde mig väldigt mycket om mitt framtida rykte, det skulle inte finnas något att gräva fram om mig när jag blev känd, skattar hon. Sedan tog handbollen över, hon tränade varje dag på elitnivå och för det krävdes god fysik. – Jag ville inte ha något som hin­drade mig. Vid den här tiden var hennes pappa med och drog igång IOGT i Slovakien. Han brukade alltid gå till fots överallt, men en dag tog han spårvagnen till ett möte. Där fanns en annons om att starta IOGT. – ”Kom om ni vill vara med” stod det. Pappa var för en hälsosam livsstil så han gick dit. Mamman ville inte ha alkohol i hemmet så det passade henne också. Kristinas Sperkovas pappa som var specialpedagog fick ansvar för ungdoms­verksamheten. Foto: Viktor Gårdsäter. – Jag fick inte vara med eftersom han var min pappa. Jag tyckte det var orättvist, men så hoppade någon av och jag kom med på en kurs och sedan på mitt första internationella läger. Fram till dess hade Kristina Sperkova valt bort alkohol av omsorg om den egna kroppen, nu blev hon medveten om att hon ville bidra till samhället, och hon såg att det fanns solidaritetsskäl att inte stödja alkoholindustrin. Allt eftersom lärde hon sig mer om industrins metoder och alkoholens skador. – I ett förebyggande program skulle vi hålla utbildning för eleverna på skolorna. De brukade fråga om vi själva använde alkohol, och det var skönt att säga nej, jag gillade att stå för det jag pratade om. Det som är bra med alkoholpolitik är att det finns åtgärder som fungerar. Vi vet att till exempel alkoholskatter funkar. Det ger mig hopp. Att hon kan vara ärlig med sig själv och sina värderingar har betydelse idag också, och gör att hon gillar att jobba med alkoholfrågor. – Det som är bra med alkoholpolitik är att det finns åtgärder som fungerar. Det ger mig hopp. Vi vet att till exempel alkoholskatter funkar. Det ger mig en känsla av att jag kan göra någonting. Även om det är på lång sikt, säger hon. Kristina Sperkova utstrålar positivitet, även när hon är allvarlig. Hon tror att det till stor del handlar om en stabil uppväxt. – Min familj har inte skyddat mig från olika upplevelser, jag fick lösa situationer själv, men de har funnits bredvid mig när det varit jobbigt. Ett dåligt betyg någon gång eller en olycklig förälskelse, det var ingenting i jämförelse med hur några andra kamrater hade det. Som barn ogillade hon att miss­lyckas, när hon gjorde det grät hon av frustration. – På sommarlägret fick jag diplom den enda dagen jag inte grät. Om jag behövde gråta, då fick jag göra det, men mina föräldrar lärde mig att hantera saker med lite distans och vara rädd om mina nerver. Nu fastnar jag inte i ett problem. Det dyker upp, jag tar det, sedan är det över. Men hon kan även idag gråta när hon blir frustrerad eller arg, rösten kan staka sig lite om hon är upprörd när hon håller tal. – Om en läkare berättar om leverskador som leder till döden, då kan jag se det framför mig. Att sedan höra någon skoja om alkohol, då måste jag fortsätta hitta mina kanaler för att påverka, fortsätta arbeta för lagstiftning som räddar liv. – Att prata i FN, inför många, är ett ansvar, då har jag möjlighet att påverka, den kommer inte varje dag. Då tänker jag att jag förberett mig tidigare i livet genom att tävla och uppträda, säger Kristina Sperkova. Foto: Viktor Gårdsäter. När Kristina Sperkova byter miljö, byter hon också sinnesstämning. Men allt detta flygande som jobbet innebär, hur känns det när klimatfrågan är så brännande? – Det påverkar mig väldigt mycket. Jag är vegan på grund av klimatet och för att jag älskar djur. Jag har bestämtatt inte flyga på semestern, bara i jobbet. Men personliga möten behövs. Jag försöker vara effektiv i mitt resande. Vi får se hur länge jag klarar det mentalt, säger hon. Kanske vill hon ha hund igen. Dante, cockerspanieln som hon haft i 15 år gick bort för ett år sedan. Han fungerande som en återhållande faktorför resandet, hon ville gärna vara där han var. Sambon Maik, som är från Tyskland, jobbar också i organisationen. De får mycket tid tillsammans på det sättet och förstår varandras arbete. – Vi är inte rotade i Sverige, men det är vårt gemensamma hem, ingen av oss har någon fördel eller nackdel av att vi bor här. När vi är i Sverige pratar vi svenska, utomlands engelska. Svenskan tog över min tyska, det måste jag göra någonting åt, skrattar hon. Jag sätter inte upp mål för mig själv. Jag fångar upp trender, anpassar mig till situationen och vad som är möjligt. Det var i Sverige de träffades. Båda kom hit som volontärer för den internationella ungdomsorganisationen som fanns inom IOGT tidigare. Kristina Sperkova tog då en paus i sin femåriga utbildning till psykolog. Hon erbjöds jobb i IOGT International och tackadeja, men åkte först hem och tog sin examen. De kunskaperna hjälper henne inom alla livets områden, inte minst i arbetet att leda en internationell styrelse. Hon träffar hela tiden människor från olika kulturer och behöver kunna lyssna för att förstå. – Jag sätter inte upp mål för mig själv. Jag fångar upp trender, anpassar mig till situationen och vad som är möjligt. Blev det inte som tänkt var det antagligen för att något annat var mer angeläget. – Det är väldigt viktigt att prata om ett positivt liv utan alkohol. Vad alkoholfria val kan innebära för ekonomi och personliga relationer. Människor har det i sig, men en del har gett upp sina värderingar. Då är det bra om någon annan tar upp frågorna. Foto: Viktor Gårdsäter. Kristina Sperkova gör ingen stor grej av sin nykterhet, men försöker inte heller inte gömma sina värderingar. – Det finns en moralism där människor dömer sig själva genom någon annan. Jag vill skapa trygghet och genom mitt beteende ge möjlighet för andra att också välja att avstå. Jag är den som beställer dryck först. Samtidigt är jag inte bara nykterist, hittar vi andra gemensamma nämnare blir det mycket lättare. Hon berättar om en återträff med gymnasieklassen. Några sa ”men ta ett glas i alla fall”. – Jag sa nej. De försökte och så gick vi vidare. De berättade hur bra det var att jag inte försökte få dem nyktra. Men de såg inte dubbelmoralen i sitt eget beteende, när de ville övertala mig. Följ Kristina Sperkovas blogg   IOGT International • IOGT International samlar över hundra organisationer från hela världen, med över 100 000 enskilda medlemmar. • Många eldsjälar i fattiga länder saknar pengar, då kan IOGT International stötta i att försöka hitta finansiering. • Efter en process som tagit flera år, har IOGT International blivit officiell partner till Världshälsoorganisa­tionen, WHO. Det ökar möjligheten att vara rösten på FN-nivå för en alkoholpolitik som bidrar till global hälsa och utveckling.'

Måsteläsning om öljätte

Samhälle Accent

Heineken in Africa visar öljättens förehavanden i en världsdel där företagen dikterar villkoren.
' Heineken in Africa visar öljättens förehavanden i en världsdel där företagen dikterar villkoren. Journalisten Olivier van Beemen har granskat Heinekens förehavanden i Afrika under flera år. I augusti present­erade han resultatet vid ett seminarium under IOGT internationals kongress i Sigtuna. Nu har boken kommit. Än så länge bara på engelska, men språket är enkelt och boken fängslande. Det är upprörande läsning, men ett måste för alla med intresse för alkoholpolitik. Olivier van Beemen börjar med exemplet Etiopen. Här har kombinationen öl och moskéer aldrig varit något problem och affärerna går bra. Men hur får Hein­eken ut sin vinst ur landet, som har stort valutaunderskott? Av en lokal bankchef får författaren höra att myndigheterna uppmanat banken att prioritera bryggeriernas intressen – framför import av livsviktiga mediciner. Exemplen tycks aldrig ta slut; Nigeria, Sierra Leone, Sydafrika, Burundi, Kongo, Rwanda, Mocambique. Muthärvor och nära relationer med politiker beskrivs, liksom hur Heineken hyr in ett stort antal prostituerade, siffran 2 500 nämns, som ska få sina kunder att välja en speciell ölsort. Utnyttjandet av så kallade öl-flickor har fått konsekvenser. The Global Fund, som stöds av Bill Gates, har avslutat sitt samarbete med Heineken. Och en nederländsk bank har tagit bort Heineken från sin investeringsfond och pausat all annan ekonomisk inblandning med företaget.'

Cyklonen Idai

Över 1000 döda i cyklonen Idai.

WHO ger alkoholindustrin kalla handen

Samhälle Accent

Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar sin personal till att inte samarbeta med alkoholindustrin. 'Både bra och dåligt att det interna dokumentet läckt ut', säger Kristina Sperkova, ordförande i IOGT International.
' Världshälsoorganisationen, WHO, uppmanar sin personal till att inte samarbeta med alkoholindustrin. \'Både bra och dåligt att det interna dokumentet läckt ut\', säger Kristina Sperkova, ordförande i IOGT International.\u2028\u2028 Meddelandet, som nyligen skickades ut internt till WHO:s personal, slog fast att Världshälsoorganisationen inte kommer att ha något samröre med alkoholindustrin när de utvecklar ny alkoholpolicy eller tar fram bestämmelser gällande folkhälsa. Enligt Kristina Sperkova är det ett mycket bra beslut som kom i tid.   \u2028\u2028– Det är väldigt viktigt. Alkoholindustrin pushar för att försöka ha möten, samarbeta eller på olika sätt ingå partnerskap med WHO. Industrin gör det för att de gillar ”whitewashing”, de vill tvätta sitt varumärke genom samarbeten med institutioner som väger tungt när det gäller hälsa och utveckling, säger hon.   Kristina Sperkova menar att informationen skickats ut eftersom att WHO i fjol antog en ny strategisk plan, där de ger ökat ansvar till sina regionala, och framförallt lokala, kontor.   – Det finns experter på WHO i Geneve som globalt vet hur alkoholindustrin försöker påverka och skapa samarbeten. Men på de lokala kontoren sitter kanske en person som ska täcka alla frågor och för dem är alkohol inte alltid den viktigaste frågan. Då kan alkoholindustrin enklare få till möten som de kan blåsa upp större än vad det är. Därför har man förtydligat detta i ett utskick, säger hon.   Världshälsoorganisationen är ett av FN:s fackorgan vars syfte är att alla människor ska uppnå så god hälsa som möjligt – om länder ser att de skulle samarbeta med alkoholindustrin, blir det svårare för hälsoministrar, som oftast prioriterar folkhälsa framför privat sektor, att övertyga andra ministrar om att inte låta industrin komma in i samtalen om alkoholpolicy eller lagstiftning.   \u2028– På så sätt är det ett viktigt papper. Men tanken var inte att det skulle komma ut offentligt. På ett sätt är det bra att det läckt: då kan WHO-kontoren hållas ansvariga. Det dåliga är att alkoholindustrin kan ta del av bestämmelserna och på så vis hitta kryphål och försöka förbättra sin argumentation, säger Kristina Sperkova.   Hon konstaterar också att dokumentet inte kommer vara nog. Länderna kräver mycket från WHO samtidigt som organisationen har relativt lite pengar – därför dyker möjligheter till olika partnerskap upp då och då.   – Men det är svårt att veta vilka partnerskap man ska ge sig in i och inte. Tobaksindustrin får alltid ett tydligt nej, med alkohol är det inte lika säkert, säger Kristina Sperkova. \u2028\u2028 Enligt henne är alkoholindustrin ofta villiga att betala stora pengar, då är det lätt att sådana här interna dokument blir underminerade. Därför vore det viktigt att ta fram riktiga konventioner för att skydda länder och organisationer mot alkoholindustrins påverkan. För tobak finns redan ett sådant ramverk som säger att man inte ska samarbeta med industrin.   \u2028\u2028– Inget sådant lagstiftade dokument finns för alkohol, bara den globala strategin. Men det finns diskussioner om det och IOGT International jobbar aktivt med att stödja olika partners i att arbeta för en konvention för alkoholkontroll, säger Kristina Sperkova. '