{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

#kognitiv - Alla nyhetsartiklar | Njus Sverige

Hjärnforskaren: Så spelar Snapchat på ungas sårbara punkter

Föräldrar Femina

'Att en app för barn och ungdomar fungerar så här är förfärligt' menar hjärnforskaren Sissela Nutley. I nya boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom vill hon belysa hur utstuderat apparna försöker få oss fast, och allt vi missar
'Vad är det egentligen som gör att det är så svårt att sluta surfa? Som gör att vi numera inte ens kan gå på toaletten eller åka tunnelbana utan att ta fram telefonen? Sissela Nutley är hjärnforskare och har disputerat i kognitiv neurovetenskap om hjärnans formbarhet i unga år. Nu är hon aktuell med boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, där hon belyser saker vi andra kanske inte ser i teknikutvecklingen; arbetet som beteendedesigners lägger ner för att få oss på kroken – för vi är så vana och bara tar emot. Bland annat lyfter hon fram hur techbolagen och sociala medier spelar på vår strävan efter belöning, nyfikenhet och rädsla för att missa något – och hur det påverkar oss, och framför allt den yngre generationen. – Mekanismerna som är inbyggda i apparna är ganska sofistikerade och går på våra djupa emotionella drivkrafter, säger Sissela Nutley i en intervju med SvD. Hur påverkas tonåringars utveckling av skärmtid? Att vi mår dåligt av för mycket skärmtid och sociala medier, bör låta våra sinnen få vila från intryck och behöver vända fokus bort från telefonerna, tillbaka till samspelet med varandra, är ingen nyhet. Vi matas ofta med farorna med skärmar och hur viktig mänsklig interaktion är för våra små barn och deras utveckling och lärande. Men vi vuxna då – vad händer med oss? Och generationen som vuxit upp med skärmarna som en naturlig del av vardagen, men som kanske ännu inte utvecklat sitt kritiska tankesätt helt? Allt vi går miste om när vi väljer skärmen I intervjun, och boken, lyfter Sissela Nutley hur vi riskerar att tappa de subtila signaler och intentioner vi bara kan tränas i att förstå genom mänsklig interaktion, liksom betydelsen av ögonkontakt för att utveckla närhet och tillit. Studier visar att dagens unga allt oftare hellre kommunicerar via sms än öga mot öga och missar mycket av det som automatiskt sker i hjärnan när vi har ögonkontakt. Hjärnan aktiverar empati och social avläsning och utsöndrar anknytningshormonet oxytocin – och allt detta går vi miste om varje gång vi väljer skärmen framför ett riktigt möte. Inte ens alla hjärtan som lättvindigt skickas varje dag väger upp. Kroppskemin är inte rustad för att reagera lika starkt på en symbol på en skärm även om den signalerar kärlek och värme, menar Sissela Nutley. ”Att en app för barn och ungdomar fungerar så här är förfärligt” Framför allt är Sissela Nutley kritisk till Snapchat eftersom appen riktar sig till unga och manipulerar deras sårbarhet på ett så utstuderat sätt. I appen finns exempelvis funktioner som rankar vänskapsförhållanden efter antal snaps man skickat till varandra: Vem hör av sig mest till den andra? Och svarar du inte på en snap direkt, kan det uppfattas som en diss. Snapchat håller också koll på, och visar, var du är – och var du inte är. Allt mäts och syns. Utanförskap signaleras tydligare än någonsin. – Så många funktioner trycker på rädslan att hamna utanför och längtan efter samhörighet. Att en app som riktar sig till barn och ungdomar fungerar så här tycker jag är förfärligt, menar Sissela Nutley. Sissela Nutley, aktuell med boken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Källa: SvD Bildkälla: TT Läs mer: Hjärnforskaren: Skärmtid för små barn – värsta riskerna Skärmtid – så sätter du regler och undviker konflikter Därför blir du beroende av Tinder – ”Vi blir som pickande duvor”'

Minnen av tidigare händelser påverkar bedömningar

Forskning och Vetenskap Forskning.se

Processer i hjärnan som stödjer lagring och återkallning av minnen från tidigare liknande situationer observeras även när vi gör numeriska bedömningar.Detta tyder på att minnen av tidigare händelser kan vara något vi alltid påverkas av när vi gör
'– Genom att förstå vilka regioner i hjärnan som aktiveras i samband med olika bedömningar kan man på sikt utveckla verktyg som hjälper oss att undvika felaktiga bedömningar, säger Sara Stillesjö, doktorand vid Umeå universitet.Med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI, och kognitiv modellering har hon studerat hur den mänskliga hjärnan arbetar vid bedömningar.För bedömningar i vitt skilda sammanhang är något vi gör varje dag, ofta utan att närmare reflektera över att det är just det vi gör.Vissa bedömningar kan ha stor – rentav livsavgörande – betydelse inte bara för oss själva utan även för andra människor, exempelvis när en lärare sätter betyg på sina elever.Det är därför kritiskt att få en bättre förståelse för hur vi människor gör bedömningar, menar hon.Bedömningar färgas av minnen Den typ av bedömningar som Sara Stillesjö fokuserat på är numeriska bedömningar, det vill säga när vi avger en bedömning på en kontinuerlig skala.En teoretisk utgångspunkt i avhandlingen är att i vissa situationer baseras sådana bedömningar mer på vår kunskap om regler och abstrakta samband, medan i andra situationer baseras de istället mer på minnen av tidigare liknande händelser.En viktig skillnad mellan dessa är att medan den första typen av bedömning mer eller mindre alltid leder till sakligt grundade bedömningar kan den andra typen ibland ge ett felaktigt utfall, som färgas oproportionerligt mycket av just de tidigare händelser vi råkar ha lagrat.Oberoende av vilken typ av minne som uppgiften krävde, aktiverades precuneus, en region i bakre delen av hjärnan som är viktig för att aktivera inre mentala representationer inför exempelvis en bedömning i nutid, visar en delstudie i avhandlingen.Hjärnregionen precuneus spelar stor roll Studien identifierade också ett specifikt samband mellan aktivitet i precuneus och en matematisk modell av den typ av bedömningar som baseras på minnen av tidigare liknande händelser.I en uppföljande studie användes funktionell hjärnavbildning för att undersöka hjärnans funktion samtidigt som deltagarna fick lära sig att lösa en bedömningsuppgift.Resultaten förtydligade precuneus roll för bedömningar och visade att precuneus är viktig dels för att lagra och stärka redan etablerade minnen som vi använder oss av vid bedömningar under pågående inlärning, dels för att vid ett senare tillfälle återkalla och utvärdera likheten mellan de lagrade minnesrepresentationerna och nya liknande situationer.Minnen till hands vid bedömning I en sista studie undersöktes huruvida minnen från tidigare liknande händelser finns till hands för våra bedömningar även i situationer när vi använder oss av regler och abstrakta samband.Fokus låg på situationer där abstrakta regler kan vara alltför tidskrävande och svåra att använda.Resultaten visade dels att det kan vara mycket svårt för oss att låta bli att använda abstrakta regler, trots att de är för tidskrävande.Resultaten visade dock även att flera av försöksdeltagarna tycktes ha minnen från tidigare liknande händelser till hands, som de föredrog att basera sina bedömningar på vid extrem tidspress. – I dagens samhälle ställs vi människor inför allt högre krav på att göra korrekta bedömningar i miljöer av hög komplexitet.Den praktiska betydelsen av resultaten från avhandlingen är att genom att belysa vilka processer som ligger till grund för bedömningar, kan vi också ha bättre möjligheter att förbättra bedömningar, exempelvis lärares betygsättning, säger Sara Stillesjö.Avhandlingen: Similarity-based processes in human multiple-cue judgment: evidence from brain imaging and cognitive modelling (Likhetsbaserade processer i mänskliga bedömningar: evidens från hjärnavbildning och kognitiv modellering) Avhandlingens studier har gjorts på 253 personer i Umeå under perioden 2011-2018.'

Kronprinsessans snygga träningsstil – så får du looken

Kungligt Svensk Damtidning

Sugen på att komma igång med träningen? Inspireras av kronprinsessan Victorias supersnygga – helsvarta – träningslook. Helt perfekt!
' Artikeln innehåller reklamlänkar. Läs mer här Vi är vana att se henne i klänningar, kostymer och klackar! Men häromdagen fick vi se henne i träningskläder. Och en helsvart outfit dessutom. DET hör inte till vanligheten! Tisdagen den 4 juni besökte kronprinsessan träningsgruppen ”Bara vanlig” som riktar sig till personer med kognitiv funktions­variation. Gruppen startades av Niclas Wennerlund 2016 när han upplevde att det inte fanns någon träningsform för hans dotter med kognitiv funktionsvariation. I dag finns löpargruppen på tio orter i Sverige och målet är att vara rikstäckande 2021. Kronprinsessan Victoria. Grunden i träningsgruppen är rörelseglädje, gemenskap, delaktighet, självbestämmande och ett professionellt bemötande. Kronprinsessan besökte gruppen som tränar i Hellasgården i Nacka. Under passet fick Victoria delta i en gemensam uppvärmning. Därefter sprang kronprinsessan tillsammans med deltagarna en drygt tre kilometer lång sträcka genom skogen. Passet avslutades med gemensamt fika och samtal. ”Bara vanlig” är en av de föreningar och projekt som kronprinsessparets stiftelse stöttar och ger anslag till. Kronprinsessan Victoria snygga träningsstil Kronprinsessan Victoria bar svarta träningskläder och rosa sneakers från New Balance. (reklamlänk via Apprl) Inspireras av hennes snygga look och klicka hem några liknande plagg. Mjuk tröja från Filippa K Soft Sport. Läs mer och köp här. (reklamlänk via Apprl) Mjuka tights utan sömmar från Filippa K Soft Sport. Läs mer och köp här.  (reklamlänk via Apprl) Sneakers från New Balance. Läs mer och köp här.  (reklamlänk via Apprl) Foto: Kungliga Hovstaterna'

Victorias oväntade kvällsnöje – delade privat sida

Kungligt Svensk Damtidning

Så här syns hon aldrig i officiella sammanhang, kronprinsessan Victoria. Men just denna kväll gjorde hon ett undantag av en alldeles speciell och fin anledning.
' Och vem är det som kommer joggande här – om inte kronprinsessan Victoria! Så här brukar vi definitivt inte få se henne på jobbet i vanliga fall. Men den här tidiga kvällen i juni drog hon på sig träningskläderna och snörade på sig träningskorna för att göra något alldeles speciellt. Platsen var Hellasgården i Nacka strax utanför Stockholm och kvällen kunde inte ha varit finare. Och vid sin sida i försommargrönska hade hon det här härliga gänget: Träningsgruppen ”Bara vanlig” som riktar sig till personer med kognitiv funktions­variation. Kronprinsessans träningskväll blev hur härlig som helst! Träningsgruppen ”Bara vanlig” riktar sig till personer med kognitiv funktionsvariation. En glad Victoria under uppvärmningen. Gruppen startades av pappan Niclas Wennerlund år 2016, eftersom han inte kunde hitta någon träningsform som passade hans dotter som har en kognitiv funktionsvariation. Fokuset för dessa träningsmöten ligger på rörelseglädje, gemenskap, delaktighet, självbestämmande och ett professionellt bemötande. Alla får springa på sina egna villkor och det spelar ingen roll om man kan springa, gå eller rulla 10 meter, 100 meter eller 3 kilometer. I dag, tre år senare, finns denna löpargrupp på tio orter i Sverige – och fler ska det bli. För kronprinsessan Victoria blev det en riktig helkväll. Hon hängde med ända från uppvärmningen och sedan bar det av genom skogen. Och visst ser man rörelseglädjen! Det går inte att ta miste på hur kul barnen och Victoria hade tillsammans. Glad och trött Victoria Tre kilometer senare var alla glada och trötta. Men då blev det lite gott att äta och dricka och ännu mer prat innan kronprinsessan hoppade in i bilen och rullade hem till Haga igen. Och så här trevligt hade Victoria det under rundan. Kronprinsessan sprang tre kilometer tillsammans med deltagarna i ”Bara vanlig”. Detta är träningsgruppen ”Bara vanlig” ”Bara vanlig” är en av de föreningar som Kronprinsessparets stiftelse ger anslag till. Syftet är att få ökad förståelse kring personer med funktionsvariationer och att se styrkorna och möjligheterna – inte olikheterna. Bara Vanlig startade 2016 på Hellasgården där pappan Niclas Wennerlund började springa med sin dotter och sedan spred sig Bara Vanlig som ringar på vattnet. Foto Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna'

8 anledningar att ta sömnbristen på allvar

Träning och Hälsa Må Bra

'Ju mindre du sover desto kortare kommer du leva' säger den amerikanske forskaren Matthew Walker. Och det finns mängder av bevis för att påståendet stämmer. Här är några av dem.
'Att prioritera sömnen kan göra all skillnad för din hälsa. Du vet säkert själv hur det känns efter en natt med för få timmar i sängen eller om du legat och vridit och vänt dig timme efter timme. Det är inte bara ögonen som känns tunga och grusiga – fokuset är inte vad det borde vara och humöret likaså – kanske går det till och med ut över din träning och ökar ditt sötsug. Men det finns fler och allvarligare anledningar att se till att få dina 7-9 timmars sömn varje natt – framför allt på längre sikt. Det finns tillfällen då det är svårt att styra över mängden sömn – som under småbarnsåren – och det överlever man även om det känns riktigt tungt ibland, men att leva länge med konstant sömnbrist kan påverka din livslängd negativt. Här är några exempel på hur sömnbristen saboterar ditt välmående – och anledningar att ta ditt sömnbehov på allvar. Huden läker sämre Solskador och ålderspåverkan på huden får ingen tid att läka när du inte sover, vilket är anledningen till att personer som sover för lite oftare har hudproblem än andra. Studier har också visat att sömnbrist hänger ihop med vissa kroniska hudsjukdomar. Ökad risk för dåliga vanor Sömnbrist gör oss sämre på impulskontroll – och ofta handlar det om impulser kring saker som får oss att må bättre för stunden. Det kan vara att vi har lättare att hänge oss åt rökning, dricka alkohol, äta godis, inte träna och så vidare. Forskare tror att det hänger ihop med obalans i hormonerna som vi får av att sova för lite. Dessa obalanser har också setts ha samband med högt BMI. Vi känner oss ensamma Studier har visat att personer med sömnbrist oftare har svårt att knyta an till andra människor, så det påverkar alltså den sociala förmågan. Det gör i sin tur att vi känner oss mer ensamma än annars, och känslan av ensamhet kan göra att vi sover sämre. Det blir en ond spiral. Minnet försämras Det har flera gånger bevisats att barn och tonåringar gör bättre ifrån sig i skolan om de får börja en timme senare. Men det gäller faktiskt inte bara barn – vuxna skulle också kunna gynnas av en senare arbetsdag. Flera studier har visat att sömnbrist försämrar vår förmåga att komma ihåg ord vi har lärt oss, och att vi blir sämre på att förbättra nyinlärda kunskaper. Det finns även bevis för att för lite sömn kan påverka långtidsminnet, framförallt hos äldre. Hjärtat påverkas negativt Det finns gott om vetenskapliga bevis för att sömnbrist påverkar hjärtat negativt. I en studie höll forskarna testpersonerna vakna i 88 timmar – och de kunde se att blodtrycket sköt i höjden. Även personer som tilläts sova 4 timmar per natt visade sig få förhöjd vilopuls. Man har även sett att vissa proteiner som är markörer för hjärtsjukdom ökar hos personer med sömnbrist. Reaktionsförmågan avtar Det är inget nytt, men det kan vara ack så farligt ändå – inte minst om du exempelvis sitter bakom ratten. Flertalet studier visar att sömnbrist gör att vi tar längre tid på oss att reagera på något som händer, och att vi blir sämre på att fatta beslut. Immunförsvaret blir sämre Vårt immunförsvar skyddar oss mot otaliga infektioner varje dag från både bakterier och virus. Men när du inte sover tillräckligt fungerar immunförsvaret sämre, det kan räcka med en dålig natt för att dra på dig en förkylning du annars kan kunnat värja dig mot. Sömnbrist tycks även göra nytagna vaccin mindre effektiva . Ökar risken för depression En omtalad studie visade vad som gör oss lyckliga och olyckliga – och trots att många trodde att pengar skulle påverka lyckan visade det sig att sömnen hade större inverkan, i alla fall åt det olyckliga hållet om vi sovit för lite. Det finns även studier som visar att kvinnor som får tillräckligt med sömn är lyckligare i sina relationer, och att sömnbrist ökar risken för depression. Kan ge diabetes Sömnbrist påverkar ämnesomsättningen negativt. Vi har tidigare skrivit om hur för lite sömn kan får dig att gå upp i vikt, men det kan även försämra din insulinkänslighet och i sin tur ge dig diabetes typ 2. Källa: Business Insider , NCBI  Foto: TT Behöver du hjälp att få ordning på din sömn? Läs mer här: De 7 vanligaste sömnproblemen – och tipsen som hjälper … Läs mer: Så påverkas sömnen av din personlighet Sluta vakna mitt i natten – eller lär dig somna om 11 effektiva knep som kan hjälpa dig att somna snabbare … Få bättre sömnkvalitet med vår unika sömnskola! Har du svårt att somna, sover du oroligt eller vaknar utan att känna dig utvilad? Med MåBra:s sömnskola kan du lösa problemen på egen hand – i ditt eget tempo! Det nätbaserade programmet bygger på KBT, en vetenskapligt förankrad metod som är särskilt effektiv för att bryta osunda mönster och skapa nya vanor. Sömnskolan är upplagd som en kurs, där du arbetar som om du besökte en kognitiv beteendeterapeut. MåBra-prenumerant: 395 kronor  –  läs mer och börja direkt här Ej prenumerant: 445 kronor  –  läs mer och börja direkt här'

Hela människans hus

Arkitektur Arkitektur

Welcome to your world.How the built environment shapes our lives.
'Welcome to your world.How the built environment shapes our lives.Sarah Williams Goldhagen (Harper Collins, 2017) ”Den kognitiva revolutionen” är arkitekturkritikern Sarah Williams Goldhagens dramatiska beskrivning av genomslaget för de nya kunskaperna i neurovetenskap och miljöpsykologi inom arkitekturen.Genom att mäta hjärnans aktivitet kan man registrera hur vi uppfattar och påverkas av färg, form, rum, ljud och ljus.Dessa kunskaper tolkar hon till bevis för tesen att nutida (amerikansk) arkitektur som regel är förfärlig.I detta finns paralleller till det svenska Arkitekturupproret men där upphör också likheterna.Att den moderna arkitekturen i sina bästa stunder är oöverträffad när det kommer till att se till hela människan är Williams Goldhagen övertygad om.Problemet är bara att de bästa stunderna inträffar alltför sällan.De som är i störst behov av en genomtänkt byggd miljö är ofta de som får den sämsta, samtidigt som en beklämmande kombination av okunskap och ointresse bereder väg för en arkitektur som är både dyr och dålig.I dekonstruktivismens godtyckliga vinklar ser hon ren cynism.Med stöd i bland annat Nobelpristagarna May-Britt och Edvard Mosers forskning om hjärnans positioneringssystem pläderar hon i stället för en ”mönsterbildande komplexitet”, det vill säga en arkitektur som belönar behoven av att finna både strukturer och variation.I dessa, liksom i mer uppenbara kvaliteter som betydelsen av dagsljus och frånvaro av buller (svensk forskning!) är det lätt att hålla med och värdefullt att få beläggen samlade.Notapparaten är en intressant läsning i sig.Boken är banbrytande i sitt populärvetenskapliga tilltal.Men även om forskningen om hur exempelvis formbaserade signaler är nedärvda medan ytbaserade signaler är inlärda säkert är riktig, kan ingen forskning säga oss hur detta bör gestaltas.Tillämpningar är också kulturberoende vilket författaren i sin iver att finna generella sanningar ibland missar.Idén om en allomfattande byggnadsstadga som föreskrev att varje bostad ska ha direkt sol ett par timmar om dagen skulle vara förödande i stora delar av världen.Welcome to your world är ett slags kognitiv beteendeterapi för arkitekturen; att berika den byggda miljön ger mätbara resultat.Det gränsar till en fysisk determinism; att människan blir det den byggda miljön gör henne till.Skillnaden mellan det öppna och det ödesbestämda är inte författaren tydlig med, den måste man själv förstå.Men att den byggda miljöns betydelse lyckligtvis går bortom det mätbara, förringar inte forskningen.Det är bra att veta att man blir frisk fortare i fin form.'

Apläten ger ledtrådar om språkets uppkomst

Forskning och Vetenskap TT Nyhetsbyrån

De har utvecklats på skilt håll i flera miljoner år, men när två arter från samma släkte apor upplever fara kommunicerar de på ett snarlikt – till synes djupt rotat – sätt. En experimentell studie söker nya klargöranden om hur språk uppstår.
'I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution, studerade forskarna hur två typer av gröna markattor använder sina varningsläten.Arten som lever på savanner i östra Afrika (Chlorocebus pygerythrus) har tre specifika läten för att varna för leoparder, ormar eller örnar, som är dess vanligaste fiender. Om en apa varnar för en leopard reagerar andra apor av samma art genom att fly upp i ett träd, om det är en örn blickar de uppåt och söker skydd och om det är en orm försöker de stå blickstilla.Dess avlägsna kusiner (Chlorocebus sabaeus) lever i den nordvästra delen av Afrika och har haft en annan evolutionär bana de senaste 3,5 miljoner åren. Den har särskilda varningsläten för stora kattdjur och ormar, men inget som motsvarar de östafrikanska apornas fågelläte.Försök med låtsasfåglarForskarna försökte provocera fram ett sådant läte med hjälp av låtsasfåglar, men utan framgång. – Vi beslutade att ta in en drönare och flyga den över dem, för att exponera dem för något potentiellt farligt som de aldrig tidigare sett, säger Julia Fischer, chefsforskare i kognitiv etologi vid Deutsches Primatenzentrum i tyska Göttingen.Drönaren svävade surrande över aporna på 60 meters höjd – varpå aporna blickade upp, utstötte ett alarmerande läte och sökte skydd. Lätet var \'slående likt\' de östafrikanska apornas variant. – Trots 3,5 miljoner års evolutionär brytning förblev lätenas struktur i stort detsamma, säger Fischer.Jämför med spädbarnNågra dagar senare återvände forskarna och lät dolda högtalare spela upp drönarljud för en av aporna. Då reagerade den likadant igen. En rad tester visade att aporna anpassade sig till vad de upplevde som ett nytt hot.Forskarna begrundar nu hur djupt rotade apornas läten och deras innebörd är, samt om de kan jämföras med de läten som mänskliga spädbarn använder. – När ett barn föds har det samma medfödda repertoar av pre-verbala ljud såsom gnäll, skratt och gråt, säger Kurt Hammerschmidt, också vid Deutsches Primatenzentrum.'

Äntligen – nu kan du få hjälp att bota din homofobi!

HBTQ QX

West Pride presenterar världens första terapi för alla homo-, bi- och transfober! Tillsammans med en sakkunnig psykolog har de tagit fram ett program som ska få bort homofoben i dig.
'Terapin kommer som ett svar på alla ”omvandlingsterapier” där målet är att ändra hbtq-personers läggning. – Vi ser en fortsatt påtryckning av konservativa grupper som hävdar att det är möjligt att omprogrammera icke-heterosexuella och tvinga de till att bli något dem inte är, säger Emma Gunterberg Sachs, verksamhetsansvarig för West Pride. Homofobiterapin, som de valt att kalla den, är en självhjälpsterapi baserad på kognitiv beteendeterapi(KBT). Den är speciellt utformat till personer som blir stressade, arga eller oroliga när de möter hbt-personer. Terapin kommer i ljudformat och är i åtta steg där varje avsnitt är mellan 4-8 minuter. Varje steg handlar om ett specifikt och delmål. Lyssnaren får också konkreta hemuppgifter att göra.'

Högskoleprovet främst en chans för killarna

Skola och Utbildning TT Nyhetsbyrån

Det är främst männen som vinner på att skriva högskoleprovet. Där presterar de bättre än kvinnorna, trots att kvinnorna generellt har högre skolbetyg. En ny studie förklarar vad det kan bero på.
'Att tjejer klarar sig bättre i skolan är inget unikt för Sverige – så ser det ut även internationellt. Men vad många kanske inte känner till är att killarna däremot är vassare i högskoleprovet.Betyg och högskoleprov speglar nämligen olika förmågor. Medan betygen i högre grad avspeglar flit och motivation, fångar högskoleprovet in kognitiva förmågor, enligt en ny studie från Ifau (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).Lika smartaDet betyder inte att killar och män generellt är smartare än tjejer och kvinnor, påpekar Arizo Karimi, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som skrivit rapporten tillsammans med Georg Graetz. Men just i gruppen som väljer att skriva högskoleprovet är män med hög kognitiv förmåga överrepresenterade. – Man skulle kunna säga att högskoleprovet är en andra chans för killar, eftersom de – trots samma kognitiva förmåga som tjejer – får lägre betyg än kvinnor, säger hon.Ännu flerMen vilken urvalsmetod – betyg eller högskoleprov – sållar mest pricksäkert in dem som har störst chans att gå iland med högskolestudierna? Ifau-studien kommer till samma slutsats som andra undersökningar: – Det verkar som att betygen bättre fångar upp allmän studieförberedelse än vad högskoleprovet gör, säger Arizo Karimi.Men rapportförfattarna tar inte ställning till vilken tyngd de båda urvalsmetoderna ska ha. – Tog man bort högskoleprovet helt skulle man sannolikt få in ännu fler kvinnor på universiteten. Det blir en fråga om vad man vill. Vill man ha dem som har bäst förutsättningar att klara sin utbildning, eller vill man ha mångfald? Är man intresserad av att minska skillnaderna i skolresultat kan man kanske rikta in sig på frågan varför killar har sämre motivation, säger Arizo Karimi.'

Så stoppas Bensinupproret

Karriär och Arbete Elbilsnytt

ledare Frankrike har sina Gula västar, Storbritannien sina Brexit-supportrar och Sverige har fått – Bensinupproret 2.0. Det vi nu behöver är en genomtänkt, långsiktig, klimatanpassad glesbygdspolitik som omfattar hela Sverige. Folk på landet har
'ledare Frankrike har sina Gula västar, Storbritannien sina Brexit-supportrar och Sverige har fått – Bensinupproret 2.0. Det vi nu behöver är en genomtänkt, långsiktig, klimatanpassad glesbygdspolitik som omfattar hela Sverige. Folk på landet har ruvat länge på sitt missnöje, men nu har det blivit dags att ryta till. Facebook-gruppen som samlar protesterande mot dagens skyhöga bensinpris har över 300 000 medlemmar. Ilskan är inte svår att förstå. Sverige är ett delat land. Landsbygden fortsätter att avfolkas och som en följd av det fördjupas varje år klyftan mellan stad och land. Dessutom pågår enligt forskare vid Linköpings universitet  en konstant ”brain-drain”, ungefär som den mellan utvecklingsländer och industrinationer, där de som lämnar mindre orter för större i genomsnitt har högre utbildning och bättre kognitiv förmåga än de som stannar kvar, vilket förklarar de snabbt växande skillnaderna i ekonomiskt välstånd. Trenden har pågått i decennier, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) ända sen mitten av 1980-talet. För trots att Sverige växer är folkökningen koncentrerad till de större städerna och på glesbygden går utvecklingen ofta åt motsatt håll, särskilt nu när uppsvinget som en del mindre kommuner upplevde under flyktingvågen 2015 verkar ha ebbat ut. Nu behövs det en berättelse om ett klimatmässigt hållbart Sverige som alla kan känna sig delaktiga i. Med minskad befolkning försvinner skatteunderlaget, och då försämras offentlig och annan service, fastän skattetrycket på många småorter är högre än det i städerna. Om man till det nu lägger bensinpriserna, som i praktiken gör det omöjligt för många att använda det enda transportmedel som står till buds, bilen, känner många att måttet är rågat. Nu behövs det en berättelse om ett klimatmässigt hållbart Sverige som alla kan känna sig delaktiga i. För det räcker inte att som Magdalena Andersson (S) prata om att Sverige måste göra sig oberoende av hur Opec agerar eller av utvecklingen i Venezuela. Isabella Lövins (MP) råd till landsbygden att ”hänga med” på resan mot fossilfrihet, kan i sammanhanget upplevas mest som ett hån – särskilt om det inte följs upp med några konkreta löften om ekonomisk kompensation till landsorten. Fast lösningen ligger förstås heller inte i lägre bensinpriser. Ur ett klimatperspektiv bör de snarast bli ännu högre, vilket Konjunkturinstitutet redan för fem år sen konstaterade i en utredning om hur Sverige kan nå målet om en fossilfri fordonspark. Men i omställningen får det inte bli de som tjänar minst som ska stå för den saftigaste notan. I Kanada har man skapat en skatt som väckt uppmärksamhet i hela världen, den så kallade Greenhouse Gas Pollution Pricing Act . Det är en utsläppskatt, ungefär som den koldioxidskatt vi har i Sverige. Skillnaden är att pengarna inte går till staten, utan direkt in på kanadensarnas konton. Glesbygdsbor får extra tilldelning. I praktiken blir det en omfördelning av resurser som kanske kan tillfredsställa till och med de argaste av bensindemonstranterna. Men ännu bättre vore en genomtänkt, långsiktig, klimatanpassad glesbygdspolitik som omfattar hela Sverige – en Ny Grön Deal, helt enkelt.'

Bensinupproret

Bensinpriset slår rekord på grund av den svaga kronan, vilket har fått reaktioner runt om i landet.

Hur lite lek tål barnen i Sverige?

Politik Dagens Arena

Medan husen byggs allt tätare krymper barnens gårdar och grönområden.Hur länge tänker politikerna sätta markexploatörernas plånböcker framför barnens hälsa?
'Medan husen byggs allt tätare krymper barnens gårdar och grönområden.Hur länge tänker politikerna sätta markexploatörernas plånböcker framför barnens hälsa?Två miljoner barn, en femtedel av befolkningen tillbringar en stor del av sin vardag i eller kring förskola och skola.Därför har det stor betydelse hur möjligheterna för lek och rörelse ser ut.Och det ser inte bra ut.Ytorna runt skolor och förskolor krymper när de i stället behöver växa.För varje år blir det svårare att få rum för lek och rörelse.Samtidigt avlöser larmen varandra om hur stillasittande riskerar barns och ungas hälsa: Tre av fyra fyraåringar rör sig för lite.Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla  under större delen av sin vakna tid.Vart femte svenskt barn har övervikt . Med riskerna uppradade är det uppmuntrande att ett verksamt recept finns på plats: Mycket rörelse från tidig ålder.Minst timme om dagen för skolbarn.Och minst 180 minuter dagligen för förskolebarn, säger  Världshälsoorganisationen WHO  i en ny rekommendation . Motsatsen kan få förödande konsekvenser: Övervikt, försvagade skelett, hämmad tillväxt och olika sjukdomar som diabetes, högt blodtryck samt försämrad kognitiv utveckling.För att receptet ska funka behövs dock lättillgängligt utrymme.Den utemiljö som är mest hjälpsam för hälsan är det naturen själv kan bjuda på: Klätterträd, stenar, gräsytor och dungar av träd, solbelysta och skuggiga platser.Den gäller att bli »rörelserik«  genom att använda kroppen på många olika sätt, precis som vi lär oss ett språk genom nya ord.Ju större förskolegård desto mer rör sig barnen, visar ny forskning . Kunskap finns.Men viljan saknas.För knappt 50 år sedan, var »barnens plats i samhällsväven«  till och med en angelägen fråga för Sveriges statsminister  Olof Palme.  1900-talet kallades barnens århundrade.Men nu har pendeln svängt.När markpriset stigit uppemot 5-6 gånger sedan 1995 ökar drivkrafterna att bygga trångt och skippa parker och lekutrymmen, som inte ger klirr i kassan.Förlusterna i form av barns sämre hälsa och mående bokförs på framtiden.I många nya bostads­områden är tätheten nu så hög att sol och dagsljus inte når ner på gårdarna.Inte heller där konkurrensen om marken är låg, och goda förutsättningar finns, avsätts »tillräckligt stora friytor med ett innehåll som svarar mot barns behov av lek och utveckling«, konstaterar Boverket.Vad säger det om vår tid när byggbranschens intressen är viktigare än barnens hälsa?För skol- och förskolegårdar rekommenderar Boverket minst 3000 kvadratmeter totalt, samt 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 i grundskolan.Men det är upp till kommunen att avgöra vad som är » tillräckligt stor friyta«  eftersom bindande regler avskaffats.Att detta ger eleverna allt mindre plats, visar en första landsomfattande kartläggning av skolgårdarnas storlek som  SCB  gjort  på uppdrag av Boverket.Myndigheten har indikationer på att även förskolegårdarna minskar kraftigt i storlek. »Det är för mycket fokus på ytans storlek«, tycker en tjänstemän, intervjuad i en nyutkommen bok om Skolgårdens historia . Inte heller  SKL, Sveriges Kommuner och landsting  ställer några krav på kommunerna om ytmått.Men för motion och rörelse är kvantitet lika med kvalitet.Och när gemensamma ytor sparas bort blir skol- och förskolegårdarna ännu viktigare.På tre år har friytan per elev i grundskolan krympt nästan 4 kvm per elev. 739 skolor har ökat elevantal samtidigt som friytorna minskar.Drygt fyra av tio barn, nära en halv miljon, har tillgång till en yta som är mindre än 30 kvm per elev.I enskilt drivna skolor är friytan ännu mindre än 30 kvadratmeter per elev, jämfört med cirka 48 i snitt för de kommunala.I Stockholm är friytan 14,8 kvadratmeter per elev.Förskolorna får nöja sig med ytor som blir över när hårt exploaterade bostadsområden byggs.Utsläppsgårdar  – små, hårdgjorda gårdar eller små gårdar på mörka trånga bostadsgårdar har närmast blivit standard för förskolor i huvudstadens nybyggda områden. i bästa fall gårdar med 10 kvm per barn – oftast mindre.Vi bygger miljöer vi kommer att ångra när stadsplanerarna missar barnen, varnar organisationer, forskare, folkhälsovetare och andra sakkunniga.Inte minst i den prisbelönta artikelserien ihopträngda barn  på SvD:s Idagsida.Men från politikerhåll har det varit oroande tyst.När ett antal myndigheter tidigare i år ordnade en konferens på temat Får barn plats i framtidens städer  »var det svårt att överhuvudtaget få någon politiker att närvara «. Talande är också hur expertpanelen i ett radioprogram om »framtidens boende«  inte säger ett ord om att planera växande städer för barns rörelse och lek, men desto mer om exempelvis (elkrävande) teknik för »smarta« hus som mäter boendes puls och kylskåp som kollar bäst-före-datum på mat.Barns rätt att leka har numera en egen organisation , byggd på FN:s  barnkonvention som borde inspirera varje ansvarig tjänstemän och politiker att genast göra barnkonsekvensanalyser där nya områden planeras.Ett barnperspektiv ger också en mer jämlik livsmiljö, viktigt eftersom barn till låginkomsttagare har sämre möjligheter till ett fysiskt aktivt och hälsosamt liv.Ett hållbart samhälle kan inte fortsätta bygga in ohållbara villkor för barns utveckling.Därför behöver bindande riktlinjer för friytor återinföras i samhällsplaneringen.Eller för att via tankesmedjan Movium   citera Olof Palme 1975 : »Vi gör långtidsplaner för försvaret , för vår energiförsörjning och för kommunal service.Allt detta är nödvändigt, men den enda praktiska anknytning vi har till framtiden är barnen.Ur den insikten växer vårt gemensamma ansvar för barnen i samhället.« För vad säger det om vår tid när byggbranschens intressen är viktigare än barnens hälsa?'

Allt du behöver veta om ångest – och hur du hanterar den

Nyheter Må Bra

Oavsett om din ångest tar sig uttryck i en ständigt malande oroskänsla eller om den skallar dig i plötsliga panikattacker finns det effektiv hjälp att få! Här är sju viktiga punkter som du bör känna till om du själv eller någon i din omgivning lider
'De flesta av oss har upplevt ångest någon gång när livet varit extra jobbigt – och det blir inte mindre jobbigt av de obehagliga ångestattackerna! Man kan uppleva ett tryck över bröstet, snabbare hjärtrytm, muntorrhet, känsla av klump i magen och muskelsvaghet. Ångest och oro gör dessutom att vi sover dåligt, blir lättirriterade och får jobbiga humörväxlingar. Oavsett om din ångest tar sig uttryck i en ständigt underliggande oroskänsla eller skallar dig i plötsliga panikattacker finns det effektiv hjälp att få. Här har vi samlat några saker som är viktiga att veta om ångest – oavsett om det är du själv som är drabbad eller om du vill hjälpa en anhörig. 1. Ångest är inte farligt! Ångest är en intensiv känsla av oro, rädsla och nervositet som ger kraftiga reaktioner i kroppen – man kan få svårt att andas, magen knyter sig, man blir yr, det känns som att hjärtat håller på att banka sig ur bröstet. De här symtomen kan vara oerhört skrämmande, ofta tror man att man drabbats av någon allvarlig sjukdom. Men ångest är inte farligt; det är nervsystemets reaktion på en jobbig och stressande situation. Det enda ”farliga” med ångest är din rädsla för den. För många är de kroppsliga symtomen så skrämmande och intensiva att man utvecklar en ångestskräck – en ångest för att få ångest. Om du gör allt för att undvika ångesten kan det få motsatt effekt. Den kan då börja ta över ditt liv så att du blir mer och mer vingklippt i din vardag. 2. Ångest är naturligt Vi har utrustats med de här starka stressreaktionerna för att klara plötsliga hot. I en hotfull situation gör sig kroppen redo att hantera faran genom att öka mängden adrenalin och andra stresshormoner i blodet. Energin styrs till musklerna, matsmältningen stängs av, andningen ökar och blodtrycket höjs – allt för att vi ska kunna reagera snabbt och klara oss från exempelvis ett anfall. Men när farorna som vi möter inte kräver fysiskt utlopp som kamp eller flykt blir det problem i systemet. Det går ju inte att slåss fysiskt eller springa för livet när hoten handlar om arbetslöshet, räntehöjningar, sjukdom, klimatförändringar eller annat. 3. Rädslan kan vara skrämmande Vi har ingen kontroll över de starka fysiska reaktionerna som ångesten automatiskt utlöser i vår kropp. För många är kontrollförlusten oerhört skrämmande och obehaglig. Det känns som att man håller på att bli galen; man blir rädd för att drabbas av en psykisk härdsmälta, att tappa förståndet. 4. Det är oftast kvinnor som drabbas I en rapport från Socialstyrelsen säger sig hela 54 procent av gruppen unga vuxna kvinnor, 16-29 år, besväras av ängslan, oro och ångest. Vilket även speglas i statistiken över uthämtningen av antidepressiva läkemedel, som är dubbelt så hög bland kvinnor som bland män. ”Ångest är vanligare bland kvinnor än bland män, men vi vet inte exakt varför. I dag tror forskare att det dels beror på biologiska skillnader, dels på det faktum att kvinnor generellt utsätts för mer stress än vad män gör, men det behövs mer forskning” har Björn Svanberg, leg. psykolog vid Psykologpartners tidigare berättat i en intervju med  MåBra. 5. Det finns olika typer av ångest GAD – generaliserat ångestsyndrom Visst kan man känna sig orolig och ängslig ibland. Men om oron och de ängsliga tankarna kommer ofta och under en längre period, trots att du inte brottas med några större problem, kan det vara ett tecken på GAD. Du är överdrivet orolig för exempelvis hälsan, ekonomin, barnen… Grubblandet och ältandet kan leda till koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, huvudvärk, stressmage och spänningar eller värk i kroppen. Läs mer: GAD – när du blir sjuk av oro på riktigt Panikångest En panikångestattack är stark och kommer plötsligt med intensiva symtom som hjärtklappning, andnöd, yrsel och så vidare. Man kan bli darrig och känna att benen är på väg att vika sig. Man drabbas av tunnelseende och kan inte tänka klart. Attacken kommer ofta utan förvarning, går snabbt över men lämnar ofta ett skräckminne efter sig som lever kvar länge. Läs mer: Så slipper du panikångestattacker Förväntansångest – ångest för ångesten Här handlar det om att skräckminnet från en tidigare ångestattack lever vidare inom dig. Du är livrädd att ångesten plötsligt ska slå till. Tänk om du skulle få panik när du är på bio eller på en tjusig middag.? Ångesten förstärks av att du gör allt för att undvika den. Att sluta göra saker som du egentligen vill är inte bra. Läs mer: Fungerar meditation och mindfulness? Så säger vetenskapen Fobi En oresonlig och överdriven rädsla för något specifikt, exempelvis hundar eller spindlar. Hjärtat skenar, man drabbas av tunnelseende. Exponeringsterapi, där man gradvis utsätts för det som man är rädd för, är en effektiv och snabb behandling. Läs mer: Så lär du dig att ta kontrollen över dina rädslor Social ångest Vanliga tankar hos den med social ångest är ”Hjälp, jag gör bort mig” eller ”Vad ska alla tro?”. De tankarna gör att man blir kallsvettig vid blotta tanken på att gå på middagstillställningar, fester och andra sociala sammankomster. För att fly från obehaget tackar man nej till socialt umgänge. Läs mer: Det är social fobi – och så vet du om du har det Tvångssyndrom (OCD) Här handlar det om små ”ritualer” som man inte vågar sluta med – då kan något fruktansvärt hända! Man måste tvätta händerna ett visst antal gånger innan läggdags, tända och släcka lamporna, kolla gång på gång att spisen är avstängd eller kolla att ytterdörren är låst varje gång man går förbi den. Läs mer: Så vet du om dina tvångstankar gått över gränsen till skadlig OCD Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Den som har varit med om ett trauma av något slag – en olycka, svår skada, våld eller hot om livet – kan plågas länge efteråt. Man får plötsliga flashbacks av händelsen, drömmer mardrömmar, har svårt att koncentrera sig, är lättretlig. Stöd från en förstående omgivning och en duktig terapeut gör att själen snabbare läker efter traumatiska händelser. Läs mer: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 6. Ångest går att behandla Grundtanken för att behandla sin ångest är:  Det är inte farligt att ha ångest, den går strax över. Försök att fortsätta med det du håller på med, även om du känner ångest. Träna på att tillåta ångesten att finnas där, den går nämligen snart över. Exponera dig för det som du är rädd för, ducka aldrig för ångestfyllda tankar! När ångesten kommer stanna till och släpp fram den; våga känna på den. Ett knep för att härda ut är att andas i en ”fyrkant”: Andas in i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder, andas ut i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder. Upprepa under en stund. Om du har svårt att hantera din ångest på egen hand finns det hjälp att få i form av psykologisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Det finns också läkemedel som du kan få utskrivna av din läkare på vårdcentralen. 7. Det måste till en förändring Stress och ångest hänger ihop. Om du ofta och under en längre period känner dig stressad och pressad ökar risken för ångest. Därför är det viktigt att du drar i handbromsen i tid. Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn under jobbiga perioder. Meditation och avslappningsövningar är bra vapen mot ångest. Tänk på att alkohol, nikotin, koffein och droger kan öka ångest. Det är också bra att undvika snabba kolhydrater i godis, vitt bröd och läsk som höjer blodsockret och stressar kroppen. Källor: 1177.se,   Ångestföreningen i Stockholm Läs mer: Ångest kan visa sig på olika sätt – lär dig tyda signalerna Det här händer i kroppen när ångesten slår till'

Klara färdiga spring - Dags för Special Olympic School Day

Föräldrar SR Väst

På tisdagen anordnades Special Olympic School Days där barn och ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning kunde testa på olika idrotter.
'Yazan, Edwin och Oscar testade hästkrafterna på Skansens ridklubb. Lyssna: Special Olympics School Days i Uddevalla Bo Ahlén På tisdagen anordnades Special Olympic School Days där barn och ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning kunde testa på olika idrotter. Runtom i Uddevalla kan låg- mellan och högstadieelever testa på allt från friidrott, bowling, ridning och fotboll för att nämna några av idrotterna. På Rimnersvallen i Uddevalla kunde deltagarna testa på kulstötning och sprint och på Skansens ridklubb fick deltagarna prova att rida på hästar. – Det roligaste var att rida i skogen, säger Edwin som var en av deltagarna. Special olympic schooldays är ett samarbete mellan parasport förbundet, postkodsstiftelsen och Sveriges lokala föreningar och särskolor. Samuel Stålros Samuel.stalros@sverigesradio.se 0522-670025'

Ny studie: Styrketräning kan hjälpa mot fibromyalgi

Träning och Hälsa Allas

Benpress, situps och bicepsövningar. För bara några år sedan avrådde man personer med fibromyalgi från detta. Men en ny studie visar att rätt sorts styrketräning har många positiva effekter.
' S tyrketräning har en god effekt på personer med fibromyalgi, visar en ny studie. – Vi blev förvånade över att smärtan faktiskt minskade, vår målsättning var att den inte skulle försämras, säger Anette Larsson fysioterapeut vid Närhälsan i Herrljunga som koordinerat studien. På gruppnivå kunde man se att smärtan förbättrades med 20 procent. Kvinnorna som deltog i studien fick också bättre muskelstyrka och lättare att klara av dagliga aktiviteter som till exempel promenader, dammsuga och att arbeta i trädgården. Dessutom ökade livskvaliteten och många beskrev att de kände sig piggare. Anette Larsson, fysioterapeut och forskare vid Sahlgrenska akademien. Totalt deltog 130 kvinnor i studien. Ungefär hälften av dessa tränade styrka två gånger i veckan under nästan fyra månader. Den andra hälften fick göra avspänningsövningar vid lika många tillfällen. I denna grupp förbättrades inte smärtan eller livskvaliteten alls. Däremot fick de ökad styrka i hand och arm. Styrketräning passar de flesta I gruppen som styrketränade avbröt fem personer träningen på grund av smärta. – Det är också ett viktigt resultat. Styrketräning passar inte alla, men de allra flesta, säger Anette Larsson. I studien användes helt vanliga styrketräningsövningar, men de anpassades efter sjukdomen och individen. – Det är jätteviktigt, säger Anette Larsson. Hon berättar att smärtan vid fibromyalgi skiljer sig från annan smärta eftersom den ofta är fördröjd, och kan komma flera dagar efter träningen. – Därför är det extra viktigt att börja med lätta övningar och öka långsamt, poängterar Anette Larsson. I en uppföljande studie ett och ett halvt år efter avslutad styrketräning visade det sig att det var få kvinnor som fortsatt träna. En orsak var att det är dyrt med träningskort. En annan viktig förklaring är att de saknade stöttning. – Den här gruppen måste kämpa mot många bakslag, dels i form av smärta, men också upprepade infektioner, förklarar Anette Larsson. Fibromyalgi drabbar 2 % av befolkningen För att möta detta behov undersöker hon just nu om stöd via nätet kan vara till hjälp. Där kan kvinnorna kontakta en fysioterapeut för stöd och råd. Resultatet från denna studie beräknas komma under nästa år. Forskningen kring fibromyalgi har ökat lavinartat de senaste tio åren. Studier visar att det pågår en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet hos dem som är drabbade. – Men vi har en lång väg kvar tills det finns en effektiv medicin, säger Diana Kadetoff, smärtläkare vid Stockholm Spine Center. Fibromyalgi är en sjukdom som drabbar cirka två procent av befolkningen, främst kvinnor. Orsaken till att den bryter ut vet man inte i dag, men hos många börjar det med lokaliserad smärta i kroppen. Diana Kadetoff, smärtläkare vid Stockholm Spine Center – Det kan till exempel vara en pisksnärtsskada efter en bilolycka som är utlösande, säger Monika Löfgren, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet. Forskare kämpar för att hitta läkemedel Den senaste forskningen visar att det pågår en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet hos fibromyalgipatienter. Inflammationen ger upphov till smärta, trötthet och feberkänsla. Monika Löfgren, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet I dag finns ingen bra medicinsk behandling mot fibromyalgi. Men målet med forskningen är att bana vägen för nya läkemedel i framtiden. På Karolinska institutet i Stockholm pågår intensiv forskning. – Vi undersöker den inflammatoriska processen i det centrala nervsystemet. Det är en stor utmaning att komma åt detta med läkemedel eftersom det omges av en skyddande hjärnbarriär, säger Diana Kadetoff, forskare vid Karolinska institutet som även leder ett specialiserat behandlingsteam för fibromyalgipatienter på Stockholm Spine Center. Vad är fibromyalgi? Vilka är symtomen på fibromyalgi? En långvarig utbredd smärta i kroppen som pågått mer än tre månader. Vanligast är smärta i nacke, axlar och nedre delen av ryggen samt i armar och ben. Många patienter har också en sänkt smärttröskel, muskelstelhet och trötthet. Andra vanliga besvär är diffus ledsmärta, dålig sömnkvalitet, kognitiva nedsättningar, känslig mage och huvudvärk. Varför får man fibromyalgi? Det vet man inte i dag. Men i 80 % av fallen börjar sjukdomen som lokaliserad smärta som successivt sprider sig i kroppen. En process som kan ta flera månader eller många år. Man kan säga att inflödet av smärtsignaler tröttar ut nervsystemet, som blir överkänsligt, i första hand för smärta men även mot andra signaler som ljus, ljud, stress och fysisk belastning. Andra faktorer som har en koppling till sjukdomen är långvarig stress eller sömnsvårigheter, infektioner och monoton fysisk belastning. Forskning har också visat att det kan finnas genetiska orsaker. Vilken behandling mot fibromyalgi finns? SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rekommenderar multimodal rehabilitering. Det innebär att ett team med läkare, fysioterapeut, psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjuksköterska hjälper patienten. Steg ett i rehabiliteringen är information, om sjukdomen och hur den påverkar kroppen. Steg två är träning. Både anpassad konditionsträning och styrketräning har god effekt. Även ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en typ av kognitiv beteendeterapi (KBT), har betydelse för att hantera smärtan. Det finns inga studier som pekar på att kosten inverkar, men vissa personer med fibromyalgi upplever en förbättring när de undviker vissa livsmedel. Vilken medicin hjälper mot fibromyalgi? Läkemedel brukar inte har någon större effekt. Det finns inte heller några som är designade för fibromyalgi. Istället behandlar man med läkemedel som är antiinflammatoriska, antidepressiva och även mediciner som används vid epilepsi. Långvarig smärta klassas i dag som en sjukdom och inte enbart som ett symtom. Kan man bli frisk från fibromyalgi? Ja, det finns exempel på patienter som blivit smärtfria. Men det vanligaste är att man får leva med sin sjukdom livet ut. Trots att det i dag inte finns någon botande behandling finns det mycket man kan göra för att må bättre. Nervsystemet är föränderligt och går därför att påverka på olika sätt. Källor: Diana Kadetoff, smärtläkare och forskare och Monika Löfgren, fysioterapeut och docent'