{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

cheever: Bruce Springsteen: Western Stars | Njus Sverige

Bruce Springsteen: Western Stars

Musik Sonic

Bruce Springsteens mest angelägna verk sedan »Tunnel of Love«.
'Att författaren John Cheevers »Simmaren« gavs ut i en nyutgåva av bokförlaget Modernista ett par månader innan »Western Stars« når våra öron känns som en händelse som ser ut som en tanke. Novellen från 1964 är på många sätt en idealisk grundkurs till det Bruce Springsteen försöker uppnå på sitt nittonde studioalbum. Berättelsen om den grånande affärsmannen Neddy Merrill som efter några söndagsdrinkar hos ett par vänner bestämmer sig för att simma hem genom grannskapets swimmingpooler är en noga utmejslad illustration av den amerikanske medelklassmannens kris. Där blir varje simtag en ny flisa i den krackelerande fasaden. Det är oklart om Bruce Springsteen själv någonsin tagit del av John Cheevers novell. Ändå är jag säker på att »Western Stars« låter som den gör på grund av de musiker som i slutet av sextio- till början sjuttiotalet anammade John Cheevers stoff. Artisterna, nästan alla undantagslöst verksamma i Kalifornien, ville fånga en publik som vuxit upp med den tidigaste rock’n’rollen men som då nått åldern då en klädsam solbränna och ett par cocktails i trädgården var att föredra framför nattklubbslivet. Precis som i »Simmaren« pyrde ångest och desperation bakom den tillrättalagda fasaden. Frank Sinatra belyste denna lilla skärva av världen bäst på album som »Cycles« och »Watertown«, medan artister som Glen Campbell, Rick Nelson och Bobby Darin (vars samling »Songs from Big Sur« är en livsviktig lektion i sammanhanget) skapade en del av sin bästa musik under samma period i deras respektive karriärer. Med »Western Stars« gör Bruce Springsteen om samma bedrift, om än femtio år senare. När singeln »Hello Sunshine« släpptes i våras blev många av oss smått omkullkastade av dess ljudbild, fylld till brädden som den var av bitterljuv orkestrering, sobra blåssektioner och steel pedals hämtade från den countrypolitanska traditionen. Albumet »Western Stars« är en fortsättning på samma inslagna fåra och lär inte dämpa de vars ögonbryn redan var höjda. Samtidigt är Bruce Springsteens omfamning av sofistikerad västkustcountry logisk för alla som följt hans karriär med någorlunda noggrannhet. På många sätt är det en oundviklig station längs hans livslånga resa att fånga den amerikanska drömmen. Precis som i till exempel Frank Sinatra och Glen Campbells fall ser den som allra ihåligast ut i bjärt kontrast mot en förförisk fasad. Strax under den är Bruce Springsteens lyrik snarlik den han började författa redan för fyra decennier sedan. Då gick han genom »endless juke joints and Valentino drag« . På »Western Stars« driver han vidare från den ena staden efter den andra när neonljusen slocknat. Sökandes efter mening, efter något att tro på, efter henne . »It’s the same sad story, going round and round« , som han sjunger på det andra spåret »The Wayfarer«. Det spelar ingen roll om vi hört några textrader förut, kanske är de till och med mer luttrade än någonsin tidigare. »Western Stars« är alltjämt Bruce Springsteens mest angelägna verk sedan 1987 års »Tunnel Of Love«. Likt simmaren Neddy Merrill har karaktärerna på »Western Stars« sett sina bästa dagar. De är på väg bort av den simpla anledningen att inget finns kvar på den plats de står på. Möjligen hägrar inga drömmar längs horisonten heller. Men det gör mindre ont att undra än att veta.'

10 bokomslag vi vill titta länge på – inte bara insidan som räknas

Konst och Utställningar Bättre konst

För några år sen var det trendigaste som fanns att kategorisera sina böcker i färgordning. Bookstagram använder böcker som en del i ett stilleben. Och även om boken är till för att läsas verkar utsidan bli mer och mer viktig. Nedan listas tio böcker
'För några år sen var det trendigaste som fanns att kategorisera sina böcker i färgordning. Bookstagram använder böcker som en del i ett stilleben. Och även om boken är till för att läsas verkar utsidan bli mer och mer viktig. Nedan listas tio böcker som garanterar en läsupplevelse, men som kanske även kan matcha sin läsare? 1. Suzanne Brøgger, Koral – Stilrent omslag med ett humoristiskt uttryck. 2. Camilla Läckberg, En bur av guld – Parfymflaskan ger exklusivt intryck, men blir besudlat av rött blod. 3. Thomas Pynchon, V. – Romanen ställer frågan, vad är det som fattas? Omslaget som är från Sandro Botticelli målning Venus födelse,  men det är något som saknas… 4. Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Rich boy – Textilkonstnären My Zachrisson har broderat ledtrådar av bokens handling på siden. Pocketboken är en beskuren del av originalversionen. 5. Graham Swift, Mödrarnas Söndag – Omslaget är en del av en målning skapad av Leonardo Dudreville som är tidsenlig med romanen. 6. John Cheever, Simmaren – Böljande vågor och en maskerad simmare som dyker ner i djupet. 7. Aase Berg, Haggan – Den röda färgen lockar och illustrationen skapar ett uttryck som både anar lekfullhet och allvar. 8. Cecilia Hansson, Au Pair – Blänkande silver och utmärkande bokstäver som formar ett estetiskt mönster man får nästan en känsla av instängdhet. 9. Tove Jansson Noveller – Ett självporträtt på en ung Tove.  10. Zara Kjellner, Manhattan – Ansikten och kroppar ur ett ovanifrånperspektiv.'