{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

nada: Här firas Eid al-fitr – slutet av högtiden Ramadan | Njus Sverige

Här firas Eid al-fitr – slutet av högtiden Ramadan

Familj SR Örebro

Många samlades vid moskén i Örebro för att fira slutet av Ramadan.
'Huda Nemeh och de tre syskonen Nada, Mohamed och Ghena Murad. Lyssna: Eid al-fitr i Örebro Många samlades vid moskén i Örebro för att fira slutet av Ramadan. Fastemånaden Ramadan når sitt slut, och det firas för fullt bland muslimerna i Örebro. Vid moskén i Örebro samlades många under fredagen, bland annat syskonen Nada, Mohamed och Ghena Murad. – Det ska bli jättekul att fira, säger dem. Anna Björndahl anna.bjorndahl@sverigesradio.se David Forsell david.forsell@sverigesradio.se'

5 fall av tystade kvinnor

Samhälle GARDET

Läget är akut. Det är lätt att tänka att vi kommit långt, med faktum är att kvinnor världen över tystas när de försöker höja sina röster. Eller bara försöka överleva i patriarkatet. Vår luft kvävs med alla tänkbara medel, eller så låter vi bli att
'“Flera av mina vänner – aktivister, kvinnor i mediebranschen – har hållit sig hemma, slutat skriva på Facebook och Twitter och till och med undvikit att svara i telefon.” I“Flera av mina vänner – aktivister, kvinnor i mediebranschen – har hållit sig hemma, slutat skriva på Facebook och Twitter och till och med undvikit att svara i telefon”, sa aktivisten Nada Ibrahim al-Juboury till TT förra året. Source'

Christoffer Röstlund Jonsson: Att nobba prispengar från folk man inte gillar kallas integritet

Karriär och Arbete Arbetet

Arbetet Kulturs krönikör Christoffer Röstlund Jonsson om att Joakim Thåström får Bellmanpriset av Stockholms stad.
'Arbetet Kulturs krönikör Christoffer Röstlund Jonsson om att Joakim Thåström får Bellmanpriset av Stockholms stad. Det är inte första gången man velat ge Sveriges mest kända punkare en fet check och en kvävande kram. Förra gången gick det inte. För 28 år sedan tackade Thåström nej till Bellmanpriset: huvudstadens belöning till den som genom sin konst lyft Stockholm på ett extraordinärt sätt.  Då motiverade Pimme, som han kallas av de insvurna, det med att det inte känns rätt att ta emot pengar från politiker när man, som han, ägnat en hel rockkarriär åt att håna makthavare.  För dem av er som undrar vad det kallas när man tackar nej till gratis kosing från folk man inte gillar, så är ordet ni söker ”integritet”. Ett bortglömt karaktärsdrag hos i stort sett alla svenska artister, som glatt suger i sig stålar från högerextrema energidrycker, diverse diktaturer och TV4. Den mediaskygge Thåström har, i det nutida indignationsklimatet, mest varit på tapeten på grund av att han för 40 år sedan vrålade att borgerligheten ska avrättas – något som titt som tätt får kulturellt obildade människor på högerkanten att gå i taket. \t \t\t \t\t\t Nu har jag extremt svårt att se Thåström masa sig ur sängen för en filterförsedd Instagramselfie med Naddebo. Hans bankkonto ekar knappast tomt \t\t \t\t \t\t\t Christoffer Röstlund Jonsson \t\t \t \t Nu vill Stockholms stad återigen ge Bellmanpriset till den grånade nackskottspunkaren. Bland annat för att han i början av sin karriär sågs som ”en av 1970-talsförortens främste uttolkare”. Att Ebba Grön rev av sina första riff i förorten Rågsved och sjöng om hur allt sög där utanför tullarna, det vet alla med den minsta grundläggande kunskap i svensk musikhistoria.  Men har ni varit i Rågsved? Man kämpar på men en hel del suger fortfarande. På 20 minuter tar den gröna linjens tunnelbana dig från Stadshusets glänsande spira till ett centrum i stadigt förfall, där posten i perioder inte ens delats ut. Fastighetsbolaget som köpt hela klabbet gör inget, nada, noll när det gäller underhåll. På stans största och äldsta ungdomsgård, där Ebba Grön gjorde scendebut 1978, har inget renoverats sedan den byggdes på 60-talet. Skicket är sjaskigt, hårt slitet, samtidigt som ett omfattande uppsnofsande skulle innebära att den privata värden drar på hyran rejält. För skattebetalarna.  Det är ju så här det ofta är. För politiker är det enkelt att prisa coola kulturutövare – inte minst för det ärorika fototillfället. Desto svårare är det att göra saker bättre ute i verkligheten för de, oftast, unga människor som vill pyssla med kultur. Det kan väl, tja, entreprenörer och aktiebolag fixa? Samma år som kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C) tänker räcka över 100 lax och ett diplom till Joakim ”Beväpna er” Thåström, genomgår huvudstadens kulturförvaltning ett historisk stålbad av stenhårda besparingar. \t \t\t \t\t\t Det är inte första gången man velat ge Sveriges mest kända punkare en fet check och en kvävande kram \t\t \t\t \t\t\t Christoffer Röstlund Jonsson \t\t \t \t Kring 50 miljoner kronor ska sparas på ett enda år, lokaler och människor blir borteffektiviserade. Det är inte, för att prata klarspråk, kattpiss. Å andra sidan har Naddebo uttalat sig om att kulturpolitik ”inte är en plats för veklingar”. Welcome to Thunderdome! Exakt hur hårt den tajtade pengapungen landar är ännu oklart, men för till exempel Kulturskolans kids ser det väldigt bistert ut. Cirka 100 tjänster ska trimmas på kulturförvaltningen.  När Sveriges näst mest kända punkare Refused tog emot något sorts musikexportspris (ja, ni hör ju) av regeringen 2013, förvandlade den dynamiska duon Sandström och Lyxzén ceremonin till en redig roast av Alliansregeringen kulturpolitik, svensk vapenexport och polisens hetsjakt på papperslösa. Nu har jag extremt svårt att se Thåström masa sig ur sängen för en filterförsedd Instagramselfie med Naddebo. Hans bankkonto ekar knappast tomt.  Och sedan har vi som bekant det där med integriteten.  Men om han nu gör det, hoppas jag att de gamla ränderna att håna politiker, inte blekts bort av populariteten. Pimme kanske inte behöver direkt hota med bly i nackarna som förr – det räcker bra med ett retsamt litet knivhugg i sidan.'

Utanförskap över generationerna

Samhälle Timbro

Sammanfattning Social rörlighet handlar om sambandet mellan barns socio­eko­nom­­iska status och deras föräldrars. Ju mer socioekonomisk status går i arv, desto lägre är den sociala rörligheten. Att främja social rörlighet …
'SammanfattningSocial r?rlighet handlar om sambandet mellan barns socio?eko?nom??iska status och deras f?r?ldrars. Ju mer socioekonomisk status g?r i arv, desto l?gre ?r den sociala r?rligheten. Att fr?mja social r?rlighet ?r ett viktigt m?l f?r en borgerlig politik. Den h?r rapp?orten tittar s?rskilt p? ?rftligheten av bidragsberoende.?rftlighet av bidragsberoende inneb?r att barn till bidragstagare sj?lva oftare blir bidragstagare. Det finns forskning fr?n b?de Sverige och andra l?nder som visar att sambanden ?r starka, ?ven om kausaliteten ?r mer os?ker.Utanf?rskapet i Sverige ?r koncentrerat till utrikes f?dda och utan?f?r?skapsomr?den. I stora omr?den ?r n?stan ingen syssel?satt. Eftersom bidragsberoende f?r?ldrar ?ven inneb?r st?rre risk f?r bidragsberoende barn riskerar en permanent etniskt pr?g?lad underklass att v?xa fram.Det viktigaste man kan g?ra f?r integrationen ?r att ge en v?g till arbete ? inte bara f?r dem som f?r jobb utan ocks? f?r deras barn. D?r?f?r avslutas rapporten med reformf?rslag p? tre omr?den ? bidrag?, jobb och skola ? som kan hj?lpa m?nniskor ur bidragsberoende.Benjamin Dousa ?r f?rbundsordf?rande f?r Moderata ungdomsf?rbundet och utbildad nationalekonom fr?n Handelsh?gskolan i Stockholm.InledningSverige ?r p? s? gott som alla m?tbara s?tt ett mycket j?mlikt land. Fattigdomen ?r l?g, inkomstskillnaderna ?r sm? och den sociala r?rligheten h?g.Det finns dock orov?ckande tecken p? att risken f?r ett utan?f?rskap som g?r i arv ?kar. En av den borgerliga poli?tik?ens viktigaste uppgifter fram?ver m?ste d?rf?r vara att motverka framv?xten av en permanent, allt mer? etniskt definierad, underklass.Social r?rlighet ?r viktigt i ett marknadsliberalt samh?lle. Liberaler och konservativa kan leva med ekonomiska skill?nader m?nniskor emellan, s? l?nge dessa i stor utstr?ck?ning bygger p? egen anstr?ngning och inte ens f?r?ldrars miss?den och val. Om inkomstskillnader ?kar p? i huvudsak meritokratiska grunder ?r det inte ett problem: tv?rtom finns starka r?ttvisesk?l att l?ta fler h?rt arbetande ? och beskattade ? medborgare beh?lla en st?rre del av sin inkomst.En positiv trend ?r d?rf?r att den sociala r?rligheten har ?kat i Sverige sedan 2000-talet, delvis som en f?ljd att att bidragssystemen har stramats ?t. Detta trots att inkomst?skillnaderna i stort har ?kat (Socialstyrelsen, 2010).? En bidragande faktor har varit att bidrag inte h?jts lika snabbt som l?ner och att skatten p? arbetsinkomst s?nkts, vilket g?r att personer som lever p? bidrag f?r en relativt l?gre inkomst. Det har? inneburit att fler m?nniskor f?rs?rjer sig sj?lva snarare ?n att vara beroende av bidrag ? r?rligheten ur fattigdom in i sj?lvf?rs?rjning har allts? ?kat.Utanf?rskapet i Sverige har dock ?ndrat karakt?r p? senare ?r. Sverige har haft en stor invandring under l?ng tid. H?ga tr?sklar och f? v?gar in har gjort att h?lften av de arbetsl?sa i Sverige ?r utrikes f?dda. Trots god konjunktur och h?gt st?llda m?l fr?n den socialdemokratiska regeringen har Sveriges arbetsl?shet f?rb?ttrats l?ngt mindre ?n genomsnittet i EU, och i st?llet f?r l?ngsiktiga l?sningar har regeringen ?gnat sig ?t siffer?trixande och att g?mma arbetsl?sa i ?tg?rder (Kupersmidt, 2017).Att ?terg? till en mer gener?s bidragspolitik inne?b?r d?r?f?r att acceptera att fler barn ?rver sina f?r?ld?rars utan?f?r?skap och bidragsberoende. En f?rs?mrad social r?r?lighet f?r dessutom fler negativa, sj?lvf?rst?rk?ande effekter: om m?nniskor upplever att den soci?ala r?rlig?heten ?r l?g kommer de efterfr?ga st?rre statlig om?f?r?del?ning (Alesina, Stantcheva & Teso 2018), ?ven om m?nga av de reformer som p? kort sikt minskar inkomst?skill?naderna ocks? h?jer tr?sklarna f?r att ta sig ur bidrags??beroende (Sowell 2013).Om vi inte hanterar det h?r riskerar vi att d?ma inte bara Sveriges invandrare utan ocks? deras barn till ett l?ng?varigt utanf?rskap. Det skulle skapa en permanent etni?fierad underklass, vilket b?de skadar individerna i den ber?rda gruppen, de offentliga finanserna, tilltron till staten och ocks? g?der fr?mlingsfientlighet.L?sningen ?r att f? in m?nniskor i arbete. Om utrikes f?dda och deras barn kan f? arbete, bli sysselsatta och f? en v?g in i samh?llet kommer inte bara deras egna liv f?rb?ttras utan hela Sverige m? b?ttre, risken f?r kriminalitet och bidragsberoende minska och tillv?xten ?ka. F?r att det ska fungera s? bra som m?jligt beh?vs reformer p? m?nga omr?den. Tre av de viktigaste ?r bidragen, skolan och jobben.Social ?rftlighetVad ?r social ?rftlighet? Oftast m?ter man det i hur stor samvariation det ?r mellan f?r?ldrars socioekonomiska status och vilken socioekonomisk status deras barn f?r som vuxna, m?tt i yrkesgrupp, utbildning, inkomst eller lik?nande m?tt. Ju starkare f?rklaring f?r?ldrarna har f?r barnens utfall, desto mindre ?r den sociala r?rligheten. Att m?ta social r?rlighet ?ver generationerna ?r ett s?tt att f? en fingervisning om barns f?rut?s?ttningar att ta sig fram oberoende av klass, ursprung och med?f?dda egenskaper. I ett samh?lle som ger j?mlika f?rut?s?ttningar och bygger p? meritokrati snarare ?n privi?legi?er kommer den sociala r?rligheten vara st?rre. H?r?draget kan man s?ga: Ju st?rre social ?rftlighet, desto mindre social r?rlighet.En teoretisk f?rst?else av social r?rlighet utg?r ofta fr?n att familjer har en nyttofunktion som sp?nner ?ver genera?tioner. F?r?ldrar investerar allts? i sina barns framtid (genom utbildning, sparande, kontakter och annat) vilket ?r en av faktorerna som p?verkar barnens framtida fram?g?ng. I och med att f?r?ldrar inte bara har olika stora inkomster, utan ocks? olika tillg?ng till kreditmarknader, olika information och olika stor ben?genhet att prioritera sina barn, kan man f?rv?nta sig att viss oj?m?likhet sprids ?ver generationerna (Fox, Torche & Waldfogel, 2017, sid 529?530).Social r?rlighet kan beskrivas med teoretiska modeller som utg?r fr?n att f?r?ldrar ?verf?r inkomst och v?lst?nd till sina barn genom att investera i deras humankapital, vilket i sin tur g?r att barnen blir rikare i framtiden. Dessa modeller bygger framf?r allt p? Becker & Tomes (1979, 1986) och kan i bred bem?rkelse kallas Becker?Tomes-modellen, som ligger till grund f?r det mesta av den ekonomiska forskningen om social r?rlighet ?ver generationer, ?ven om teorierna har utmanats och utvecklats kraftigt ?ver tid (Mogstad, 2017). Becker m?fl (2018) ger en utf?rlig teoretisk beskrivning av social r?r?lig?het och hur social ?rftlighet borde uppst? ?ven i en v?l?funger?ande meritokrati. De ekonomiska modellerna ?r b?de mest etablerade och anv?ndbara, ?ven om det finns andra f?rs?k till att beskriva hur klass kan ?verf?ras mellan generationer (t ex Walkerdine, 2015).Teoretiska modeller kan s?ga mycket om varf?r social ?rftlighet upp?kommer och hur den fungerar, men inte s? mycket om hur stor den faktiskt ?r. Det finns m?nga olika s?tt att m?ta empiriskt hur den sociala ?rftligheten ser ut, med olika f?rdelar och nackdelar. Ekonomer som forskar om social r?rlighet tittar oftast p? olika inkomst. Nybom & Stuhler (2015) beskriver och diskuterar olika m?tt p? intergenerationella inkomstsamband. Ett vanligt m?tt ?r inkomstelasticitet mellan f?r?ldrar och barn, d?r Sverige brukar ligga ganska l?gt ? man kan allts? inte g?ra s? bra f?ruts?gelser om n?gons inkomster genom att veta vad personens f?r?ldrar hade f?r inkomst ? medan l?nder som Peru, Kina, Brasilien och USA ligger betydligt h?gre (se figur 1).Figur 1. Inkomstelasticitet mellan f?der och s?ner. K?lla: Corak 2012.Ett annat m?tt som oftare anv?nds av sociologer ?r att anv?nda yrkes?grupp som proxy f?r klass (Fox, Torche & Waldfogel, 2017, sid 536?540). D? blir m?ttet inte bara p? r?rlighet i inkomst, utan social r?rlighet kan ocks? vara att r?ra sig inom samma inkomstgrupp men till ett annat yrke ?n ens f?r?ldrar. Det ?r sv?rt att g?ra f?r starka normativa st?llnings?taganden ? det ?r f?rst?s inte n?dv?ndigtvis d?ligt om barn till l?rare ocks? vill bli l?rare ? men om r?rligheten ?r v?ldigt l?g ?r det ett orostecken. I detta avseende ?r Sverige ett av de mest r?rliga l?nderna (Erikson & Goldthorpe, 1992; Breen & Luijkx, 2004).I juni 2017 publicerade SCB en nyhet om att arbetsl?shet riskerar att g? i arv. De konstaterar, baserat p? registerdata, att ungdomar med arbetsl?sa f?r?ldrar sj?lva l?per n?stan 70 procent h?gre risk att hamna utanf?r b?de arbets?marknad och studier. Ungdomar med f?r?ldrar som ?r utrikes f?dda eller har l?g utbildning ?r s?rskilt ?verrepresenterade bland ekonomiskt inaktiva. Ekonomisk inaktivitet verkar g? i arv p? den svenska arbets?marknaden, konstaterar myndigheten (SCB, 2017). Det ?r en form av social ?rftlighet.Sverige har l?nge haft betydligt st?rre social r?rlighet ?n m?nga andra l?nder (Bratberg m fl, 2017, Corak, Lindquist & Mazumder 2014). ?ster?berg (2000, sid 421) visar att det finns en st?rre r?rlighet mellan generationerna ?n ?in most other countries and more especially com?pared to the US?, men att den sociala r?rligheten ?r minst i de ?versta inkomstgrupperna. Den sociala r?rligheten ?kade i Sverige under efter?krigstiden, men planade ut fr?n 1980-talet (Jonsson, 2004). Senare forskning visar att den sociala r?rligheten minskat n?got i Sverige f?r de som f?ddes mellan 1965 och 1975 (Ludwinek m fl, 2017). Social?styrelsen (2010, s 120) konstaterar dock att under 2000-talet har j?mlik?heten i f?ruts?ttningar ?kat samtidigt som j?mlikheten i utfall blivit mindre:Resultatet tyder p? att inkomstr?rligheten mellan generationer har ?kat i Sverige under 2000-talet, vilket ?r en anm?rkningsv?rd och lite ?verraskande slutsats. Det kan tolkas som att j?mlikheten i chanser ?kar n?got samtidigt som j?mlikheten i villkor minskar eftersom inkomstskillnaderna ?kar.Resultatet sticker ut i f?rh?llande till den s? kallade Gatsby-kurvan, som illustrerar ett samband mellan inkomst?oj?mlikhet och social r?rlighet: l?nder med st?rre inkomst?spridning har i snitt ocks? l?gre inkomst?r?rlighet mellan generationerna (Jerrim & Macmillan 2015, se ?ven Bratberg m fl, 2017).Heidrich (2017, s 1 241) j?mf?r social r?rlighet i olika delar av Sverige och konstaterar att ?few regions are stat??ist?ic?ally significantly different from the Swedish aver?age when measuring mobility in relative terms, while a greater number of regional differences emerge when focus??ing on absolute outcomes?. Barn med f?r?ldrar i 25:e inkomstpercentilen har i snitt en normal m?nads?l?n mer i ?rsinkomst om de v?xer upp i de mest socialt r?r?liga omr?dena j?mf?rt med om de v?xer upp i de minst gynn?samma omr?dena.?elikaksoy & Wadensj? (2018) j?mf?r familjer med olika bakgrund och konstaterar att det f?r samt?liga fam??il?jer finns ett tydligt samband mellan f?r?ldrarnas ut?bild?nings?niv? och deras barns utbildningsniv?, men sam?bandet ?r starkare f?r inrikes f?dda f?r?ldrar medan barn till utrikes f?dda f?r?ldrar oftare g?r en upp?t?g?ende klass???resa. De konstaterar ocks? att ju h?gre utbildning f?r??ld??rarna har, desto l?gre social r?rlighet har barnen ? klass??resor g?r allts? i stort sett bara upp?t.?rftlighet av bidragsberoende I Sverige och i stora delar av v?stv?rlden finns relativt om?fattande empirisk forskning om hur stor roll f?r?ld?rars bidragsberoende spelar f?r att barnen ocks? ska hamna d?r. Det ?r viktigt att studera separat och inte bara som en fr?ga om social r?rlighet i allm?nhet. Bidrags?bero?ende handlar inte bara om l?ga inkomster och leder inte heller bara till ytter?ligare bidragsberoende i senare generationer, utan barn till f?r?ldrar med ekonomiskt bist?nd har ?ven s?mre resultat i skolan, hoppar av gym?nasiet i st?rre utstr?ckning och l?per st?rre risk att drabbas av psykisk oh?lsa (M?rk, Sj?gren & Svaleryd, 2015).Resultaten ?r blandade g?llande de kausala mekanism?erna, men sambandet ?r starkt ? v?xer man upp med f?r?ldrar som lever p? ekonomiskt bist?nd eller har l?ga l?ner ?r sannolikheten f?rh?jd att barnen ?rver det.Det ?r inte ett nyuppt?ckt samband. Antel (1992) konsta?terar att kvinnor som var 14?19 ?r gamla 1979 i mycket h?gre grad levde p? bidrag om deras m?drar hade gjort det tidigare, och att det inte heller bara ?r ett skensamband utan en ?unfortunate welfare system side effect? (sid 472?473). Gottschalk (1996) visar att sambandet mellan barns och f?r?ldrars bidragsberoende i svarta familjer i USA h?ller ?ven efter att ha korrigerat f?r ett stort antal faktorer. Pepper (2000) visar att barn i familjer som tagit emot bidrag sj?lva tar emot bidrag b?de oftare och under l?ngre perioder.Edmark & Hanspers (2011) unders?ker om personer som v?xer upp i familjer med ekonomiskt bist?nd sj?lva i h?gre grad f?r ekonomiskt bist?nd som vuxna. De kon?sta??terar att sambandet ?r starkt:15 procent av alla barn vilkas f?r?ldrar tog emot ekonomiskt bist?nd n?gon g?ng n?r barnen v?xte upp, fick sj?lva ekonomiskt bist?nd under det ?r de fyllde 24, j?mf?rt med 2,8 procent av barnen som v?xte upp i familjer d?r f?r?ldrarna inte fick ekonomiskt bist?nd under uppv?xten. (Edmark & Hanspers, 2011, sid 9.)De konstaterar ocks? att risken ?kar ju l?ngre tid f?r?ld?rarna tagit emot ekonomiskt bist?nd. Av barn till f?r?ldrar som fick ekonomiskt bist?nd under upp till h?lften av barn?ens uppv?xt fick 14 procent av barnen sedan samma bidrag i vuxen ?lder, medan n?stan dubbelt s? m?nga barn ? 26 procent ? fick ekonomiskt bist?nd om f?r?ld?rar?na tagit emot det under mer ?n tre fj?rdedelar av upp?v?xten. D?remot tycks kortvarigt eko?nom?iskt bi?st?nd inte p?verka barnens risk att ta emot ekonomiskt bi?st?nd i vuxen ?lder (Edmark & Hanspers, 2011).Stenberg (2000) ?r den enda tidigare unders?kningen av sambandet mellan barns och f?r?ldrars mottagande av ekonomiskt bist?nd i Sverige. Stenberg visar genom analys av registerdata ?ver personer som tar emot socialbidrag att det finns tydliga samband ?ver generationerna, men att effekten ?reflects a combination of social assistance in the family of origin, children?s school adjustment, and parental criminality? (Stenberg, 2000, sid 228). F?r barn som saknar kombinationen av de tre problemen verkar socialbidragen inte g? i arv, vilket antyder att ?tg?rder f?r b?ttre skola och mindre kriminalitet kan minska ?rftlig?heten av bidragsberoende.Det ligger i stort sett i linje med forskning fr?n andra l?nder. Siedler (2004) konstaterar att sambandet ?r starkt i Tyskland. Maloney, Maani & Pacheco (2003) visar att det finns en stark korrelation mellan f?r?ldrars och barns beroende av bidrag i Nya Zeeland. Fallesen & Ber?nardi (2018) visar att barn i Danmark med f?r?ldrar som lever p? bidrag i l?gre utstr?ckning p?b?rjar och avslutar gymnasiala studier ?n barn till f?r?ldrar som inte lever p? bidrag, ?ven efter att de kontrollerar f?r f?r?ld?rarnas utbildning. F?r?ldrars utbildningsniv? spelar f?rst?s stor roll f?r barns utbildningsniv?, men ?ven f?r?ldrars bidrags?beroende verkar ha viss effekt p? barnens fram?tida utbildning.En ?terkommande fr?ga ?r hur de kausala mekanismerna ser ut. De Haan & Schreiner (2018) beskriver ?rftligheten som mindre kausal ?n man tidigare trott. ?ven om sam?bandet fortfarande ?r starkt kan ?rftligheten ha andra orsaker, vilket de visar genom att titta p? norsk data. Dahl, Ravndal Kost?l & Mogstad (2014) tittar ocks? p? norsk data, och hittar ? andra sidan ?strong evidence for a causal link across generations? (Dahl, Ravndal Kost?l & Mogstad 2014, sid 1 711). Hur stor kausaliteten ?r och hur den fungerar ?r fortfarande en i h?g grad ?ppen fr?ga.?ven om ?rftligheten ?r betydande ?r inte allting f?rut?best?mt. Dels kan man f?rst?s ge m?nniskor f?rut?s?tt??ning att lyfta sig ur bidragsberoende, men det finns ocks? mycket som kan g?ras f?r att minska graden av ?rft?lig??het. Hartley, Lamach & Ziliak (2017) visar ock?s? att ?rft?lig?het av v?lf?rdsberoende ?r stort. En mammas del??tag??ande i v?lf?rdssystem ?kar sannolikheten f?r att hennes dotter senare kommer att delta i samma system med 30 procent. Men de visar ocks? att reformer av v?l?f?rds??systemen kan d?mpa ?kningen med h?lften genom strikt?are till?mpning av kontroller av bidragen.Underl?ttar man f?r utrikes f?dda att driva f?retag verkar det ocks? ha betydande positiva effekter p? syssel?s?ttningen f?r andra utrikes f?dda (Hammarstedt & Miao, 2019). Effekterna av f?retagande ?r allts? inte bara att en enskild person kommer i arbete och per?son?ens barn allts? l?per mindre risk att sj?lva hamna i utan??f?r?skap, utan ocks? andra anst?llda och deras barn. Quad?rini (1999, sid 17) visar att entrepren?rer upp??visar st?rre r?rlighet upp?t i inkomstgrupperingar, men att m?jlig?heterna begr?nsas av s?v?l kunskap som till?g?ng till kreditmarknader. Politik f?r att under?l?tta f?re?tag?ande ?r allts? ?ven i sig ett s?tt att ?ka den soci?ala r?rligheten. En st?rre f?rdjupning och diskussion om just f?retagandets roll, inte minst f?r utrikes f?dda, finns i Carlson & Sch?lin (2016).Black & Devereux (2010) konstaterar att nyare forskning har kunnat visa betydande kausala effekter, men ocks? vilken politik som kan motverka ?rftlighet av bidrags?bero?ende, och understryker att ?intergenerational per?sist?ence can be heavily influenced by education policy re?forms that extend the length of compulsory education? (Black & Devereux, 2010, sid 69).Utanf?rskapet i SverigeUtanf?rskapet i Sverige pr?glas i stor utstr?ckning av gruppen f?rsta och andra generationens invandrare. Ut?rikes f?dda och personer med utl?ndsk bakgrund kommer att ?ka som andel av befolkningen. ?r 2017 var n?stan en fj?rdedel av personerna i ?ldern 20?64 ?r f?dda utom?lands. Andelen ber?knas ?ka till 30 procent i mitten av 2030-talet f?r att sedan sjunka mot en fj?rdedel igen (SCB, 2018).Arbetsl?sheten bland inrikes f?dda ?r i dag 3,8 procent, medan den f?r utrikes f?dda ?r 15,4 procent. Nedbrutet p? ursprung ?r skillnaderna ?nnu st?rre. Medan personer fr?n Europa och Sydamerika har knappt dubbelt s? h?g arbets??l?s?het, s? ?r arbetsl?sheten mer ?n sex g?nger s? h?g bland personer f?dda i Asien och n?stan sju g?nger s? h?g bland personer f?dda i Afrika. Ska man analys?era utan?f?r??skapet i Sverige ?r det ett mer r?tt?vis?ande m?tt att anv?nda f?rv?rvsfrekvens, och inte arbetsl?s?hets- eller syssels?ttningsm?tt, eftersom man j?mf?r an?delen f?rv?rvsarbetande med hela befolkningen. I exem?pel??vis arbetsl?shetsm?ttet kan arbetsl?shet och bidrags???beroende g?mmas undan genom sjuk??skriv?ningar, f?r?ldra??ledighet och vissa kommunala ?t???g?rder. F?rv?rvs????frekvensen f?r inrikes f?dda ?r 81,1 procent, medan den f?r flyktinginvandrare efter 16 ?r i Sverige bara ?r 65,4 procent. Det ?r stora varia?tioner i gruppen flykt??ingar, d?r l?gst andel f?rv?rvsarbetande finns i grupp??erna f?dda i Asien och Afrika. Bland afrikanska kvinnor, oavsett hur l?nge de har varit i Sverige, ?r f?r?v?rvs???frekvensen 45 procent (se figur 2). Det kan j?mf?ras med f?r?v?rvsfrekvensen bland inrikes f?dda med minst en inrikes f?dd f?r?lder, som ?r 85 procent.Figur 2. Andel f?rv?rvsarbetande f?dda i olika regioner. K?lla: SCB 2018b.Genom EBO-lagstiftningen och bostadssegregation bor ofta m?nga asyl- och anh?riginvandrare i samma bostadsomr?den. Totalt bor 500 000 personer i ett utsatt omr?de och 74 procent av dessa har utl?ndsk bak?grund, j?mf?rt med 22 procent f?r riket i stort. Dousa (2016) beskriver hur utanf?rskapsomr?den i stor utstr?ckning pr?glas av svartarbete, bidragsfusk, kriminalitet och en parallell bostadsmarknad. Utan?f?r?skapets karakt?r har f?r?ndrats de senaste 20 ?ren, fr?n en st?rre svenskf?dd befolkning, utspridd i landet som levde p? arbetsl?shetskassa och f?rtidspension, till en utrikesf?dd befolkning som bor koncentrerat p? samma platser i f?rorter eller f?rortsliknande omr?den i anslutning till t?torter.Med en kraftig ?verrepresentation av utrikes f?dda och vissa specifika orter i utanf?rskap, blir den sociala ?rftligheten och ?rftlighet av bidrags?beroende ?nnu viktigare att bryta. Risken ?r annars att Sverige f?r en l?ngvarig, kanske till och med permanent, underklass som ?r etniskt och geografiskt pr?glad. Det skulle b?de d?ma m?nniskor till utanf?rskap ?ver generationerna, ?ka risk f?r radikalisering och brottslighet i stora grupper, och st?rka mots?ttningar mellan inrikes och utrikes f?dda.Reformer f?r att motverka bidragsberoende I ljuset av den f?rst?else vi har av social ?rftlighet blir det ?nnu viktigare att s?tta in politiska ?tg?rder som l?ter m?nniskor ta sig ur bidrags?beroende. Det ?r ofr?n?komligt att barn pr?glas av sina f?r?ldrar ? ?ven i de mest meritokratiska system, med den mest likv?rdiga och h?g?kvalita?tiva utbildningen, kommer barn att pr?g?las av sina f?r?ldrar i fr?ga om ideal, drivkrafter och f?re?bilder. En social ?rftlighet som ligger p? noll ?r orealist?iskt att str?va efter. Men det finns mycket att g?ra f?r att under?l?tta klassresor och minska betydelsen av f?r?ld?rarna livssituation.Lyckas man ge m?nniskor ett s?tt att ta sig ur bidrags?bero?ende f?r de inte bara sj?lva en arbetsinkomst i st?llet f?r bidrag, utan ? och ?nnu viktigare ? de f?r ?ven l?ta sina barn v?xa upp i en milj? d?r f?rv?rvsarbete ?r det normala. Det g?r det l?ttare f?r barnen att r?ra sig upp?t ekonomiskt och socialt.F?r att n? dit finns mycket att g?ra p? m?nga plan ? fr?n brotts??bek?mp?ning till stadsplanering. Som avslutning p? detta briefing paper f?resl?r jag reformer p? de tre viktig?aste omr?dena f?r att motverka att bidrag ?rvs ?ver generationerna: Bidragspolitiken, jobbpolitiken och skol?politiken.BidragKrav p? motprestation, s? kallade aktiveringskrav, ?kar arbetsutbudet och minskar bidragsberoendet. Delvis ?kar incitamenten f?r att ?ver huvud taget inte hamna i hos social?tj?nsten, och delvis st?rks driv?krafterna att ta sig ur f?rs?rjningsst?det eftersom alternativkostnaden stigit. Evidens visar att teorin st?mmer, och det ?r framf?r allt unga mellan 18 och 24 ?r som undviker att b?rja med ekonomiskt bist?nd och utrikesf?dda som efter inf?randet av aktiv?eringskraven 1998 i st?rre utstr?ckning tar sig ur (Dahlberg, M?rk & Svaleryd, 2008).F?rs?rjningsst?d regleras ytterst av socialtj?nstlagen (SoL) men verk?st?lls av landets kommuner. SoL styr golvet av den service som det offentliga ska tillhandah?lla, men frihetsgraderna f?r socialhandl?ggare och kommuner ?r ?nd? relativt stort. Flera kommuner, bland andra Solna, V?xj? och Sundbyberg, har inom ramen f?r nuvarande lagrum bedrivit en mer restriktiv bidragspolitik med imponerande resultat. I Solna levde 6 procent av kommun?inv?narna 1998 p? f?rs?rjningsst?d, medan samma siffra 2017 var 1,1 procent. I absoluta tal har siffran fallit fr?n 2 197 till 653 hush?ll. Figur 3 visar utveck?lingen i V?xj? efter att ?ven de inf?rt h?rdare krav f?r utbetal?ning av ekonomiskt bist?nd. Under samma period har antalet hus?h?ll som tar emot ekonomiskt bist?nd minskat fr?n 1?576 till 868.Figur 3. Utbetalt ekonomiskt bist?nd 2017 j?mf?rt med 2012, st?rre st?der. K?lla: Kommun- och landstingsdatabasen, SKL.I konkreta termer finns en rad ?tg?rder politiken har f?r?ndrat genom nya riktlinjer. F?rst och fr?mst till?mpar dessa tre kommuner aktiveringskrav p? heltid. Kommunerna till?mpar bland annat 4 kap 4 ? SoL s? l?ngt?g?ende som m?jligt. Paragrafen lyder:?4 kap 4 ??Socialn?mnden f?r beg?ra att den som f?r f?rs?rjningsst?d under viss tid ska delta i av n?mnden anvisad praktik eller annan kompetensh?jande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas n?gon l?mplig arbetsmarknadspolitisk ?tg?rd.Den praktik eller kompetensh?jande verksamhet som avses i f?rsta stycket ska syfta till att utveckla den enskildes m?jligheter att i framtiden f?rs?rja sig sj?lv. Verksamheten ska st?rka den enskildes m?jligheter att komma in p? arbetsmarknaden eller, d?r s? ?r l?mpligt, p? en fortsatt utbildning. Den ska utformas med sk?lig h?nsyn till den enskildes individuella ?nskem?l och f?ruts?ttningar.Kraven som st?lls kan vara l?ngtg?ende. I praktiken tvingas personer med f?rs?rjningsst?d att delta i insatser klockan 8?17 varje dag. Den som inte deltar f?r inget bidrag. ?ven f?r?ldralediga ska delta i aktiviteter, exempelvis sfi (svenska f?r invandrare). Om barnen f?r indraget studie?bidrag vid ogiltig fr?nvaro ges ingen ekonomiskt kompensation till f?r?ldrarna. Genom FUT-utredare (FUT st?r f?r felaktiga utbetalningar), hem?bes?k, nog?granna ut?redningar och polis?anm?lan kan dessa kom?muner motverka fusk och felaktig?heter. Enligt tidigare upp?skattningar fr?n Social?styrelsen ?r s? mycket som 18 procent av alla f?rs?rjnings?st?d felaktigt utbetalda (Delegationen mot felaktiga utbetalningar, 2007).Kommunerna kan ocks? arbeta med differenti?ering av p?f?ljder. I Tysk?land anv?nds en modell d?r hand?l?gg?are inom vissa social?f?rs?krings??system kan an?v?nda milda och h?rda sanktioner. Milda sankti?oner an?v?nds n?r bidragstagaren exempelvis missar ett m?te, medan h?rda anv?nds n?r personen v?grar att delta i ett anvisat program. Sanktionerna skiljer p? ung?domar eller vuxna (s?rskilt f?r?ldrar), d?r skalan vari?er?ar p? ett helt borttaget bidrag (f?rutom hyra) i tre m?n?ader till en neds?ttning av bidraget p? 10 procent. I Sverige ges m?jlighet inom ramen f?r SoL att dra bort hela, eller delar, av beslutat ekonomiskt bist?nd, ?ven om det ?r mycket ovanligt att detta sker i n?gon st?rre utstr?ckning om inte bidragstagaren uppenbart obstruerar. Den tyska sanktionsmodellen leder till ?kad egenf?rs?rjning, allra mest n?r h?rda sanktioner anv?nds (van den Berg, Uhlendorff & Wolff, 2013). I en svensk kontext skulle detta kunna anv?ndas i flera delar av social?f?rs?k?rings?systemet.JobbUt?ver en ny riktning f?r bidragspolitiken, beh?ver ock?s? nya branscher och jobb v?xa till. Flykting- och anh?rig??invandrare har inte s?llan l?gre produktivitet ?n genomsnittssvensken, till f?ljd av l?g utbildning och brist??ande kunskaper i spr?ket. Det finns tv? huvudsakliga s?tt f?r en arbetsmarknad i det l?get att ?ppna upp sig: genom utbildning och andra kompetensh?jande insats?er, och genom s?nkta kostnader f?r f?retag att an?st?lla. Inte s?llan i kombination. B?de h?ger- och v?nster??regeringar har f?rs?kt att kompensera denna produkt?ivitets???neds?ttning, genom att p? olika s?tt subven??tionera anst?llningar: instegsjobb, ny?starts?jobb, trainee???anst?llningar och beredskapsjobb. I f?rh?llande till v?rt BNP, ?r Sverige det land i hela EU som l?gger mest skattepengar p? anst?llnings?subven?tioner. Detta trots att denna typ av ?tg?rd ?r den minst effektiva, och dyraste, arbetsmarknadspolitiska ?tg?rden som finns i verk?tygs???l?dan (Avorin, 2017).En viktig reform ?r att f? ned ing?ngsl?nerna. Den som v?l f?r in en fot p? arbetsmarknaden, har st?rre sannolikhet att g?ra karri?r och att ens barn ocks? f?r ett jobb (Corak & Piraino 2011). D?rf?r ?r f?rsta foten in i arbete s?rskilt viktigt, ?ven om det inte fr?n f?rsta dagen ?r dr?mjobbet. L?gre ing?ngsl?ner leder till h?gre syssels?ttning, s?r?skilt f?r marginal?iserade grupper som nyanl?nda och l?gutbildade (Arbets?marknads?politiska r?det, 2016). P? lite l?ngre sikt leder l?gre minimil?ner ?ven till att nya branscher kan v?xa till, och att enkla jobb inte ers?tts av mask?iner och datorer. H?ga minimil?ner leder ? andra sidan till en omf?rdelning av syssels?ttning fr?n svagare till starkare grupper (Neumark & Wascher, 2007).?ven om effekterna av ing?ngsl?ner kan diskuteras i vissa delar av v?rlden, ?r den svenska situationen otvetydig ? l?gre minimil?ner skulle ge h?gre syssels?ttning, s?r?skilt i marginalgrupper (Daunfeldt, 2018). Enklare jobb beh?ver inte heller leda till att m?nniskor fastnar i l?g?kvali?ficer?ade sektorer, men b?r kombineras med utbild?nings??m?jligheter f?r att ytterligare st?rka m?jlig?heten att r?ra sig upp?t (Ek, 2018).Skatten p? l?ga inkomster b?r ocks? s?nkas. Det finns ett politiskt behov att uppfinna nya reformer, samtidigt som bepr?vade fungerar v?l. En s?dan reform ?r s?nkt skatt p? l?ga inkomster, exempelvis genom ett jobbskatteavdrag. N?r USA inf?rde ett motsvarande avdrag f?r kvinnor med barn, ?kade syssels?ttningen i just den gruppen med 2,8 procent?enheter (Eissa & Liebman, 1996). I en forsknings?versikt visar Lundberg & Norell (2018) att effekterna av marginal?skatte?s?nkningar p? syssel?s?ttningen ?r betydande, och att ett brett jobb?skatte?avdrag skulle leda till ?ver 165 000 nya jobb i Sverige.SkolaSkolan spelar en central roll f?r barns klassresor, s? mycket som 30 till 40 procent av inkomstr?rligheten kan f?rklaras av skolg?ngen (Bj?rk?lund, J?ntti & Nybom, 2017). Under de senaste decennierna har vi sett en kraftig f?rs?mring av svenska elevers resultat i flera inter?nationella m?tningar. Exempelvis f?ll matematik?resul?tatet i ?rskurs 8 med 39 po?ng mellan TIMSS 1995 och 2015. Det var det st?rsta raset av alla l?nder som deltog de ?ren (Skolverket, 2016). Enligt Pisa saknar var femte elev grundl?ggande kunskaper i l?sf?rst?else, natur?kunskap eller matematik. Det betyder att var femte elev l?mnar den svenska grund?skolan med sv?rig?heter att l?sa och f?rst? en enkel dags?tidnings?artikel. P? kort sikt ?r antagligen den enskilt viktigaste ?tg?rden att l?gga ner d?liga skolor med l?g kunskapsprogression, men p? l?ngre sikt beh?vs en ny riktning f?r utbildningspolitiken.En viktig f?rklaring till skolsegregationen ?r boendet. Skolsegregationen, d?r f?rsta och andra generationens invandrare tenderar att g? i samma skolor, ?r en av de mest avg?rande faktorerna till om det g?r bra i skolan eller inte f?r barn med utl?ndsk bakgrund. Elever med begr?nsade spr?k?kunskaper som interagerar och utbildas tillsammans med andra elever med begr?nsade spr?kkunskaper ?r mycket negativt f?r barnens inl?rning (OECD, 2015). Ska man beh?lla det fria skolvalet, undvika bussnings?l?sningar och samtidigt f?rb?ttra invandrarbarnens m?jligheter, beh?ver fler svenskf?dda eller v?lintegrerade invandrare flytta till utanf?r?skaps?omr?den. Det skulle kunna ske genom ombildningar och f?rt?ta omr?den med h?g andel hyresr?tter med radhus, villor och bostadsr?tter.Dessutom pekar OECD p? att barn med utl?ndsk bak?grund kan n? h?gre resultat om man har h?ga f?r?v?nt?ning?ar p? barnen, och att dessa ska vara minst lika h?ga som f?r barn med inrikes f?dda f?r?ldrar (OECD, 2015). I USA finns ett program som heter KIPP, (Knowledge Is Power Program), d?r socialt utsatta barn f?r g? i en skola som pr?glas av lugn och ro, ordning och reda, kon?tin?uerlig uppf?ljning av akademisk progression och d?r kraven och f?rv?ntningarna ?r mycket h?ga (Henig, 2008). Man borde v?lja ut vissa f?rortsskolor f?r ett svenskt KIPP-program.Ytterligare en ?tg?rd ?r ?kad kontroll av friskolors och kommunala skolors pedagogiska uppl?gg. Sverige skulle aldrig tolerera ett system d?r en l?kare till?ts bas?era sin operationsmetod p? vad Socialdepartementet eller huvudmannen f?r sjukhuset f?r tillf?llet tycker, utan arbetss?tt, l?kemedel och behandlingar framtas uti?fr?n evidens och m?ste ta sig igenom flera kvalitets?kontroller. Motsvarande kontroller f?r flera l?rares, fri?skole?koncerners och kommunpolitikers pedagogik och uppfattningar om hur undervisningen ska se ut finns inte. Trots att evidensbaserad forskning visar att tradi?tion?ell katederundervisning, stark l?rarauktoritet, och tydliga hierarkier ?r det mest effektiva s?ttet att f?r?medla kunskap p?, v?ljer en del skolor och l?rare det rakt motsatta (Clark, Kirschner & Sweller, 2012). L?g?prest?er?ande och invandrarelever verkar ha st?rst nytta av hierarkiska skolmilj?er och traditionella undervisnings?metoder (Angrist m fl, 2012).Anledningen till varf?r man har sv?righeter i skolan kan bero p? en rad faktorer. Men det som pr?glar skolor i utanf?r?skapsomr?den ?r ofta att m?nga elever har begr?nsade spr?k?kunskaper och att det ?r st?kigt i klassrummet. Om det tar fem minuter av varje lektion till annat ?n undervisning p? en 40-minuterslektion, motsvarar det att man missar ett helt skol?r under grundskolan (Lakomaa, 2017). F?rl?nger man skoltiden f?r l?gpresterande elever, exempelvis genom sommarskola eller extra timmar varje vecka,'

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan innebära att man hör och ser saker som ingen annan gör, att man känner sig orolig, ensam och ledsen. Man kan också ha sömnsvårigheter och alla människor kan må psykiskt dåligt i olika skeden av livet. Orsakerna varierar från person till person. Stress, oro, ångest och sorg kan vara påfrestningar som påverkar men även den miljö man vistas i eller det arv man har i form av gener eller föräldrarnas egenskaper.

Kinas stimulanser ger effekt

Börs EFN

Positiv statistik från Kina. Förhandlingarna mellan Theresa May och Jeremy Corbyn går trögt. I dag kommer inflationssiffror från Storbritannien och eurozonen. Morgonens makro med Lars Henriksson och Nada Razooq.
'Positiv statistik från Kina. Förhandlingarna mellan Theresa May och Jeremy Corbyn går trögt. I dag kommer inflationssiffror från Storbritannien och eurozonen. Morgonens makro med Lars Henriksson och Nada Razooq.'