{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

it-system: Skarp kritik mot it-stöd i högskolan | Njus Sverige

Satsar på AI och machine learning för stamnätet

Nyheter Branschaktuellt®

'Det handlar ju krasst om att tillämpa AI och machine learning'.
'För att möta kraven som följer av ett förändrat elsystem med större andel förnybar produktion och en integrerad europeisk elmarknad satsar Svenska kraftnät stort i IT.Utvecklingen drivs främst av förändringar inom balanseringen, ett behov att anpassa verksamheten till nya EU-regler samt Elmarknadshubben, det vill säga navet för den information som sänds mellan aktörer på den svenska elmarknaden.Tillämpad AI och machine learning IoT, RPA, AI och machine learning är några exempel på fokusområden inom digitalisering hos Svenska kraftnät.Som data scientist på Svenska kraftnäts enhet Data och modeller arbetar Pontus Romanus bland annat med prognoser och prediktiva modeller .   – Energiomställningen till 100 procent förnybart är en spännande utmaning som måste hanteras av Svenska kraftnät.Att få arbeta med prediktiva modeller som används i Sveriges nationella kontrollrum är ett privilegium, säger Pontus Romanus i ett pressmeddelande.Frågeställningar som ”hur mycket vindkraft producerar Sverige om 10 min och hur säkra är vi på den siffran?” blir allt mer kritisk för kontrollrummet och är ett typexempel på prognoser, skriver SVK.Det är en viktig del av verksamhetens uppdrag som systemansvarig myndighet. – Det handlar ju krasst om att tillämpa AI och machine learning för att möjliggöra vårt samhällsviktiga uppdrag.Konkret handlar det om att utveckla algoritmer som exempelvis förutspår balans eller obalans mellan produktion och konsumtion Sverige har inom kommande timme, säger Pontus Romanus.IT-lösningar Svenska kraftnät har uppdraget att främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el.För att nå målet pågår flera stora IT-satsningar.Ett exempel är bolaget Fifty som är ett samarbete med Svenska kraftnät och vår norska motsvarighet Statnett.Bolaget ansvarar för utveckling av IT-system som ska stödja elsystemets balansering och marknadsfunktioner på en nordisk och europeisk marknad. – Fifty ska exempelvis möjliggöra den nya Nordiska balanseringsmodellen (NBM) med syftet att klara av integration av ökad andel förnybar produktion samt en harmonisering av balansmarknaderna, säger Lars Jansson CIO på Svenska kraftnät.Även den svenska elmarknaden står inför förändring.Svenska kraftnät leder arbetet med att utveckla och införa ett centralt IT-system för att effektivisera den svenska elmarknaden, den så kallade Elmarknadshubben.I dagens marknadsmodell kommunicerar marknadsaktörerna direkt med varandra i en alla-till-alla modell.Elmarknadshubben centraliserar viktiga processer på elmarknaden, effektiviserar informationsutbyten, möjliggör olika typer av energitjänster samt skapar förutsättningar för ökad konkurrens och förenklar för kunden genom införandet av en elhandlarcentrisk marknadsmodell.'

AF-anställda: ”Vår arbetsmiljö är vidrig”

Global utveckling Arbetet

Vad ska hända med Arbetsförmedlingen i Sala? Frågan skapar oro bland arbetsförmedlarna och många har redan sagts upp. Men de fortsätter kämpa för kontorets framtid.
'Vad ska hända med Arbetsförmedlingen i Sala? Frågan skapar oro bland arbetsförmedlarna och många har redan sagts upp. Men de fortsätter kämpa för kontorets framtid. \t \t\t Nyckelpersoner på bilden \t\t \t\t\t Ola Wauge: kommunens projektledare, som vill fortsätta jobba nära arbetsförmedlarna för att hitta sysselsättning åt Salaborna. Lotta Nilsson: arbetsförmedlare sedan 19 år tillbaka, och som lovprisar sitt AF-kontor och det fruktsamma samarbetet med arbetsgivarna och kommunen. Jenni Thomas: SIUS-konsultent som stöttar personer med funktionsnedsättning, och som tycker att flera politiker inte förstått att AF redan före valet var på gång med att reformeras. Katarina Yng: chef på AF i Sala, som tycker att hon mest har tråkigheter att komma med på personal­mötena nuförtiden. Ylva Johansson: arbetsmarknadsminister som ansvarar för förändringarna på AF, och som tycker att oron inne i rummet på AF Sala är befogad. Caroline Ollesdotter: lymfmassör, som fick hjälp av AF Sala att hitta en ny karriärväg efter en arbetsskada och som vill att kontoret blir kvar. \t\t \t \t – Ja, jag bjuder på bullar. Självklart gör jag det! Bertil Björks basröst möts av applåder. Han, som äger Johanssons bageri i Sala, upprepar det alla andra redan sagt i det lilla mötesrummet av klassiskt kommunsnitt: Arbetsförmedlarna gör ett fantastiskt jobb.  Det sker på ett möte dit arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) bjudits in. I ljuset av det chefen och de anställda här kallar för ”slakten”.  Lotta Nilsson, arbetsförmedlare sedan 19 år, är den som leder mötet där även arbetsgivare och arbetssökande deltar. Hon är även fritidspolitiker för Socialdemokraterna. Men det som hänt nu kan hon bara inte stå bakom. Inte M/KD-budgeten som lett till snabba neddragningar. Inte heller den fyrpartikompromiss som leder till stora förändringar på hennes jobb.  – Det här rör mig och mina kompisar. Jag kommer aldrig kunna stå bakom det här. Vår psykosociala arbetsmiljö är vidrig, säger Lotta Nilsson innan Ylva Johansson gör entré.  Längst fram sitter ministern och lyssnar till dem som berättar hur viktigt AF-kontoret varit för dem. Per Bürger pratar om personerna som kommit på praktik och arbetsträning till hans företag Bürgers växtgård. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t Jag ser framför mig att det här är ett kontor som kommer vara kvar och som kommer fortsätta bedriva ett väldigt bra arbete precis som man gör i dag \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t Ylva Johansson \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t \t De som har svårt att ta sig till storstaden, som kanske är lite begränsade i kontakten med det stora och som inte tror på sig själva, som han säger.  – Jag tror att vi skulle ha fler små kontor i stället – så varför inte öppna ett i Möklinta? skämtar han och syftar på den lilla tätorten norr om Sala med några hundra invånare.  7 av 32 personer har sagts upp på Arbetsförmedlingen i Sala. Oron är stor. Ska kontoret läggas ner helt? Bli en del av statliga servicekontoret som endast är bemannat vid bokade besök? Eller ska arbetsförmedlarna sitta i Västerås fyra mil bort men åka runt och träffa dem som behöver det? Ingen vet. – Det här är inte klokt, säger Lotta Nilsson. Jag tycker att det är en brutal misshandel av en myndighet. Vi har fått klä skott för politikernas beslut.  Hon säger att M/KD-budgeten har gjort att de inte längre kan erbjuda insatser till de arbetssökande som verkligen behöver det. \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\tArbetsförmedlingens kontor i Sala.\t\t\t Bild: Marta Bartosiak \t\t \t \t SIUS-konsulenten Jenni Thomas, som jobbar med att stötta personer med funktionsnedsättningar, håller med.  – Inför valet pratade politikerna om att vi måste reformera Arbetsförmedlingen. De lyssnar inte. Vi höll redan på med det, men det går inte på en vecka.  Både hon och Lotta Nilsson har kvar sina jobb. Men var och hur de ska jobba är mer oklart. Redan nu är vardagen förändrad. Kollegor slutar men de arbetssökande finns kvar.  – Det är svårt att utveckla och dra ner samtidigt. Vi har inte ens hunnit tänka – är det rätt personer som vi säger upp? konstaterar Katarina Yng, chef för Arbetsförmedlingen i Sala och i Fagersta där 20 personer, nästan hälften av personalstyrkan, sagts upp. \t \t\t Tidslinje: Arbetsförmedlingen \t\t \t\t\t 12 decembe r 2018 : Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstas igenom i riksdagen. Arbetsförmedlingen får mindre pengar.  11 januari 2019: ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.” Så står det i januariavtalet, en överenskommelse mellan Social-demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och en förutsättning för att kunna bilda regering. 30 januari:  Arbetsförmedlingen varslar om uppsägning av 4 500 tjänster. En tredjedel av de anställda.  4 mars:  Arbetsförmedlingens styrelse klubbar ett förslag om att lägga ner fler än hälften av sina lokalkontor.  28 mars:  Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallar inriktningsbeslutet om att stänga många kontor förhastat. Hon tycker att generaldirektören borde ha inväntat regeringens uppdrag om hur Arbetsförmedlingen ska se ut utifrån januariavtalet. 9 maj:  Regeringen kommer med ett nytt uppdrag till myndigheten för att förbereda inför de stora förändringarna som följer på januariavtalet. Bland annat ska AF titta på hur upphandlingen av fristående aktörer ska utformas för att arbetssökande i hela landet ska ha tillgång till ”likvärdiga tjänster”. 21 maj:  Besked om att drygt 1 600 anställda på AF ska sägas upp. Hög personalomsättning och omplaceringar håller nere siffrorna jämfört med de 4 500 som varslades från början. 5 juni: Regeringen kommer inte att förlänga generaldirektör Mikael Sjöbergs förordnande efter att det löper ut i mars nästa år, är beskedet från Ylva Johansson. Hon vill att en ny gd fortsätter reformarbetet. September: AF:s styrelse ska ta ställning till vilka kontor som läggs ner och på vilket sätt.  \t\t \t \t Pyramiden. Det kallar hon den modell som hon tagit fram för att de anställda ska kunna prioritera i en allt mer pressad arbetsvardag. – I botten finns det vi måste göra för att klara grunduppdraget, vad förvaltningslagen säger. Det är prio ett. Sedan kommer tjänster och ytterligare service. De som jobbar här är inte arga på Ylva Johansson. Eller så märks det inte. De är främst arga på de kraftigt minskade anslagen som budgeten gav. Att allt gick så snabbt.  Flera är också skeptiska till om de fristående aktörer som i framtiden ska förmedla jobben i stället för Arbetsförmedlingen verkligen kommer att vallfärda till Sala.  – Jag förstår att ni är oroliga. Och det finns anledning att vara det, säger ministern när det har blivit hennes tur.  \t \t\t \t\t\t Det här är inte klokt. Jag tycker att det är en brutal misshandel av en myndighet. Vi har fått klä skott för politikernas beslut \t\t \t\t \t\t\t Lotta Nilsson \t\t \t \t Hon säger att regeringen tillfört pengar som ska gå till långtidsarbetslösa, den budgeten väntar på beslut i riksdagen. Men det räcker inte för att täcka det stora hålet.  Samtidigt tror hon inte att myndigheten kan ha lika många anställda som den haft. De nyanlända som behöver stöd är inte lika många längre. De obemannade kontoren är onödiga. Och ”de gamla tröskverken”, alltså AF:s IT-system, kan bli bättre och spara tid för personalen.  Det måste till en stabil , långsiktig lösning som även de partier som före valet ville lägga ner myndigheten kan acceptera.  – Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att vara en stor och viktig myndighet. Min ambition är att vi ska ligga kvar på den nivån som det blir nu, att det inte blir fler varsel. Men det är ett budgetbeslut så jag kan inte lova det, säger Ylva Johansson.  \t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t\t \t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t Nu ska jag starta eget \t\t\t\t \t\t\t\t \t\t\t\t\t  Caroline Ollesdotter \t\t\t\t \t\t\t \t\t \t \t Tidigare i våras släppte Arbetsförmedlingen en lista på vilka kontor man planerar att lägga ner respektive behålla. Ylva Johansson tror inte att alla på listan kommer att läggas ner, men betonar att det är myndigheten och inte hon som tar beslutet.  Arbetsförmedlingen analyserar nu varje kontors förutsättningar och framtid.  Man tittar på möjligheten att möta kunder på plats, samarbete med kommunen, att ingå i statens servicekontor och andra lösningar. \t \t\t \t\t\t Det är svårt att utveckla och dra ner samtidigt. Vi har inte ens hunnit tänka – är det rätt personer som vi säger upp? \t\t \t\t \t\t\t Katarina Yng \t\t \t \t I september ska besluten om avveckling fattas, men på vissa orter där analysen är klar har nedläggningarna redan börjat.  Sala är med på listan över kontor som blir kvar. Men i kursiv stil står ”Arbetsförmedlingskontor dit vi själva reser för att ha bokade möten” . Exakt vad det innebär är oklart. Jobbmatchningen ska tas över av fristående aktörer och osäkerheten om framtiden är stor.  – Jag ser framför mig att det här är ett kontor som kommer vara kvar och som kommer fortsätta bedriva ett väldigt bra arbete precis som man gör i dag, säger Ylva Johansson optimistiskt.  Ola Wauge, projektledare på kommunens arbetsmarknadsenhet, hoppas att hon har rätt. Han berättar för ministern hur viktig den lokala arbetsförmedlingen är för kommunen.  \t \t\t 132 \t\t \t\t\t Så många arbetsförmedlingskontor ska försvinna, enligt myndighetens inriktningsbeslut. Men siffran kan komma att ändras. \t\t \t \t Hit till arbetsförmedlingen kan han komma och knacka på, säger han, och sedan ”gå arm i arm över torget” med arbetsförmedlaren Lotta Nilsson. Utbyta kunskap, få hjälp med att hitta praktikplatser åt dem som inte är redo att söka ett vanligt jobb.  Även Caroline Ollesdotter lovordar en nära arbetsförmedling. Hon jobbade som undersköterska när hon fick en arbetsskada i nacken. För tio år sedan träffade hon arbetsförmedlaren Lotta Nilsson. Att hitta rätt arbetsträning tog tid. Hon fick bryta och börja om.  För ett år sedan fick hon en anställning med lönebidrag och blev lymfmassör.  – Nu ska jag starta eget. Lotta har varit guld för mig.'

Extremt lång väntan på besked om jordbruksstöd

Samhälle SR Blekinge

Länsstyrelsen i Skåne har inte svarat på över 8 000 ansökningar om jordbruksstöd – och vissa har väntat i flera år. Nu får man hård kritik av Justitieombudsmannen, JO.
'Matz Hammarström, landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen Skåne. Lyssna: JO-kritik Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne har inte svarat på över 8 000 ansökningar om jordbruksstöd – och vissa har väntat i flera år. Nu får man hård kritik av Justitieombudsmannen, JO. – Det förtjänar kritik att det dragit ut så länge på besluten, om de här ansökningarna. Bakgrunden är att Jordbruksverket har ansvar för att förse länsstyrelserna med IT-system för att handlägga de här ärenden – och de här systemen har blivit försenade, säger landsbygdsdirektören Matz Hammarström. Samtidigt kritiserar Justitieombudsmannen väntetiden och skriver bland annat att dröjsmålen \'vittnar om en förvånansvärt nonchalant inställning till grundläggande förvaltningsrättsliga regler.\' P4 Malmöhus p4malmohus@sverigesradio.se'

Lufthansa förlänger Amadeus

Nyheter Travel News

Lufthansa Group och Amadeus meddelar att de förnyar sitt partnerskap efter 30 år tillsammans.Det nya avtalet innebär en utveckling av partnerskapet samt nya samarbetsområden, enligt ett pressmeddelande.
'I samband med avtalet kommer Amadeus Altéa Passenger Service System (PSS) fortsätta förse Lufthansa, Austrian Airlines, Brussels Airlines och Swiss International Air Lines med sina IT-system för bokningar, inventering och avgångskontroll.Lufthansa Group and Amadeus kommer också att utvidga sitt partnerskap genom att lägga till ytterligare samarbetsområden.Amadeus stöttar idag Lufthansa Group med allt från drift av IT-system, marknadsföring och försäljning, till hantering av störningar. – ”Amadeus och Lufthansa Group är två företag som båda grundades i Europa och som driver på såväl tillväxt som digitalisering världen över”, säger Dr.Roland Schütz, Executive Vice President Information Management och CIO på Lufthansa Group.Amadeus system kommer fortsätta stötta Lufthansa Group genom branschledande lösningar som möjliggör innovation.'

Lärarna: Vi orkar inte mer – sluta skära ner!

Skola och Utbildning Lärarnas tidning

Slagorden sveper över Mynttorget när lärare, förskollärare, skolledare, barnskötare och fritidspedagoger gör gemensam sak mot nedskärningar och sinande resurser.
'– Idag står vi här tillsammans och kan förflytta berg. I dag skriver vi historia, ropar Förskoleupprorets grundare Anki Jansson, när hon hälsar deltagarna i Lärarmarschen efter tåget genom centrala Stockholm. I år har förskollärarna fått sällskap av Lärarupproret i de protester som även genomförs i Göteborg, Malmö, Mora, Jokkmokk, Jönköping, Uppsala och Mora mot nedskärningarna i skolor och förskolor över hela landet. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand talar under Lärarmarschen i Stockholm. Foto: Marc Femenia Även Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand framhåller betydelsen av enighet, när hon talar till marschdeltagarna som fyller hela torget. – Vi vet vilken skillnad vi kan göra när förutsättningarna är de rätta. Politiker som sparar på skola, förskola och fritidshem kommer inte att ses som framgångsrika. Men politiker som ser värdet av kunskap och utbildning och som vågar investera i framtiden – de kommer ses som visionära samhällsbyggare, säger hon. När vi står eniga har vi kraften att påverka politiker att tänka långsiktigt. När förbundet frågat lärare som valt att lämna yrket varför de gått över till andra branscher har de svarat högre lön, bättre arbetsvillkor och mer inflytande över yrkesutövandet. – Såväl kommuner som fristående skolor måste bli bättre lärararbetsgivare så att unga söker sig till lärarutbildningen och att de som lämnat yrket vill komma tillbaka. Låt oss påverka våra politiker så de prioriterar förskola, fritids och skola även när det kan innebära att något annat måste stå tillbaka, säger Johanna Jaara Åstrand. Johanna Jaara Åstrand i marschen. Foto: Marc Femenia Staten måste ta ett större ansvar för en mer likvärdig finansiering av skolan, det ansvaret kan inte bara kommunerna ta, menar hon. – Vi visar i dag att vi tillsammans är att lita på, för vi vill mer för våra barn och unga än vi får förutsättningar till. När vi står eniga har vi kraften att påverka politiker att tänka långsiktigt. Anki Jansson från Förskoleupproret. Foto: Marc Femenia Anki Jansson vittnar i sitt tal om att rutinerade medarbetare blir sjukskrivna och lämnar yrket. – Pressen på de som blir kvar på arbetsplatserna ökar då de ska klara jobbet, samtidigt som de ska handleda och hjälpa outbildade och oerfarna kolleger. Vi tampas ständigt med brist på vikarier, utbildade kolleger och utebliven tid för planering och reflektion. Tiden att se och möta varje barn sinar. Det räcker nu! Hon och övriga bakom Förskoleupproret är bekymrade över att många förskolor ökar antalet barn i sina lokaler för att få ekonomin att gå ihop. – Vi erbjuds snäva budgetar och får trolla med knäna. Resurserna minskar men kraven och förväntningar på kvaliteten består. Det är en ekvation som inte går ihop och den leder till ohälsa och stress, säger Anki Jansson. Alexander Skytte, initiativtagare till Lärarmarschen, talade vid Mynttorget. Foto: Marc Femenia Även Kommunal, Lärarnas Riksförbund (LR) och tankesmedjan Balans deltar i Lärarmarschen, som arrangeras av Förskoleupproret och Lärarupproret. Ragnar Sjölander, distriktsordförande för LR i Stockholms stad, drar ner applåder när han kommenterar stadens nya skolplattform. – Vi är trötta på att höra hur underfinansierade IT-system blir gökungar i skolornas ekonomier, och att Stockholms Skolplattform kostade nästan trekvarts miljard att ta fram. Och detta var innan någon lärare ens kunde börja försöka klicka sig fram i plattformens labyrinter för att lägga in den dokumentation som nu åläggs oss att göra, bara för att det dyra systemet gör det möjligt, säger han. Demonstranterna avvände tröjfärg och ballonger för att visa extra stöd till just sin yrkesgrupp i skolan. Foto: Marc Femenia Trött och arg är även Ylva Modig, en av de många lärare som deltar i marschen. Efter 23 år som lärare i bland annat matematik är hon på väg att ge upp. – Jag har världens bästa jobb och världens sämsta förutsättningar. Jag är rutinerad och skicklig, men har inte en chans att göra ett bra jobb. Det är för många i motståndarlaget, säger hon. Ylva Modig undervisar förutom i matematik även i NO, kemi och biologi på Engelbrektskolan i Stockholm. Jag är glad och stolt över att vi lärare äntligen sätter ner foten. – Vi gör så mycket förutom att undervisa att undervisningen blivit en bisyssla. Det administrativa tar all tid och kraft. Igår gick jag hem kvart i sju – på en fredagskväll – efter att ha jobbat hela dan. Jag var så förbannad att jag skrev det här, säger hon och visar sitt plakat med texten: ”Mattelärare och utrotningshotad”. Nu funderar hon på att hoppa av jobbet och flytta till Söderhavet och öppna en restaurang tillsammans med sin man. Men ännu hellre vill hon att Lärarmarschen ska ge effekt. – Jag är glad och stolt över att vi lärare äntligen sätter ner foten för vi är annars så sjukt duktiga på att anpassa oss hela tiden. Men nu är det nog. Gummisnodden är alltid lite längre för elevernas skull, men nu går den snart av, säger Ylva Modig. Klicka på bilden för att komma till alla artiklar om upproret bland lärare 2019.'

Lärarupproret

Alla nyheter kring Lärarupproret i Sverige.

Utskällt program synas från två håll

Vård och Omsorg Kungsbacka-Posten

Kommunens program Combine har fungerat dåligt. Så illa att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) nu kommer att granska det..
'Kommunens program Combine har fungerat dåligt. Så illa att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) nu kommer att granska det. Systemet Combine har stött på patrull ett antal gånger. Det har lett till flera Lex Sarah- och Lex Maria-anmälningar. Bland annat fick en cancerpatient inte sin medicin i tid. Combine har dessutom kostat tre miljoner kronor mer än vad som var tänkt från början. De många bristerna har nu lett till att Ivo kommer att granska systemet. Granskningen ska utreda om systemet uppfyller kraven på ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete enligt lagen. Combine används inom flera förvaltningar, men Ivo:s granskning rör endast Vård och omsorg, eftersom det berör hälso- och sjukvårdslagen. Även kommunens revisorer kommer att granska Combine. De har sett brister i hur den digitala informationen hanteras i systemet. Ivo:s inspektion sker 17 juni och kommunens revisorer gör sin i maj. Den kommer att redovisas för politiken i juni. Läs även: Nytt it-system skapar säkerhetsproblem och Datorsystem kraschade – har kostat tre miljoner mer Tobias Sandblom 0300-68 18 61 tobias.sandblom@kungsbackaposten.se'

Socialtjänstens känsliga uppgifter kan läcka

Nyheter TT Nyhetsbyrån

Information om individers missbruk, ekonomi och familjesituation riskerar att läcka ut från socialtjänsternas it-system, visar en rapport från Socialstyrelsen.
'Enligt rapporten är det många kommuner som inte försäkrar sig om att känsliga personuppgifter skyddas på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om information om missbruk, om familjesituation, om olika funktionshinder och om ekonomi.Bara 13 procent av kommunerna uppger att de har tillräckligt bra säkerhetssystem för de register som behandlar personuppgifter.\'Det är illa. I takt med att digitaliseringen ökar måste man kunna känna sig trygg med att ens personuppgifter är skyddade. Att informationssäkerheten brister kan bero på att det är förenat med stora kostnader att införa nya, säkrare, inloggningssystem, att frågan ofta berör flera kommunala förvaltningar och är komplex\', skriver Dick Lindberg, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.'

Satsning på precisionsmedicin ska öka tillgången till läkemedelsbehandling för svårt cancersjuka

Träning och Hälsa Örebronyheter

Akademiska sjukhusets cancerklinik ska tillsammans med representanter från läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att göra läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil mer
'Akademiska sjukhusets cancerklinik ska tillsammans med representanter från läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att göra läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil mer tillgänglig vid svår cancersjukdom. – Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds/diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie. För att kartlägga möjligheterna kring digitalisering av precisionsmedicin och hur man kan underlätta behandling regionalt tog man initiativ till en workshop tillsammans med IBM. I workshopen, som hölls den 23-24 april, deltog representanter i projektet från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions. – Vår plan är att i slutet av året starta en studie, MEGALiT, med Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna , berättar Peter Asplund. Han betonar att det idag saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning. – Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många IT-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom MEGALiT-studien , säger Peter Asplund och fortsätter: För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning. Hälsa | Regionalt Örebronyheter'