{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

#distraktion - Alla nyhetsartiklar | Njus Sverige

Slutbantat – Erik Hemmingssons bok om en sund livsstil

Läsa och Lyssna Allas

Visst låter det skönt? Att slippa hoppa på ännu en mirakelkur och vaka över varenda kalori vi stoppar i oss. Och det är fullt möjligt – om vi bara börjar lyssna inåt och skaffar oss vanor för hälsans och välmåendets skull.
' A tt vara överviktig innebär inte bara en evinnerlig kamp mot vågen, det innebär också en ständig fight mot folks fördomar. Lyckas man inte gå ner är man för lat, kan man inte hålla vikten saknar man karaktär. Och alla kilona – de har man ju tuggat sig till! Eller…? – Nej, det är just den typen av förutfattade meningar jag vill komma bort ifrån med min bok, säger Erik Hemmingsson, en av Sveriges främsta överviktsforskare och författare till boksuccén Slutbantat . Han menar att det finns en mängd olika skäl till varför vi blir överviktiga och många av dem styr vi inte över själva. Ett av dem är ärftlighet. Vi har alla olika förutsättningar att lagra på oss extra vikt, och föds vi tunga är det sannolikt att vi blir stora som vuxna. Erik Hemmingsson bok om viktnedgång – Forskning har också visat att våra första levnadsår spelar en viktig roll för om vi kommer att utveckla en benägenhet för övervikt eller inte. Barn som växer upp i en otrygg miljö eller är med om någon form av trauma, får ett stresspåslag som signalerar till kroppen att lagra fett. Ofta blir maten ett sätt att söka tröst och tillfällig lindring – ett slags självmedicinering som vi inte sällan bär med oss upp i vuxen ålder. Och tyvärr är det gärna den lättillgängliga skräpmaten vi tar till, mat med mycket socker och fett som stimulerar hungern ytterligare. Erik Hemmingsson, en av Sveriges främsta överviktsforskare och författare till boksuccén Slutbantat . Övervikt symtom på något annat Åren under barndomen är även viktiga ur ett annat perspektiv. Då bestäms nämligen det antal fettceller som vi kommer att ha resten av livet. – Överviktiga har ungefär dubbelt så många fettceller som normalviktiga och dessa kan inte bantas bort, bara tillfälligt minska i storlek när man till exempel går på en diet. Det är också bland annat därför det är så svårt att hålla sin nya vikt när man gått ner; kroppen kommer att sträva efter att fylla på fettdepåerna igen. – Ändå är vi fast i kaloritänket när det gäller viktminskning, även inom sjukvården. Det vi istället bör göra är att jobba med oss själva och fråga oss varför vi äter som vi gör. Övervikt är nämligen oftast ett symtom på något, till exempel att vi stressar för mycket, sover för dåligt och äter mat som inte är bra för oss. Många är med rätta väldigt trötta på att bli bedömda för sitt utseende, och den tillhörande kroppshetsen Och dessa känslomässiga och psykologiska aspekter måste man gå till botten med om man vill hitta ett hälsosamt förhållningssätt till sin vikt. Det handlar om att börja lyssna på sig själv och sin egen kropp, inte på någon viktguru, säger Erik Hemmingsson. Men trots att utvecklingen varit ”trög som en Finlandsfärja”, ser Erik hoppfullt på framtiden. – Det börjar hända grejer. Folk börjar bli trötta på det här med dieter och ser sig istället om efter en mer holistisk lösning, där alla aspekter av hälsan och välmåendet är viktiga. Många är med rätta väldigt trötta på att bli bedömda för sitt utseende, och den tillhörande kroppshetsen. Svårt att banta – varför funkar inte dieter? Erik Hemmingsson, överviktsforskare, om skäl till att dieter inte funkar Kroppen gillar inte att svälta. Den kommer att streta emot, sänka förbränningen och göra allt för att spara. Antalet fettceller i kroppen är konstant sedan 20-årsåldern. Vid en diet tömmer du dem tillfälligt, men kroppen kommer att sträva efter att fylla på dem igen. När vi bantar ökar hungerhormonet ghrelin och mättnadshormonet leptin minskar. Att leva med en sådan obalans i kroppen är inte hållbart i längden. Stress och dålig sömn ökar också nivåerna av hungerhormonet, vilket gör det ännu svårare att hålla vikten under sådana förhållanden. För många är det svårt att äta ”lagom”. De får inte ett normalt mättnadspåslag på grund av leptinresistens – dvs att hjärnan inte registrerar när den fått i sig tillräckligt med mat. Gamla vanor sitter djupt. Det ÄR svårt att lära om. Börjar du också bli trött på dieter och kroppshets? Slutbantat (Bonnier Fakta) av Erik Hemmingsson, ca 179 kr. Sluta banta – och bli kompis med din kropp Satsa på det här i stället – då kommer ofta kommer viktnedgången som en bonus. Bli kompis med din kropp Se den inte som en fiende, utan ge den det den vill ha för att må bra: motion, bra mat, vila och återhämtning. Tysta din inre kritiker och börja tänka positiva tankar om dig själv. Fundera över din övervikt Varför har du utvecklat de vanor du har, vad gäller kost och motion? Fundera också på hur du funkar i stressade och känslomässigt jobbiga situationer – tar du lätt till mat då? Ta hjälp om du behöver Ofta kan en samtalsterapeut eller psykolog hjälpa dig att släppa taget om det gamla och se framåt. Satsa på matvanor som du kan hålla i längden Krångla inte till det, utan ät så naturlig mat som möjligt. Välj riktiga råvaror och skippa hel- och halvfabrikat. Ät regelbundet, så att blodsockret håller sig på en jämn nivå. Öva dig i mental styrka Bryt inte ihop och skuldbelägg dig vid bakslag, tänk istället att du gör så gott du kan. Det är inte siffran på vågen som betyder något, det är hur du mår i själen som är viktigast. Går det lätt är det rätt! Du ska inte behöva kämpa som en galning för att lyckas – blod, svett och tårar är inget motto som håller i längden. Motionera mera Livskvaliteten ökar, du blir friskare och lever (förhoppningsvis!) längre. Dessutom är motion en utmärkt distraktion vid sötsug. Minska stressen och energiboosta dig själv Umgås med vänner, yoga, var ute i naturen, gå på en konsert. Lär dig också att ta pauser, både hemma och på jobbet. Sov gott Sover du dåligt ökar suget efter snabba kolhydrater. Hitta din trivselvikt, den du kan upprätthålla på lång sikt Lever du hälsosamt kommer vikten snart lägga sig på en balanserad nivå. Kanske ett par kilo mer än ditt smalideal, men du kommer att leva ett lyckligare och mer harmoniskt liv! Av Linda Unnhem Foto: Stefan Tell, Shutterstock/TT'

Erika Petersson: Lång kvälls färd mot sömn

Karriär och Arbete Arbetet

Är mina sömnproblem rotade i en sorgeperiod eller beror den på något annat, frågar sig Arbetets krönikör.
'Är mina sömnproblem rotade i en sorgeperiod eller beror den på något annat, frågar sig Arbetets krönikör. Ibland tänker jag såhär: Det är tur att jag är lat annars hade jag säkert kunnat göra vad som helst för att bli lycklig. Tänk sekterna jag hade gått med i. Människorna jag hade umgåtts med. Sammanhangen jag hade försökt finna och trivas i. Vilken sökare jag hade varit, om jag hade orkat. Jag är tacksam att min energi är begränsad, så att jag inte hittar på en massa dumheter. Rastlösheten i mig gör att jag vill hitta något som ger mig mening, latheten är välsignelsen som hindrar mig. Kombinationen av de två lägger dessvärre grund för något annat, en oro. Jag började tänka p å min sömnritual när jag (som om det var normalt) pratade med mina vänner om avslappningsmetoder. Vi pratade om våra sömnproblem, trots att vi inte har något att oroa oss för förutom att välja fel utbildning, bostads”marknaden”, att vi skenar mot en miljökatastrof, att någon i ens gamla gymnasieklass har startat ett äckligt reaggaeband samt priset på smör. ”Det finns en bra kroppsscanning på Spotify” sa en vän. En app med olika regnljud för att kunna somna tipsade den andra om, och spelade upp sitt ”favoritregn”. När jag tänker tillbaka ursäktar jag beteendet med att jag var i en tidig del av en sorgeprocess. Det är dock beklämmande att det sitter kvar ännu, sex år senare Erika Petersson Vi skrattade, men det var sorgligt. Vi skrattade väl just för att det var så sorgligt. Det säger något, att grundtillståndet är oro. När vi släcker ner har vi kvar våra stirriga ögon trots att de stirrat färdigt för dagen. Vi utsätts för så mycket stimuli att vi inte vet vad vi ska ta oss till när det blir tyst. En skärm sticker ständigt i våra ögon och skriker om saker vi egentligen inte bryr oss om och när det blir tyst vet vi inte hur man gör längre. Önskar jag var tillräckligt lat för att kunna slappna av. Varje kväll upprepar jag samma mantra för personen som bor ihop med mig: ”Det känns som att jag inte kommer somna ikväll” . Det är alltid stökigt i huvudet. ”Kan du snälla berätta om något tråkigt?” . Han börjar berätta om Djinghis Khan eller Kalmarunionen. Egentligen vet jag inte vad han rabblar varje kväll, det kan lika gärna vara ett recept på ost, jag somnar alltid efter första meningen. Månaderna efter att min mamma gick bort var den nattliga oron tydligast. Jag stod inte ut med tystnad och mörker runtomkring mig, bristen på distraktion var hemsk. För att slippa den upprepade jag samma ritual varje kväll, tre avsnitt Lyxfällan . Låg och blängde in i Magnus Hedbergs blanka panna tills jag slocknade. Rastlösheten i mig gör att jag vill hitta något som ger mig mening, latheten är välsignelsen som hindrar mig. Kombinationen av de två lägger dessvärre grund för något annat, en oro Erika Petersson Som scenen i A Clockwork Orange när Alex med uppspärrade ögon stirrar på tortyrbilder i sin rehabilitering, men i stället kollade jag på budgettavlor med fjorton tusenlappar på kategorin ”övrigt”. När jag tänker tillbaka ursäktar jag beteendet med att jag var i en tidig del av en sorgeprocess. Det är dock beklämmande att det sitter kvar ännu, sex år senare. Det känns illa att det verkar blivit standardläget. Och dessutom, tydligen, hos flera andra runtomkring mig. Det har kanske inte bara med mamma att göra.'

The Cure kunde inte sluta spela Elite när de gjorde Disintegration

Dataspel och Gaming PC Gamer

Det är vår stora ära att bekräfta att goth-legenderna är fellow gamers.
'Den 2a maj 1989 släppte The Cure sitt åttonde album Disintegration.Sedan dess har den klassats av många (inklusive undertecknad) som en av världens bästa skivor, men tydligen var Robert Smith och gänget så distraherade av annat att skivan nästan aldrig blev av.Men varför läser du om det här på Svenska PC Gamer, en site för Gamers ? Jo, i samband med albumets 30årsjubileum den här veckan har en anekdot från inspelningen kommit fram, vilket PCGamesN uppmärksammat . Rob Manuel på Twitter pekade ut en paragraf ur The Cures keyboardist Roger O’Donnells dagbok där det står följande: You're not going read detail like this anywhere else.The recording of The Cure's Disintegration was interrupted by playing the computer game Elite until they banned it. pic.twitter.com/QIU9MF3PFZ — Rob Manuel (@robmanuel) May 2, 2019 Killarna i The Cure var alltså så besatta av rymdsimulatorn Elite att det distraherade de från arbetet med musiken.Till slut fick de instifta ett förbud mot att spela Elite i studion så att de kunde fokusera på att spela in sin klassiker.Enligt Elites skapare David Braben ska även Wham ha varit fans och spelat det i sin turnébuss.Man kan välja att se det här som ett bevis på att spel är en distraktion från det viktiga här i livet.Att om vi lägger bort våra favoritspel så kan vi skapa mästerverk istället för att bedöva våra hjärnor med pixlar och polygoner.Men jag väljer att se det som att om det inte varit för Elite och inspirationen det gav bandet hade Disintegration kanske inte blivit lika fenomenal och stilbildande.Det kanske bara hade blivit lika bra som Wild Mood Swings eller (*rys*) The Top.Om någon kan ge bort  Elite Dangerous till Robert Smith på Steam kanske de rentav kan nå samma kvalitetsnivå igen!Nu är den här nyheten slut.Här är Pictures of You.'

Svårt att lägga ner mobilen? Hjärnforskaren om hur vår hjärna ”hackas”

Träning och Hälsa Amelia

Sociala medier stjäl vår tid, och det är inte så konstigt - bakom apparna finns tung psykologi med syftet att göra oss beroende. 'Vi ser ett gigantiskt experiment med en hel generation människor', säger hjärnforskaren Anders Hansen.
''

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan innebära att man hör och ser saker som ingen annan gör, att man känner sig orolig, ensam och ledsen. Man kan också ha sömnsvårigheter och alla människor kan må psykiskt dåligt i olika skeden av livet. Orsakerna varierar från person till person. Stress, oro, ångest och sorg kan vara påfrestningar som påverkar men även den miljö man vistas i eller det arv man har i form av gener eller föräldrarnas egenskaper.